16.4.2002

Frågan om hur olycksfärjan Estonia så snabbt kunde vattenfyllas och gå till botten tycks ha fått ett svar. Det skedde genom att 400 ton vatten per minut strömmade in genom ventilationssystemet när fartyget hade börjat luta.

Bakom den nya teorin står viceamiral Frank Rosenius och civilingenjör Staffan Sjöling vid Försvarets materielverk. De har på uppdrag av Styrelsen för psykologiskt försvar undersökt varför Estonia så snabbt vattenfylldes i haveriets slutskede.

- Sedan vattnet strömmat in på bildäck på grund av det havererade bogvisiret kom fartyget att få 40 graders slagsida. Då hamnade ventilationstrummorna under vatten och stora massor vatten strömmade in i fartyget, säger Frank Rosenius till TT.

852 människor dog när Estonia sjönk i Östersjön 1994.

-Vi har studerat fartygets ritningar och gjort flera simuleringar av händelseförloppet med hjälp av olika databeräkningar. Då har vi fått fram ett händelseförlopp som väl stämmer överens med det som ögonvittnen uppgett, säger Frank Rosenius.

De nya uppgifterna förvånar inte Sjöfartsverkets experter.

-Vid Estoniaolyckan kom en väldig massa ton vatten in på bildäck. De ventilationstrummor som finns inne på bildäck har kollapsat under det stora vattentrycket och stora mängder vatten har strömmat ner under lastdäcket, konstaterar Sten Andersson på Sjöfartsverkets utredningsavdelning.

TT: Är det här den gängse utformningen av ventilationssystem på fartyg?

-Det vet jag inte. Vi har enbart studerat orsaken till Estonias förlisning. Men med utgångspunkt från vår rapport bör färjerederier och sjöfartsmyndigheter se över konstruktionen för att se vad som kan göras för att hindra att vatten tränger in via ventilationen när fartyg hamnar i sjönöd och får slagsida, säger Frank Rosenius.

Friskluftskanaler som är väldigt stora och vida finns på alla fartyg och behövs för att motorer och annat skall fungera på fartyget.

-Ventilationssystemet är konstruerat med tunn plåt för att leda luft. De är inte gjorda för att klara så stora påfrestningar som det stora vattentrycket utgjorde när vattenmassorna strömmade in på bildäck vid Estonias olycka, säger Sten Andersson.

Det har från flera håll spekulerats om att Estonia hade utsatts för sabotage när fartyget vattenfylldes och så snabbt sjönk till botten.

I de haveriutredningar som tidigare presenterats om förlisningen har det inte getts någon övertygande förklaring till varför färjan kunde sjunka så snabbt.

Varken Frank Rosenius eller Staffan Sjöling medverkade i de tidigare haverirapporterna.

-Det är mycket känslor med i den bilden. Vi har därför valt att jobba helt oberoende och inte arbetat tillsammans med några experter som tidigare anlitats. Vi har inte funnit att man berört ventilationsteorin i den internationella haverirapporten som lades fram i december 1997, säger Frank Rosenius.

-Vi upptäckte rätt snart på ritningarna att ventilationskanalerna mynnade i höjd med fjärde däck. Kanalerna går sedan ner förbi bildäck ner i maskinrummet, berättar Frank Rosenius.

Enligt de beräkningar som gjorts i den nya utredningen strömmade 400 ton vatten i minuten in i fartyget och ner under bildäck.

-I våra databeräkningar får fartyget då just den lutning som ögonvittnen berättat om och sedan sjunker fartyget med aktern före. Det var precis vad som hände när Estonia gick till botten, säger Rosenius.

Från TT