Två grötpottor möttes i P 1:s Lördagsintervju
2 May,2009By: Rune Lanestrand
Två grötpottor möttes i P 1:s Lördagsintervju

Lördagsintervjun den 2 maj 2008 torde gå till radiohistorien som fullkomligt ointressant. Den från Bryssel rapporterande EU-propagandisten Willy Silberstein skulle fråga ut förre riksbankschefen Lars Heíkensten. Temat var Heikenstens syn på den ekonomiska krisen.
Egentligen borde ju den förre statssekreteraren i finansdepartementet som sedan 2006 är ledamot av den  Europeiska Revisionsrätten inom EU och ledamot av styrelsen i Bank  for International Settlements, BIS ha mycket intressant att komma med. Men inte en gnutta nytt framkom om krisen, dess uppkomst och hur den ska lösas. Bara riktig gammal möglig skåpmat.
Heikensten är också medlem av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Ett av etablissemangets mest självgoda råttbo som lever i en teknikfrälst anda minst 50 år efter sin tid.
Lördagsintervjun blev ett skolexempel på hur  medierna och inte minst Sveriges radio driver sin stilleståndsjournalistik. Den går enkelt ut på att intervjua, av de stora medierna, godkända personer ur den politiska och ekonomiska eliten för att ge intryck av att dessa behärskar situationen. I det här fallet finanskrisen och den än värre strukturkrisen inom både jordbruket och industrisektorn.
Stilleståndsjournalistiken går ut på att främst behaga överheten och att ha dess förtroende. samtidigt som inget får sippra ut som kan få folk att tvivla på makten eller att ge människor mod att själva engagera sig och påverka sin situation. Den enskilde skildras alltid som ett offer för olyckliga omständigheter. Just nu gäller det för Silberstein och hans många inställsamma kollegor att hjälpa partierna igenom EU-valet utan några störande frågor.
De båda grötpottorna lyckades uppta en halvitimma  bra sändningstid utan det minsta lilla exempel på hur krisen ska lösas. Man kan ju också fråga sig hur slapp en sådan överhetsjournalist som Silberstein egentligen är när han frågade; ska kanske riksbanken chocksänka räntan för att får fart på hjulen? Va då, chocksänka, när räntan är 1,2 procent och ett lån på en miljon endast kostar 12 000 i ränta om året!
Lars Heikensten rörde och vimsade hit och dit och gav bara suddiga, närmast obegripliga svar på retoriska frågor. Och det var väl just det som var meningen. Att försöka inbilla lyssnarna att överheten behärskar situationen och att ingen behöver oroa sig. Inte behöva engagera sig, bara slå dövörat till och fortsätta konsumtionsraseriet. Överheten klarar skivan.
Inte ett ord om de svenska bankernas bidrag till krisen.
Hela den sk intervjun gick ut på att allt stod bra till i Sverige men att vi borde ansluta oss till euron  förstås. Medan vi nu börjar få veta att både Swedbank och SEB som varit kassakossor för Baltikum och länder i Österuropa är i gungning.
Och inte ett ord om den vilseledande information allmänheten får om situationen i de svenska bankerna både från regeringen och riksbankschefen. Något som bäddar för en djup förtroendekris som på lite sikt kan bli mycket allvarlig både för regeringen och riksbanken. Inte heller oppositionen tar bladet från munnen och säger sanningen om de svenska bankernas oansvariga utlåning.
Sanningen är väl den att överheten sitter i verklig knipa. Ingen vågar vidröra det onämbara. Att våra höga konsumtion som hejats på av banker och regeringar (ger mycket skatt, ränta och bonusar) är fullständigt ohållbar. Därför tycks det enda botemedlet som eliten kan erbjuda är en uppmuntran till fortsatt ökad konsumtion vilket är ohållbart. Att hålla väljarna på gott humör inför nästa och nästa SIFO är partiernas överordnade idéologi.
Detta innebär att slutnotan skjuts på framtiden och leder bara till nya än värre kriser när räntan åter stiger och lånen ska betalas. Samtidigt som naturen slår tillbaka då den inte längre tål dagens kortsiktiga och oansvariga, kortsiktiga roffarpolitik.
I den allvarliga situation vi befinner oss i är vi minst av allt betjänta av offentliga grötpottor som Willy Silberstein och Lars Heikensten som i likhet med stora delar av den styrande eliten har dragit ner mössan långt ned över både ögon och öron.
Rune Lanestrand
kommentar till lanestrand@telia.com

Top of Page