Vittnesutsaga 07C)
Miruna Landström, Linda Lötman
 



* 9/11
Yrsas Blogg
* Artiklar på engelska

* Klimathotet
* Tsunami

* 9/11
* Bilderbergare
* Frimurare och illuminater
* Nya Världsordningen
* Israel och Palestina
* Kriget i Irak
* USA
* Balibombningen
* Estonia
* Mordet på Anna Lindh
* Mordet på Olof Palme
* Medicin och hälsa

* MindControl
* Chemtrail
* HAARP & Echelon

* EU
* Böcker

* Video






Info #211se: 09/19 Mordet på Anna Lindh, I

[forts. från del 08/19]


03. VAD VITTNENA PÅ MORDPLATSEN SADE OM MÖRDARENS UTSEENDE, I ETT TIDIGT SKEDE, OCH SENARE OCKSÅ JÄMFÖRT MED HUR DEN S.K. NK-MANNEN SÅG UT
(forts.)


VITTNESUTSAGA 07C)

Miruna Landström (expedit på Kriss, mitt emot Filippa K), 20.09.2003 kl 16.00-16.15 per telefon till Gilbert Ekström, LKPU-S, det tredje förhöret av tre med henne - h-prot del 1
sid 177-178:

Detta är ett kompletterande förhör till registrerat A10.

Miruna tillfrågas om hon sett bilder i press och/eller i TV på den person som kallats NK-mannen och som härrör från NK:s övervakningskameror.

Miruna Landström bekräftar detta och hon har intrycket att mannen på bild är mycket lik den misstänkte gärningsman hon beskrivit i tidigare förhör.

Det stämmer både vad gäller keps, tröja, polisonger och ansiksbyggnad och övrig helhet.

Landström har tidigare hörts, först av en kvinnlig polis och därefter mer ingående av 2 st andra civila.

Lördagen efter mordet [13.09 - RM] såg hon i någon tidning en bild från NK:S övervakningskameras sportavdelning, taget snett uppifrån och på avstånd på en person.

Ansiktsbilden var täckt. Hon fick genast intrycket att detta var den gärningsman hon beskrivit. Hon blev lite osäker vad gällde byxornas färg, men som helhet stämde bilden.

Lördagen efter mordet var Miruna på landet tillsammans med sin man, Leopold Landström, tel. mobil (x - borttaget enl. RB 45:7 - DB) och såg då bilden på Rapport eller Aktuellt och det blev som en chockbild och detta sade hon till sin man. Som uppgivits tycker hon helheten är mycket lik den hon sett.

Hennes man är i England till 29 september.

Hon berättade för sin man om hur hon uppfattat bilden, både vad gäller tidning och TV.

Senare har hon sett bilden i TV och då med mannens ansikte omaskerat och tycker då hon har blivit än mer övertygad om att den fotograferade är identisk med den misstänkte, Mellan lördagen och då de omaskerade bilderna publicerades har hon pratat med kollegor och det kan ha påverkat henne.

Landström har sett många bilder och kommer nu inte ihåg huruvida det var i tidning eller på TV hon såg första omaskerade bild. Troligen var det i Metro.

Omedelbart efter händelsen skrev hon ner sina minnesbilder på ett papper. Hon hade detta med sig till den kvinnliga polis, som hörde och denne gjorde sina anteckningar efter detta. Hon tror hon kastat sina anteckningar.

Efter utskriften har förhöret lästs upp för Landström och hon bekräftar dess innehåll. Översänts till den hörde.

Förhöret avslutat kl. 16.15

Gilbert Ekström
kriminalinsp.


VITTNESUTSAGA 08A)

Linda Lötman (expedit på Kriss, mitt emot Filippa K), 10.09.2003 kl 16.50-17.05 till Birgitta Bökelund, 1OSÖ Övervakning Söder, på NK, det första av tre förhör med henne -
h-prot del 1 sid 179:

[Mordförsök alt grov misshandel på NK, Hamngatan 50, Stockholm
den 10/9-03.]

Lötman uppgav att hon arbetar på Kriss-butiken på NK, butiken ligger mitt emot butiken Filippa K.

Lötaman reagerade på att det var något bråk i butiken Filippa K. Lötman såg att en man tog tag i någon och "slog denne mot kroppen" flera gånger ca 3-4 gånger. Mannen stod med ryggen
mot Lötman och framför honom var personen som han "slog mot". Det var lite folk i butikerna så Lötman hörde inget mer än "slagen" och sedan en kvinna som ropade på hjälp.

Mannen höll i personen framför sig när han "slog" och det såg ut som att han tryckte ner denne mot klädställningarna så att hon ramlade. Det hela gick mycket fort och mannen vände sig om
och lämnade butiken springande. Lötman såg då att han höll en kniv i handen och hon förstod då att han hade huggit med kniven mot personen och inte slagit.

Lötman såg ej personen som blivit knivskuren, hon tittade på mannen när han lämnade butiken i riktning mot rulltrapporna. Han sprang förbi rulltrappan men sedan såg inte Lötman mer.
Hennes kollega sprang efter mannen en bit till. Lötman tror att hon skulle känna igen mannen, men han hade kepsen för ansiktet så det var svårt att se ordentligt. Lötman tyckte inte
att mannen "passade in" riktigt som kund på dessa butiker och hade hon sett honom där tidigare tror hon att hon skulle lagt märke till honom.

SIGNALEMENT Man ca 25-30 år, ca 180 cm lång, mediär kb-vältränad, halvlångt mörkbrunt vågigt hår, svenskt utseende och ljus hy. Mannen var iklädd en ljus tjock träningströja (gråmelerad) med text på bröstet (ev röd text) samt ljusa bomullsbyxor.

Förhöret uppläst och godkänt i anteckningsform.


VITTNESUTSAGA 08B)

Linda Lötman (expedit på Kriss, mitt emot Filippa K), 11.09.2003 kl 20.50-21.45 till Annica Strömberg, LKPU/V Utredningsrotel Våldssektion, och krinsp Bengt Lönnroth, närvarande
som förhörsvittne också hennes mor Christina Lötman, på polishuset i Stockholm, Kungsholmsgatan 37, 6 tr, det andra av tre förhör med henne - h-prot del 1 sid 180-183 (skiss s 184):

...

Lötman tillfrågas om hon har fri sikt över till butiken Filippa K och hon säger att det finns en pelare, (den märker hon också ut på skissen), men den skymde inte sikten i det här fallet. Det är alltså inga riktiga väggar som ramar in butikerna.

*Hon beskriver vad som inträffar i Filippa K butiken*

Hon noterar två personer i Filippa K och utifrån att det är en butik för kvinnokläder så tänker hon på att den ena är en kvinna. Utifrån att den andra personen är lite större, kropps-
byggnadsmässigt, så blir första tanken att det är en man som hon iakttar. Hon iakttar hur den första personen på något sätt blir inknuffad bland kläderna, av den andre. Hon ser också hur personen hugger tre gånger mot den andre.

*Lötman ombedes att beskriva närmare dom här huggen.*

Tidigare så var hon helt säker på att mannen högg med höger hand, men tänker hon på det nu så är hon inte helt säker längre. Hon beskriver ändå att som hon minns så håller mannen med
vänster handen runt kroppen på den andra personen, som i det läget är något inknuffad bland kläderna, samtidigt som han gör en huggande rörelse rakt fram ifrån kroppen och mot den andra
personen.

Hon visar alltså ett hugg som är i 90 graders vinkel ungefär och rakt fram mot mellangärdet mot den andra personen.

Det är alltså inget överhandshugg på något sätt eller underi-
från, utan bara rakt in och tre stycken som hon uppfattar det.
Hon ser i det skedet inte om han har någonting i handen.

Den första tanken är att det inte var något jättefarligt, utan att det var någon typ av slag mot mellangärdet på den andre. Hon är senare förvissad om att det är knivhugg hon har iaktta-
git och hon förklarar denna visshet genom att hon senare till sin kollega säger att "han höll i en röd kniv".

Hon har en känsla av att hon iakttog den i ett senare skede när mannen försvann från platsen. Hon hörde också vid något tillfälle en kvinnoröst ropa, skrika, "kniv".

Lötman får en fråga om vilken hand mannen har kniven när han springer från platsen. Hon säger att hon inte är helt säker, men har en minnesbild av att det var höger hand eftersom det
var den handen som var närmast hennes butik och hennes position. Han höll armen lite snett, lite böjd bara, som hon minns det och då möjligen kniven längst ner i handen.

På frågan om från vilken vinkel hon ser det här angreppet, så säger hon att hon ser dem snett bakifrån. Hon sätter en stjärna på skissen där gärningsmannen är och hon visar också på var
i det fallet Anna lindh, som vi nu vet att det är, befann sig när hon blev knivhuggen. Lindh var alltså nästan inne bland kläderna och försvann sedan mer eller mindre ur synfältet ef-
tersom hon försvann ner på golvet. Det är även ett bord som skymmer utsikten till butiken Kriss.

Lötman får en fråga hur långt ifrån hon själv befinner sig när hon iakttar det här. Hon säger att det kan vara högst 10 meter, troligtvis något mindre, mellan den platsen hon är och
där gärningsman och Anna Lindh befinner sig. Hon iakttar också en kvinna som står i anslutning till dom här två personerna.

*Lötman tillfrågas om hon hörde någonting i anslutning till händelsen.*

Hon säger att det var tyst, men att det hördes något ljud, som att någon trillade eller stötte i någonting. Hon säger att hon även hörde ljuden från knivhuggen, ett ljud som hon inte kan
beskriva, men som hon nu i efterhand förstår var just det.

Det hördes inga röster i det skedet utan det var först senare som någon sa någonting och sen som det här uttrycket "kniv" hördes i luften.

Lötman förtydligar och säger att det är ständigt ett visst ljud uppe på vångingsplanet och det är lite ljud från sorl och musik, men i det här fallet så uppfattade hon inga som helst
röster från Filippa K butiken.

Hon säger också att hon märkte aldrig hur mannen kom till butiken. Hon hade heller inte lagt märke till Anna Lindh när hon anlände till butiken.

*Gärningsmannen lämnar*

Efter att mannen har huggit dom här huggen mot Anna Lindhs kropp, så vänder han sig tvärt och springer snabbt från platsen. Han springer parallellt med rulltrappan för att ta sig
bort till andra ändan där rulltrappan går neråt. Lötman följer honom med blicken bitvis för det är vissa saker som skymmer sikten, bla någon pelare och skyltdockor och annat i vägen.
Hon ser honom när han springer ungefär utmed halva den här sträckan utmed rulltrappan. Hon bildar sig en uppfattning om den här mannen, utifrån den här korta iakttagelsen.

Därefter så är det andra personer som följer efter mannen och hon tänker istället på att hon måste ringa samtal för att larma om vad som har hänt. Hon säger att en kollega som heter Me-
rona [sic - RM] som hade stått intill Lötman och larmat på kläder hon också, hade sett ungefär samma sak. Merona sprang efter en bit och följde mannen. En annan kollega, Ingalill, följde bara en kortare bit, men ropade sedan tillbaka och undrade var telefonen var. Detta medförde alltså att Lötman letade reda på telefonen, försökte ringa vakten, och där var de upptaget. Hon försökte även komma fram till SOS-alarmering, men lyckades inte slå rätt nummer i stressen.

*Lötmans uppfattning om mannen*

Lötman säger att hon gjorde en iakttagelse av mannen utifrån hans snabba språngmarsch. Hon har också en känsla av att mannen inte passade in riktigt på avdelningen. Utifrån hans stil
på kläder och annat så borde hon ha registrerat mannen om han hade uppehållit sig på vångingsplanet tidigare under dagen. På fråga om han hade passat bättre in på exempelvis sportavdelningen, utifrån klädstilen, så säger hon att det hade han säkert gjort. Det var alltså ingen kostymman som man kanske mer normalt ser gåendes i varuhuset på dom avdelningarna.

*Signalement*

Det är en man i 30-års åldern, ca 180 cm lång. Hon drar den slutsatsen utifrån sin egen pojkvän som då är längre.

Hon uppfattade mannen som tränad och smidig i sin kroppskonstitution, det var alltså ingen otränad man, utan han fick upp en hög hastighet på väldigt kort sträcka när han sprang.

Hon beskriver hans hår tydligt och eftersom hon är frisör i botten så la hon märke till att de var en välklippt frisyr, det var alltså inget slitet, ovårdat hår. Han hade lite halvlångt hår, med något självfall i håret. Lite uppklippt i nacken. Hon har en känsla av att det var någonting som skymde ansiktet från sidan, men om det var håret eller polisong eller något liknande vet hon inte. Hon säger också att håret var mörkbrunt inte svart. Hon såg håret under en keps, så hon såg alltså bara delar av det och hon kan inte säga hur det såg ut framme i pannan. Skärmen skymde. Hon såg mannen delvis snett framifrån, från sidan och lite snett bakifrån.

Hon la märke till hans klädsel, att det var bylsiga kläder, lite för stora kläder, löst sittande. Hon är säker på att det inte var jeans eller kostymbyxor. I övrigt är hon osäker på om
de var chinos eller någon annan typ av vanlig bomullsbyxa. Hon såg större delen av överkroppen, men eftersom en del skyltning och annat skymde så såg hon dåligt från midjan och neråt.

Hon såg heller inga skor och hon hörde inget ljud från skor när mannen sprang förbi. Hn eskriver att den här tröjan han hade är någon gråmelerad, löst sittande collegetröja, jogging-
tröja eller något liknande. Men hon kan inte säga om den hade någon knäppning eller dragkedja eller något sådant. Kan heller inte säga om den hade någon luva eller kapuschong eller krage.
Hon har en känsla av att det var någon text, några bokstäver på framsidan som möjligen kanske var i rött.

Beträffande kepsen som mannen hade på sig vid tillfället så uppfattade hon den som mörkblå, enfärgad, med en vanligt kupad skärm. Hon har inget minne av om det var någon text eller nå- gon dekal på eller märke på den, men hon har en känsla av att den var en reglerbar i bakkanten, inte hel utan att den gick och ställa in.

Mannen hade en vanlig svensk hy, han var inte solbänd, han var inte ovanligt blek heller, utan vanlig svensk hy, han såg ut som en vanlig svensk.

Lötman tillfrågades om hon noterade om mannen hade blod på sig någonstans och hon kan inte säga hur det var med den biten. Hon säger att de här röda som hon kopplade till kniven kan ha
varit blod också, men hon vet inte. Hon är heller inte säker på hur det var med de här röda som hon då uppfattade som text på tröjan, om det möjligen var blod, men hon kan inte utesluta
det.

Hon såg inte mannen direkt framifrån och har svårt att säga någonting om hans ansiksdrag. Hon är osäker på om hon skulle kunna peka ut honom om hon såg honom separat utan just den här typen av kläder och hela utseendet.

Lötman tillfrågas om hon själv har någonting som hon vill tillägga som vi inte har frågat henne om. Hon säger att det är ryktena om att Lindh skulle ha blivit jagad in i butiken och
det är en uppgift som hon vill kommentera.

Hon kommer ihåg att efter knivhuggen så trillade Lindh omkull och hon kunde då endast se fötterna på Lindh. Hon såg att hon hade små skor med några små klackar på och hon drar slutsatsen då att hade någon kommit springande med dom skorna på stengolvet som är i lokalen, så hade det hörts ett klapprande ljud och något sådant ljud hade Lötman inte uppfattat innan händelsen.

Lötamn tillfrågas om hur hon upplevde situationen efter själva händelsen. ...
...

Förhöret har indikterats fortlöpande och Lötman godkänner de i den här formen.

Förhöret avslutas kl 21.45.

Stockholm som ovan

Annica Strömberg
krinsp


VITTNESUTSAGA 08C)

Linda Lötman (expedit på Kriss, mitt emot Filippa K), 23.09.2003 kl 10.37-10.40, per telefon till krinsp Mats Hellqvist, LKPU/V Utredningsrotel Våldssektion, det tredje förhöret av tre med henne - h-prot del 1 sid 185:

Lötman är tidigare hörd vid två tillfällen. Sedan Lötman hördes senast eden 11 september så har bilder publicerats i media på en man som antas vara gärningsmannen på NK.

Lötman har tagit del av medias bilder och sedan reagerat. Hon vill minnas att det var på lördagen den 13 september som hon slog på tv:n på morgonen och fick se bilder på en tänkbar gärningsman från NK. De här bilderna har sedan figurerat också i
tidningar.

Direkt när Lötman fick se bilderna i tv:n så reagerade hon på att mannen som visats i tv, han var väldigt lik den man som själv iakttagit på NK onsdagen den 10 september. Det som stäm-
de med hennes egen minnesbild var mannens kläder och hårfärg.

Redan i tidigare förhör har Lötman sagt att hon inte sett mannen i ansiktet rakt framifrån. Därför kan hon inte beskriva mannens aletsdrag och följdaktligen inte heller
känna igen känna igen mannen från NK och sedan jämföra honom med bilderna i media.

Lötman säger dock att tv-bilderna av mannen, de har inga olik- heter med hennes egna minnesbilder från NK. Det är dock ovisst om Lötman skulle känna igen mannen från NK vid en ny konfrontation. Det skulle nog vara svårt om mannen vid ett nytt möte bar andra kläder än de kläder som Lötman såg honom i på NK och även på bilder i media.

[KOMMENTAR:
På nytt ett vilseledande användande, från en förhörsledares sida, av ordet "honom"- nu i kombination med "och även...", varigenom en påstådd "identifiering" oberättigat
läggs i ett vittnes mun. ]

Förhöret avslutat klockan 10.40

Stockholm 2003-09-23

Mats Hellqvist
krinsp


VITTNESUTSAGA 09A)

Linda Lötman (expedit på Kriss, mitt emot Filippa K),

11.09.2003 kl 12.35-12.52 till Yvonne Gustavsson, LKPU/V Utredningsrotel Våldssektion, i butiken Kriss på NK, det första av två (redovisade) förhör med henne - h-prot del 1 sid 186:

[Iakttagelser i samband med mordet på Anna Lindh]

Lundberg berättar att hon, Landström och Löthman stod vid kassan och höll på att märka varor.

[KOMMENTAR: Att dessa andra expediter på Kriss nämns så här direkt utan någon förklaring eller någon presentation av dem tyder enligt min mening på att detta inte var det första för-
höret med Ingalill L. Det vore också fantastiskt ifall polisen skulle ha väntat ända till nästa dag med att höra detta viktiga ögonvittne. Det framgår ur några rader i slutet av nästa
återgivna vittnesutsaga, nr 22, att Ingalill L. var bland dem som samlades i ett litet rum mellan butikerna Filippa K och Mexx när, eller före det att, polis kom till platsen för att bland annat genast höra ögonvittnen. Så det är högst troligt att det finns nedtecknat ett förhör med Ingalill L. redan från den 10.09. I så fall hålls det dock, av någon anledning, flagrant undansmugglat. Gissningsvis finns det också ytterligare (minst) ett förhör, med detta vittne, som har manipulerats undan på detta sätt, för det första redovisade längre sådana, se utsaga nr 22 nedan, var så sent som den 24.09.2003. ]

Lundberg står med ryggen mot Filippa K. Hon hör ett skrik och då vänder hon sig om.

Lundberg hör att någon från det håll butiken Filippa K ligger skriker ta fast honom.

Lundberg ser när hon vänder sig om att det kommer en man springande från det håll som butiken Filippa K ligger. Mannen springer förbi och fortsätter längsmed rulltrappan
mot den rulltrappas om går nedåt. Mannen springer mycket fort. Han rör sig smidigt.

Mannen uppfattar Lundberg som lång och smal. Han har en skärm över pannan. Hon kan inte säga om det är en keps eller bara en skärm.

Mannen ser ut att ha polisonger men att hon uppfattat att han ska ha polisonger kan bero på att han kanske hade keps och då tryckt ner håret med den.

Mannen hade en jacka på sig och hon uppfattade den som en kammoflagejacka]. Med kammoflagejacka menar hon att den var olikfärgad hade mönster precis som militärens jackor.

I övrigt kan hon inte komma ihåg något mer som hon själv har sett. Allting gick så fort.

Man hade inga kunder när det hela hände. Det var därför som
man stod och höll på med att märka varor.

Miruna Lundström sprang efter mannen en bit det vet hon.

Hon försöker att tänka efter om det var något mer hon såg. Det går så många ryckten . Hon kan dock inte komma ihåg något mer som hon skulle ha sett.

Förhöret slut kl 12.52


[forts i del 10/19]