Tal vid GMO-demonstration i Vänersborg den 11/11 2008

Jag vill sätta in den farliga genmanipulationen i den kedja av beslut som lett fram till dagens förstörda livsmedel och förgiftade jordar. Det är en lång process som i ett halvsekel gått parallellt med stora sammanslagna gårdar, industrijordbruk och ren förföljelse av småskaligt och miljövänligt jordbruk.

Under många år har det varje dag försvunnit mellan 5-10 småbruk i Sverige. GMO och kloning är själva toppen på detta isberg av forskning och lobbying från storföretag som vill kontrollera hela matkedjan. Det är den yttersta makt man kan ha. Mäktigare än kanoner.

Vet ni förresten varför Sveriges Småbrukare också är starka motståndare till kloning? Vi är rädda för att i framtiden få fler jordbruksministrar som är identiskt lika den nuvarande, centerpartisten Eskil Erlandsson. Ibland kan man tro att en majoritet av regeringen och riksdagens ledamöter redan är klonade när de uttalar sig om GMO, Lissabonfördraget, kärnkraft, FRA och massavlyssning av befolkningen.

I mer än ett halvsekel har den statliga jordbrukspolitiken med bidrag till de stora sammanslagna enheterna och regler som försvårat för småbruken påskyndat landsbygdens avfolkning. Oavsett vilken regering som sitter vid makten så är alla inriktade på stordrift och hyser närmast ett förakt för det småskaliga jordbruket. Skatteregler, ränte- och investeringsbidrag är inriktade på ytterligare sammanslagning och stordrift med hela den kraft som EU besitter.

Sveriges Småbrukare har dålig erfarenhet av såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar. Felet har varit att de har ensidigt lyssnat på LRF som är för stordrift. Och det var under en tidigare borgerlig regering som Småbrukarna tvingades organisera sig när man la fram den s k Strukturutredningen med förslag om att påskynda nedläggningen av de små jordbruken. Där föreslogs att både arvs- och giftorätten skulle slopas för små jordbruk som staten ansåg behövdes för rationalisering. Det var nästan värre än i Sovjet där folk åtminstone fick ärva sina datchor.

Nu är situationen om möjligt ännu värre. För vid regeringsskiftet flyttade flera av de högsta tjänstemännen på LRF in som närmaste medarbetare till den nye jordbruksministern. Och dessutom är den nuvarande jordbruksministern Eskil Erlandsson nog en av de sämsta vi haft. Och det vill inte säga lite. Erlandsson är närmast en ambassadör för GMO, Monsanto, BASF och den multinationella agrarindustrin. Han talar vitt och brett om hur säkra genmanipulerade livsmedel är och vill ha ytterligare rationalisering, större gårdar och ökad export av jordbruksprodukter som är framtagna genom billig import av foder från länderna i främst latinamerika. T ex GMO-soja från Brasilien där stora delar av befolkningen samtidigt lever på svältgränsen. Vi vill att varje land ska garanteras rättighet till största möjliga självförsörjning och så långt möjligt producera sitt eget foder i stället för att lägga mark i träda eller låta åkrarna växa igen så som sker i Sverige.

Det dröjde också bara några månader efter att Erlandsson tillträdde innan han gav fritt fram för kommersiell odling av GMO-grödor i Sverige. Från och med nästa vår är det, vid klartecken från EU, fritt fram för kommersiell odling av genmanipulerade grödor i Sverige. Ersättningsfrågan vid GMO-smitta är inte klarlagd och Sverige har fått de sämsta säkerhetsavstånden för GMO-odling i hela Europa.

EU:s och Sveriges jordbrukspolitik är bland det mest osolidariska man kan tänka sig. Sverige och Europa importerar nästan hälften av djurfodret till priser som bestäms på spannmålsbörsen i Chicago. Överskottet dumpas med hjälp av EU:s exportsubventioner och slår ut de fattiga ländernas jordbruk. Och när de vill exportera till oss lägger vi för säkerhets skull på importtullar. Det är EU:s och de rika ländernas verkliga ansikte.

Som om inte detta skulle räcka tar de rika länderna med USA i spetsen fram genteknik och grödor som med enorma reklaminsatser sprids till u-länderna och förgiftar även deras jordar, djur, brunnar och människor. Ofta med hjälp av biståndsorganisationer som vill sprida vår välsignelsebringande teknik till mottagarländerna.

Det är en myt att industrijordbruket är effektivt. Sanningen är den att det förbrukar långt mer energi än det producerar i form av livsmedel. Forskning visar att det högmekaniserade jordbruket förbrukar upp till 10 ggr mer energi än det producerar. Insikten om klimathotet innebär slutet på industrijordbruket. Allt fler forskare pekar på att framtiden jordbruk är ett småskaligt jordbruk där även hästen kommer till heders. Hästen har redan börjat sitt återtåg i skogen med nya fina dragredskap.

Hur kan det då komma sig att denna utveckling får fortgå utan att möta större motstånd? Främst okunskap. Sanningen undanhålls och de myndigheter som skulle föra befolkningens talan har växt samman med den industri de skulle bevaka. Vi har fått en elit som rör sig mellan politiken, näringslivet och statliga befattningar. I filmen Monsantos värld fick vi se hur Monsanto lyckades nästla sig in på USA:s jordbruksdepartement och där utforma lagar som gynnade GMO-industrin.

Tro inte att detta bara sker i Amerika. Det är inte ett dugg bättre i Sverige. På samma sätt myglar sig storindustrin in i de svenska myndigheterna. Jordbruksverket är nog det värsta exemplet på denna oheliga vänskapskorruption där inflytelserika handläggare går mellan GMO-företagen och de statliga verken. Det är inte stort bättre på Livsmedelsverket och Socialstyrelsen.

Att motståndet är så svagt mot den förda politiken beror också till stor del på frånvaron av kristisk granskning av GMO. Inte bara folk i allmänhet utan också journalister är okunniga om GMO. Alternativrörelsen förtigs. Obekväma artiklar, insändare och debattartiklar stoppas. Media gör oss till offer som inte kan påverka och som tröstar oss med köptemplens svällande utbud. Konsumera mer och du blir lycklig är överhetens budskap som de stora medierna vidarebefordrar tillsammans med storbolagens pressmeddelanden.

Flödet från de stora nyhetsbyråerna är i många stycken en ren fördumningsindustri som pågår dygnet runt. Journalister med rättspatos och som vill få fram sanningen motarbetas och anpasslingarna befordras och blir chefer. På samma sätt är det inom stora delar av politiken och så är det i synnerhet inom bondekooperationen. De obekväma, de självständigt tänkande tas bort. Men i vissa tidningar, på bloggar och hemsidor kommer det fram allt mer av hur verkligheten ser ut.

Tänk att det skulle ta mer än 20 år för Sveriges television att släppa fram tung kritik mot GMO och skandalföretaget Monsanto. Uppgifter som vi fört fram i våra små organisationer i många år. Men för säkerhets skull sändes det en söndagkväll kl 22 på kvällen. Ingen repris medan tramsprogram som ”Svensson Svensson” och våldsamma, bloddrypande polisdeckare sänds på bästa sändningstid och får två, tre repriser.

Utarmningen av den svenska landsbygden och nedläggningen av småbruk i Sverige är en del i en våg som går fram över hela världen och som slår ut uthålliga småbruk som skulle klara sig om de bara fick chansen. I vårt land behöver ingen svälta som tvingas överge sitt småbruk men de sociala konskevenserna är på sikt desamma. Småfolket på landsbygden proletariseras i förorterna eller i rena ghetton i de fattiga länderna. Industrijordbruket och livsmedelsindustrin som tar över tvingar på oss allt mer manipulerade och kemiskt späckade livsmedel som ger sjukdomar och utbrändhet.

Det skulle se verkligen mörkt ut om det inte fanns motkrafter. Internationellt är det framförallt Greenpeace och Vandana Shivas rörelse som startat i Indien som växer sig allt mäktigare. Jag hörde denna fantastiska upprorsmakare tala vid den stora ekomässan med utställare av hantverksmat från många länder i Turin häromåret. Vandana är stor. Hela salen med deltagare från över hundra länder reste sig upp och applåderade när hon gav Brasiliens president Lula en spark för att han tillåter GMO-odling i Brasilien. De som reste sig först och applåderade var småbönder och indianer från Latinamerika. Vandiva är en fantastisk människa och ett föredöme även för oss småbrukare i Sverige. I hennes anda vill vi arbeta och vara en liten kugge i vår del av världen för ett uthålligt och rimligt jordbruk som producerar bra livsmedel.

Lantmännen och Svalöv Weibull inom LRF-koncernen som svarar för mer än hälften av livsmedelsindustrin i Sverige har i 20 år samarbetat med BASF, en tvilling till Monsanto. Deras gemensamma företag heter Plant Science Sweden, PSS. Lantmännen står tillsammans med BASF för 90 procent av de försöksodlingar av GMO som finns i Sverige idag. PSS äger i sin tur 15 procent i BASF.

Lantmännens GMO-raps som kostat svenska bönder hundratals miljoner är en riktig nitlott. Den innehåller en antibiotikagen (nptII)som ger resistens mot vissa antibiotika. Det är ytterst tveksamt om den får släppas ut i kommersiell odling.

BASF är ett av världens största GMO-företag med 95 000 anställda och en omsättning på drygt 500 miljarder. Detta oheliga samarbete pågår trots att tre fjärdedelar av landets bönder inte vill odla GM-grödor. Och lika många konsumenter säger nej till GMO i livsmedel.

Efter 20 års kamp mot GMO kan vi inom Förbundet Sveriges Småbrukare konstatera att vi nått fram till en del höga beslutsfattare. Dock inte den svenska regeringen. Men vid Nordiska rådets senaste möte i slutet av oktober i Helsingfors beslöt rådet att rekommendera GMO-fria zoner i Norden. Man ska även ta upp diskussioner med EU som förbjuder sådana politiska beslut. Småbrukare i Väst har tidigare utropat Västra Götalandsregionen som GMO-fri zon. Jämtlands län, och flera kommuner vill vara GMO-fria.

I motsats till i Sverige går Norges Bonde och Småbrukarlag och LRF:s motsvarighet Bondelaget in för ett GMO-fritt Norge. De pekar främst på de oöverskådliga riskerna men också på stora konkurrensfördelar med GMO-fria produkter på marknaden.

90 procent av all GMO-forskning går ut på att växterna ska tåla mer konstgödsel och växgifter. Vissa grödor producerar eget insektsgift som även dödar humlor och bin. Råttor som i försök matats med Monsantos majs har fått svåra lever- och njurskador.

Med det stora och växande motstånd som finns mot GMO och den starkt växande efterfrågan på ekomat skulle ett GMO-fritt Sverige verkligen kunna skaffa sig en oslagbar konkurrensfördel. Då skulle Lidl med sina många importerade GMO-produkter tvingas slå igen i Sverige. Vi inbjuder LRF att gemensamt med Småbrukarna arbeta för Sverige som en GMO-fri zon.

Slutligen ett av de starkaste argumenten mot genmanipulerade växter är att de sätter demokratin ur spel på så sätt att bonden i framtiden inte kan välja bort GMO, sedan eländet spritt sig till både vilda växter och utsäde. Då Monsanto och BASF skaffat sig monopol på utsädet hamnar bönderna i dessa multijättars klor. Samtidigt som konsumenten inte heller kan välja då det inom några år kommer att finnas GMO i alla livsmedel om vi inte stoppar eländet nu. KRAV-odlat blir ett minne blott