#211se: 18/19 Mordet på Anna Lindh, I

[forts. från del 17/19]

03. VAD VITTNENA PÅ MORDPLATSEN SADE OMMÖRDARENS UTSEENDE, I ETT TIDIGT
SKEDE, OCH SENARE OCKSÅ JÄMFÖRT MED HUR DEN S.K. NK-MANNEN SÅG UT
(forts.)

VITTNESUTSAGA 36A)

Pauline Göthberg (kund, stod vid rulltrappan ned till BV), 10.09.2003 kl 19.53-20.20 per telefon till krinsp Annica Strömberg, förhör 1 av 2 (redovisade) med henne - h-prot del
2 sid 354-6:

Pauline berättar att hon kom med tåget från Uppsala...besökte varuhuset och befann sig på övre plan där skoavdelningen är belägen. Hon var på väg att åka en rulltrappa ned till entré-
planet och var på väg mot rulltrappan [tydligen den från plan 1 ned till BV - RM]. Hon noterade då en kille som kom springandes från andra sidan, parallellt med rulltrappsavsatsen. Han
trängde sig förbi henne ner i rulltrappan och skyndade ner bredvid förbi två tjejer och ytterligare en kvinna längre ner i trappan. I samband med att han var på väg ner i rulltrappan
så hörde Pauline en dam ropa, "stoppa honom". Pauline vågade emellertid inte göra något i det läget.

Damen som ropade hade mörkt hår i pagefrisyr.

Halvvägs ner i rulltrappan så noterar hon hur två tjejer i drygt 30-årsåldern plockar upp någonting från trappan. Det är en kniv med rött skaft som en av tjejerna tar med sig. ...
...

Hennes notering av mannen är gjord helt utifrån hennes minnesbild. Hon har inte lyssnat på någon nyhetsrapport om signalement på gärningsman, utan när hon fick klart för sig att det
hade inträffat något som hon skulle kunna ha uppgifter att lämna om så stängde hon av nyhetssändningarna och istället så satte hon sig och skrev ner sina första minnesbilder av man-
nens utseende.

*Första minnsebilder*

"Cendréfärgat hår. 180 cm, välbyggd. Jeans alt hängiga byxor i beige eller ljust. Gympadojor, tröja. Lugnt intryck. Trängde sig förbi, släppte kniv, rött skaft, inget blod och tjejer i
svart och vitt framför".

Det var de iakttagelserna som hon spaltade upp ur minnt direkt.

*Förtydligande på signalement*

Mannen har ett typiskt svenskt utseende. Han är i 25-30årsåldern och han är 180 cm lång och välbyggd. Han har alltså inget spinkigt utseende. Han har ett runt fylligt ansikte, fylliga
kinder. Han har ingen skäggväxt i ansiktet och bär inte glasögon. Jag har ingen minnesbild av varken näsa, mun eller ögon på så sätt att det var något märkvärdigt med dessa. Beträffande håret, så var det cendréfärgat, med ganska hög panna. Ett rakt hår, kortklippt, välklippt.

*Klädsel*

Hon har då en minnesbild av hans kläder som ganska lediga. Det var så kallade street-stil, "streetmode". Han kan möjligen ha haft en munkjacka eller stor tröja. Han hade lediga byxor och det var ljusa kläder. Hon säger också att det var ingen uteliggartyp, utan det var ett mer völvårdat utssende på mannen. På frågan om hon skulle känna igen personen så säger hon att
det är mycket möjligt att hon skulle kunna göra det. Hon såg hans an sikte ganska väl.

...

*Komplettering till förhöret rings in av Pauline under kvällen den 10 sept*

Hon har tänkt över en sak och har en ganska tydlig minesbild av att det skulle kunna ha varit en munkjacka mannen hade på sig eftersom hon fick en känsla av att hon skulle kunna ha
tagit tag i luvan bakpå.

*Iakttagelse av fordon i korsningen Norrlandsgatan Hamngatan*

Hon säger också att hon gjorde en iakttagelse efter att hon lämnat NK. Hon säger att hon gick Hamngatan ner mot Kungsträdgårsgatan och skulle passera över till butik Zara på motsatta
sidan. Hon noterade då att en bil, en Jeep Wrangler, svart, som kom körandes mot rött ljus samtidigt som hon skulle passera och hon höll nästan på att bli överkörd av denna bil. Bilen
är en modell som hon känner igen väl, eftersom den finns i familjen och hon säger att det var två personer minst i bilen. Det var dessutom svarta bakrutor så det gick inte att se så
tydligt bak i bilen.

Hon säger att hon vet inte om det har med saken att göra alls, men eftersom bilen då körde mot rött och fortsatte i hastig fart bort mot Kungsträdgårdsgatan så kom hon att tänka på det
i efterhand.

[KOMMENTAR:
Naturligtvis alldeles rätt tänkt av Pauline G., och en intressant iakttagelse. För mördaren bör ju rimligen ha
plockats upp av en bil som en medbrottsling hade i beredskap för att snabbt möta med, t.ex. redan i korsningen Hamnga-tan - Regeringsgatan. Den som hon mötte kom väl lite senare än vad "allra bästa organisering" av attentatet skulle ha innebu-
rit, men det kan väl inte uteslutas heller att den bilentransporterade Anna Lindhs mördare.]

Förhöret avslutades kl 20.20

Stockholm dag som ovan

Annica Strömberg
Kriminalinspektör

VITTNESUTSAGA 36B)

Pauline Göthberg (kund, stod vid rulltrappan ned till BV), 08.10.2003 kl 14.26-15.25 till krinsp Ulf Jacobsson, på polishuset i Stockholm, förhör 2 av 2 (redovisade) med henne -
h-prot del 2 sid 357-361 (och skisser sid 362-363):

...

SIGNALEMENT PÅ MANNEN I RULLTRAPPAN:

I det förra förhöret framgår att när Pauline senare på kvällen fick klart för sig vad som hade inträffat så hade hon stängt av nyhetssändningarna och istället satt sig ner för att skriva
ner sina första minnesbilder av mannens utseende. [Detta antyder att, efter de uppgifter hon hade lämnat 10.09, *inget* ytterligare förhör med henne sedan skulle ha hållits, av polisen
i detta land, förrän *nästan en månad senare*. Det låter fantastiskt, och ruggigt. Men kanske är det rentav sant.

I detta förhör står det att mannen hade haft cendréfärgat hår, 180 cm lång och välbyggd, jeans alternativt hängiga byxor i beige eller ljust. Gympardojor, tröja, lugnt intryck, trängde
sig förbi, släppte kniv rött skaft, inget blod och tjejer i svart och vitt framför.
...

Senare i detta förhör står också att Pauline ringt in en komplettering till det här förhöret där hon sa sig ha en minnesbild av att mannen kan ha haft en munkjacka på sig vid tillfället. Pauline säger att det är riktigt att hon senare samma kväll någon gång vid 22.00-23.00 tiden ringde in detta om munkjackan.

Hon pratade då med då med samma kvinnliga polis som hon tidigare under kvällen hade gjort. Hon minns beträffande det här med munkjacka att om hon själv hade vågat så hade hon kunnat
tagit tag i huvan som hon såg hänga på ryggen på killen. Hon framhåller dock att hon inte har något minne av att den här munkjackan skulle ha haft någon dragkedja på bröstet. Det var
inget hon noterade då hon mötte mannen med blicken ovanför rulltrappan. Den här munkjackan hade haft en ljusaktig färg.

Pauline har ju sett bilder på den sk. NK-mannen i media. Hon säger beträffande mannens utseende att hon endast mötte mannens ansikte hastigt uppe innan rulltrappan på väg ner till
bottenvåningen. Hon säger att man ser väldigt dåligt mannens ansikte på dessa bilder som hon sett på NK-mannen och att hon inte kan säga att det är just den personen som hon såg vid
rulltrappan. Däremot säger hon att klädseln på den sk. NK-mannen stämde in på den person som hon såg vid rulltrappan den dagen.

Pauline hade inte sett den här mannen vid rulltrappan tidigare på varuhuset den dagen. Hon hade heller inte lagt märke till Anna Lindh på varuhuset.

Förhöret avslutat klockan 15.25.

Pauline Göthberg var hela tiden närvarande vid indikteringen av förhöret och hon godkänner detta i befintligt skick. Hon önskade ej få bandet återuppspelat för sig.

Stockholm dag som ovan

Ulf Jacobsson
krinsp

*Bilaga till förhöret:* Två stycken ritningar från NK, plan 1 och nedre botten där det dels framgår Paulines rörelser på NK den här dagen samt var hon själv befann sig då hon såg den
här mannen vid rulltrappan.

Utskrift 2003-10-09/CS

VITTNESUTSAGA 37A)

Johanna Sundqvist (NK-kund, i rulltrappan ned från plan 1), 11.09.2003 kl 14.25-15.05 till krinsp Per Gustafsson, på polishuset i Stockholm, förhör 1 av 2 med henne, h-prot del 2
sid 364-365 (och kopia av ett kassakvitto sid 366):

Johanna Sundqvist kommer fortsättningsvis att kallas vid sitt förnamn.

Johanna uppger att hon var på NK vid cirka 16-tiden i avsikt att gå in på Filippa K för att returnera ett plagg, vilket hon också gjorde och fick ett kvitto som är stämplat kl 16.13.
Stämplingen är gjord i kassa 1 och av Linnea A.

När Johanna var på väg att lämna butiken så uppmärksammade hon Anna Lindh och vad hon förmodade en väninna till denne som var i densamma. När hon kom till rulltrapporna för
att åka till det nedre planet, så i alldeles i början när hon stod i rulltrappan, så kom en mansperson och knuffade henne åt sidan. Han knuffade även andra personer åt sidan. När den här manspersonen var cirka en meter framför Jo-hanna så släppte han en kniv framför fötterna på henne. Johannas uppmärksamhet blir då mest riktad mot kniven.

Efter ett ag så tog Johanna upp kniven och hon gjorde det med vänster hand mellan tumme och pekfinger, eventuellt så kan långfingret ha kommit åt skaftet också. Hon tog tag i skaftet.
Hon tog i skaftet närmare själva knivbladet, men dock ej på själva bladet. Det var bara lite blod på kniven.
...

*Signalement*

Gärningsmannen beskrives som lång, vittnet själv är 175 lång, längre än 180, kanske eventuellt uppe i 185-190 cm lång. Normal kroppsbyggnad, varken tjock eller mager. Vittnet fick ett
intryck av ljust hår, "något ljust". När det gäller klädseln så har hon en minnesbild av något som var rött. Johanna har det intrycket att gärningsmannen hade ett kort ljust hår, men
hon känner sig väldigt osäker på detta. När det gäller klädseln så säger hon något rätt, det är något intryck hon fick precis när han knuffade sig förbi. För övrigt så beskriver hon
kläderna som grå. eventuellt så skulle gärningsmannen ha en huva på ryggen.

Vid tillfället så var det mycket folk i trappan. Johanna uppskattar att det var omkring tio personer framför henne. Gärningsmannen sa ingenting när han knuffade sig förbi och han
skapade inte någon större irritation heller eftersom de flesta släppte förbi snällt och städat.
...

På grund av att Johanna inte hade möjlighet att stanna kvar på platsen så lämnade hon sin personalia, telefonnummer etc och även att hon hade tagit med tumme och pekfinger på själva
kniven.

PÅ fråga uppger Johanna att hon förmodligen inte skulle kunna känna igen mannen igen [sic - RM]. Hon såg under mycket korttidsperiod mannen i profil. Hon har endast ett, som hon ut-
tycker det, ett skuggigt minne av ansiktet. Men hennes intryck var att han såg vanlig ut. Hon uppmärksammade att håret var blont och att han eventuellt är i cirka 30-årsålder och even-
tuellt kunde ge intryck av att vara i någorlunda form fysiskt.
....

Förhöret slut kl 15.05. Johanna godkänner indikterat band för utskrift.
Stockholm dag som ovan

Per Gustafsson
Kriminalinspektör

VITTNESUTSAGA 37B)

Johanna Sundqvist (NK-kund, i rulltrappan ned från plan 1), 02.10.2003 kl 10.24-11.10 till krinsp Ulf Jacobsson, på polishuset i Stockholm, förhör 2 av 2 med henne - h-prot del 2 sid
367-371:

Syftet med förhöret är bl.a. att försöka klarlägga hur den aktuella kniven som togs i beslag hanterades.
...

Vidare tillfrågades hon om hon sett bilder på den sk. NK-mannen i tidningen eller på TV. Hon berättar att hon gjort detta men att hon själv inte med säkerhet kan säga att det rör sig
om samma man. Hon beskriver det som att hon mest såg den här personen bakifrån på på väg nedför rulltrappan. Däremot så hade hon nog kastat en blick på mannen då han passerade henne. Hon har dock inget minne av dennes ansikte.

Däremot säger hon att hon tidigare sagt att mannen skulle haft något rött på sig. Hon säger att hon är osäker på detta men att det röda i så fall hade funnits på bröstdelen av mannen
och att hon hade sett detta i samband med att han passerade förbi henne i rulltrappan. Hon vill dock framhålla att det kan ha varit någon annan på platsen som hade haft något rött
på sig.

Hon säger vidare beträffande de här bilderna hon sett på NK-mannen att bilden som finns på honom bakifrån är ganska välliknande. Hon kan dock inte säga att det rör sig om samma per-
son.
...

Förhöret avslutades klockan 11.10. Förhöret nedtecknat i konceptform och fortlöpande uppläst och godkänt.

Stockholm dag som ovan

Ulf Jacobsson
krinsp

04. SLUTSATSER UR VITTNESUTSAGORNA

A. DE OVAN CITERADE VITTNENA IGEN:

01 Kvinnan som ringde larmcentralen 10.09.2003 kl 16.14.23
02 Eva Franchell (Anna Lindhs väninna som var med henne på NK)
03 Linnea Arvidsson (butiksansvarig i Filippa K)
04 Hanna Sundberg (kund på NK, var i butiken Filippa K)
05 Anna Palmgren (kund på NK, var i butiken Filippa K)
06 Susanne Malmqvist (NK-kund, stod vid Mexx nära Filippa K)
07 Miruna Landström (expedit på Kriss, mitt emot Filippa K)
08 Linda Lötman (expedit på Kriss, mitt emot Filippa K)
09 Ingalill Lundberg (expedit på Kriss, mitt emot Filippa K)
10 Lotta Hall (NK-kund, bl.a. vid Kriss, mitt emot Filippa K)
11 Petra Rodensjö (NK-kund, på plan 1 en bit från Filippa K)
12 Katarina Johansson (expedit på Turnover, nära Filippa K)
13 Magdalena Eiroff (expedit på Turnover, nära Filippa K),
14 Marie Jansson (expedit på NK Boutique, snett emot Filippa K)
15 Anne-Catherine Christiansen (kund, skrek "Ta fast honom!")
16 Josefin Turesson (kund i NK Boutique, snett emot Filippa K)
17 Matts Aurusell (kund, försökte hejda Anna Lindhs blödning)
18 Christa Aurusell (NK-kund, i sällskap med Matts Aurusell)
19 Charlotta Book (kund, i butiken NK Kvinna nära Filippa K)
20 Åsa Westerholm (expedit, NK Boutique, snett emot Filippa K)
21 Nancy Engelberg (expedit på Mexx, bredvid Filippa K)
22 Caroline Zebühr (kund, vid Mexx, butik bredvid Filippa K)
23 Madeleine Zebühr (kund, vid Mexx, butik bredvid Filippa K)
24 Berit Lundin (kund, i NK Boutique med A-C Christiansen)
25 Viveka Lennström (NK-kund, i gången på väg mot Filippa K)
26 Solveig Lundeby (kund, stod i Kriss, mitt emot Filippa K)
27 Filippa Wassberg (NK-expedit, stod vid rulltrappan från BV)
28 Madeleine Landou (expedit på Ralph L., vid ned-rulltrappan)
29 Meliz Karlge (NK-kund, stod vid rulltrappan ned till BV)
30 Carin Hedman (NK-kund, stod vid rulltrappan ned till BV)
31 Sonja Norberg (NK-kund, stod vid rulltrappan ned till BV)
32 Gun Karlsson (expedit i NK Herrekipering, BV dvs gatuplan)
33 Maria Nyrén (NK-expedit, i Juvelsalongen, BV dvs gatuplan)
34 Alexandra Luger (kund, i rulltrappan från plan 1 till BV)
35 Martina Toman (kund, i rulltrappan från plan 1 till BV)
36 Pauline Göthberg (kund, stod vid rulltrappan ned till BV)
37 Johanna Sundqvist (NK-kund, i rulltrappan ned från plan 1)

B. VAD ÄR EN JACKA; VAD ÄR EN TRÖJA?

En jacka är något av t.ex. vindtygsmaterial eller material av typ kavaj eller liknande, *inte* av något mjukt material, som stickat eller olika mjuka konsttyger. Knäppning eller blixtlås framtill kan finnas på den, men kan i vissa fall också saknas. Kännetecknande för en jacka är - "normalt" - just att den *inte* är av något (riktigt) mjukt material.

Och kännetecknande för en tröja är - "normalt" - det att den *är* av något sådant, tjockare eller tunnare, mjukt material.

Nu råkar det vara så att en viss sorts plagg som har blivit rätt populärt bland yngre män i Sverige (i alla fall) vanligen kallas för "munkjacka". Kännetecknande för ett sådant plagg
är ju dels att det överst har en huva eller en luva som kan dras över huvudet men annars hänger ner en bit på ryggen och dels att det är av *mjukt* material.

Den 10.09.2003 när Anna Lindh mördades hade, som alla senare såg, åtminstone en person ett sådant plagg: Den s.k. NK-mannen. Och det är tydligt att även mördaren hade ett sådant, dock *under* sin - yttre - jacka.

Att nu ett sådant plagg, med denna huva eller luva, vanligen kallas just för "jacka", "munk*jacka*", fastän det alltså är av *mjukt* materal, som annars är karakteristiskt (bara) för *tröjor*, det har ställt till en massa trassel i - de faktiska - efterforskningrna efter mordet.

Termen "munkjacka", för ett sådant plagg som det som NK-mannen hade överst, är ogynnsam, vilseledande.

TYvärr har t.ex. jag också, hittills, hängt med i betecknings- "lämmeltåget" här. Jag har, i alla tidigare artiklar och diskussionsinlägg (på svenska), också kallat detta plagg för
"munkjacka". (I artiklar på engelska har jag varit mera exakt; jag har insett att termen "monk sweater" bättre beskriver plagget än termen "monk jacket".)

Ett av de ovan citerade vittnena, nr 30, Carin Hedman, undvek som läsarna har kunnat se, i det andra förhöret med henne, termen "munkjacka", om den nämnda typen av plagg, och använde i stället beteckningen "luvtröja".

Det gjorde alldeles rätt i, förstod jag genast (och långt om länge) när jag nyligen läste det förhöret. För att så långt möjligt undvika sammanblandningar och missförstånd (som i viss
mån hjäper den nuvarande justitiemordkomplotten, nämnligen) bör man, i stället för "munkjacka", absolut hellre kalla ett sådant plagg för "luvtröja".

[forts. i del 19/19]