28.4.2004

Skrivet av Rose-Marie Tofte

Ett nytt kraftfullt kemiskt sötningsmedel, kallat NEOTAM, är på väg att bli tillåtet inom EU. Den 17 juli 2002 lade EU-kommissionen ett förslag att godkänna två nya sötningsmedel, Sucralose och Neotame. Sucralose är enligt den svenska agenten tillverkat av socker - en sockermolekyl som är cirka 600 gånger sötare än socker. Det är godkänt i ett fyrtiotal länder men får ännu inte säljas till privatpersoner. Det är dock tillåtet att sälja till företag och alla som har ett företag!

Neotam sägs vara mellan 7 000 och 13 000 gånger sötare än socker och godkändes för praktiskt taget alla användningsområden av FDA (USA:s livsmedelsverk) den 7 juli 2002. Det ryktas att det upptäcktes av en slump vid den amerikanska armén när en forskare gjorde experiment med det kemiska vapnet Neotox II. Detta rykte har hela tiden omvärvt sötningsmedlet Aspartam, sedan det godkändes första gången 1976 i USA, men då sades det vara en anställd som av misstag smakat på en restprodukt vid annan tillverkning. Anledningen till att Neotam nu skall introduceras på marknaden är att patentet för Aspartam är på utgående.

Liksom vid godkännandet av Aspartam har många forskare invänt mot användande av kemiska sötningsmedel, eftersom kritikerna ansåg (och anser) att de tester som föregick godkännandet inte var tillfyllest. I Ulf Löfgrens bok "Djurförsök" står följande: "Under 1978 slog det dessutom ned som en bomb i den vetenskapliga världen, att ett stort amerikanskt laboratorium - Industrial Bio-Test - i stor skala förfalskat sina testresultat. Djur som dött av kemikalier slängde helt enkelt bort och ersattes med friska djur. På så sätt kunde kemikalierna bli godkända".

1980 förbjöds Aspartam efter forskares noggranna genomgång av de 74 + 90 studier som legat till grund för godkännandet av ämnet. De 74 studierna hade bekostats av bl a företaget Searle som producerade medlet och de försäkrade att Aspartam var ofarligt. Av de 90 studierna som sponsrats av icke industrirelaterade organisationer visade 83 på problem med ämnet. Av de 7 återstående var 6 finansierade av FDA.

1981 utnämnde president Ronald Reagan dr Arthur Hull Hayes till chef över FDA och samma år godkände denne medlet på grundval av en enda studie av Aspartam. Den gjordes av en japansk forskare, anställd vid företaget Ajinomoto, vilket också tillverkar detta sötningsmedel. Inom sex månader därefter lämnade Hayes FDA för att ingå i Searles PR-firma Burston & Marsteller. Vid den tiden var USA:s nuvarande försvarsminister Donald Rumsfeld chef för Searles laboratorium, tillverkare av Aspartam. Searle såldes 1985 till kemiföretaget Monsanto, känt för tillverkningen av Agent Orange, avlövningsmedlet som användes i kriget i Vietnam.

För godkännande som livsmedelstillsats inom EU erfordras reglering i "Codex Alimentarius", ett regelverk som är gemensamt för FAO och WHO. Det är denna bindning som gjort att Sveriges förbud mot Azo-färger har upphävts och vi är tvungna att godtaga azofärger i vissa livsmedel och huvudsakligen i godis. Otroligt nog är Codexreglernas devis: "Syftet med FAO/WHO-programmet är att skydda konsumenternas hälsa och garantera redlighet i internationell handel med livsmedel".

EU-kommissionens förslag beskriver Neotam som en mängdmässigt likvärdig blandning av två redan tillåtna sötningsmedel, Acesulfam Kalium och Aspartam. Enligt hittills varande föreskrifter om tillåten mängd i livsmedel får Acesufam K tillsättas med 450 milligram per kg och Aspartam med 1 gram per kg. Acesulfam K har den egenheten att det behåller sin sötma när det utsätts för värme. Aspartam däremot, som består av 10 % methyl alcohol, 40 % aspargic acid-D och 50 % phenylalanine, övergår till metanol vid 31,76 grader Celsius. Tydligt är att likvärdig blandning av dessa kemikalier blir potent eftersom sötningsgraden blir så mycket större för blandningen än för de enskilda kemikalierna.

Man kan ställa sig frågan om världen behöver ett sötningsmedel, som man bara behöver "gå förbi livsmedlet med burken i handen" för att få effekt. Det föreligger ingen brist på naturligt socker, sockerbetor och sockerrör kan odlas och dessutom finns tillgång till örten Stevia, en liten buske som från början växte vilt i Paraguay och som sedan 1500 år använts som bland annat sötningsmedel av de infödda Gaurani-indianerna. Växten är rik på näring, den innehåller stora mängder av protein, kalcium, fosfor, natrium, magnesium, zink, rutinium och ett hundratal näringsämnen. Den har använts av diabetiker och har förskrivits av läkare. Stevia förbjöds dock i USA när Aspartam godkändes 1981.

Förslaget är det andra tillägget till EU-direktivet 94/35/EG av den 30 juni 1994, vilket uppdaterades första gången den 19 december 1996 och då skärptes artikel 2 och ersattes punkt 3 med: "Sötningsmedel för inte användas i livsmedel för spädbarn och småbarn enligt direktiv 89/398/EEG, inbegripet livsmedel för spädbarn och småbarn som inte är vid god hälsa, om inte annat föreskrivs i särskilda bestämmelser på detta område". Enligt svenska Livsmedelsverket 1997/27 är spädbarn 0-1 år och småbarn 1-3 år.

Enligt direktivet skall livsmedel märkas vid förekomst av fenylalanin eller Aspartam för att varna människor som lider av medfödd PKU (fenylketonuria) och inte har förmågan bryta ner fenylalanin till tyrosin. Något föreläggande om märkning av livsmedel innehållande Aspartam med upplysningen att livsmedelstillsatsen inte är tillåten för barn under 3 år finns däremot inte.

Ett påpekande om behovet av detta beroende på konsumenternas ovetenskap om förhållandet, föranledde ett svarsbrev från dåvarande jordbruksminister Margareta Winberg som konstaterade att: "Den svenska uppfattningen är att varningstexter inte är den bästa vägen. Många varningar på en förpackning gör lätt att informationen blir oöverskådlig. En bra och tydlig märkning och innehållsdeklaration är bättre och mer informativ".

I det sista kan man instämma, men vad hjälper det våra föräldrar - till både födda och ofödda barn - (professor Louis J. Elsas vid Emory University School of Medicine varnade 1987 för skador på foster om moderns födointag innehöll Aspartam), när konsumenterna inte känner till att om innehållsdeklarationen deklarerar Acesulfam K eller Aspartam så bör varan inte konsumeras av barn under 3 år?