*
9/11* Frimurare och illuminater
* Bilderbergare
* Nya Världsordningen
* Israel och Palestina
* Kriget i Irak
* USA
* Balibombningen
* Estonia
* Mordet på Anna Lindh
* Medicin och hälsa
* MindControl
* Chemtrail
*HAARP & Echelon
* EU
1.10.2003
|
Mer än hälften av alla mord och dråp i Sverige begås av diagnosticerat psykiskt sjuka som tidigare varit inskrivna för vård. Det visar en ny undersökning av mer än 324.000 svenska våldsbrott. - Andelen brott som begås av människor som kommer från psykiatrin är hög. Å andra sidan måste man ha klart för sig att de flesta psykiatriska patienterna inte begår några brott. Det gäller att inte fastna i någon galopperande moralpanik här, säger Martin Grann, chef för Centrum för våldsprevention vid Karolinska institutet. |
|
Martin Grann och hans kollega Seena Fazel har jämfört Socialstyrelsens slutenvårdsregister med Brottsförebyggande rådets brottsstatistik. Studien gäller hela den svenska befolkningen under åren 1988 till 2000 och omfattar mer än 324.000 svenska våldsbrott.
Resultaten visar att människor som är diagnisticerat psykiskt sjuka står för 50,7 % av de allvarligaste brotten - mord och dråp. Den största gruppen, som står för 24,4 % av alla mord och dråp har diagnosen störning på grund av missbruk. Gärningsmän som varit inlagda för schizofreni eller någon annan psykos står för 22,2 % av de allvarligaste brotten. Flera personer har så kallad dubbeldiagnos, de kan till exempel ha både en psykos och vara missbrukare. Varje år begås drygt 100 mord och dråp i Sverige.
Personer med störningar på grund av missbruk gör sig skyldiga till betydligt fler fall av misshandel, sexualbrott och rån än psykospatienterna.
- Om man vill minska det totala våldet i samhället så har missbrukarvården en väldigt viktig roll, säger Martin Grann.
Psykpatienterna är överrepresenterade när det gäller mord, dråp och mordbrand - brott som ofta skapar stora rubriker. Men Martin Grann är bekymrad över massmediernas bild av att psykvården släpper ut människor som går raka vägen ut i samhället och mördar någon.
Det stämmer inte. Bara en procent av psykpatienternas brott begås av någon som varit utskriven i mindre än tre månader. De som gör sig skyldiga till något våldsbrott gör det i genomsnitt efter två år.
- På det hela taget skulle jag tro, att det är farligare att åka bil än att umgås med en person som har varit inskriven för psykiatrisk vård, säger Martin Grann.
Hans undersökning är en av de största i sitt slag. Men resultaten säger inget om den långsiktiga utvecklingen. Sedan år 1967 har antalet vårdplatser för psykiskt sjuka i Sverige minskat från 36.000 till färre än 6.000. Många debattörer har hävdat att färre vårdplatser leder till att fler psykiskt sjuka utan socialt skyddsnät hamnar i brottslighet. Men den slutsatsen vilar inte på någon solid vetenskap.
En av de mest ingående undersökningarna av sambandet mellan brottsligheten och antalet vårdplatser kommer från Australien. Där minskade antalet vårdplatser kraftigt i början av åttiotalet. Efteråt blev fler psykiskt sjuka dömda för olika brott.
Men ökningen var ungefär lika stor bland människor utan någon prykiatrisk diagnos. Forskarnas slutsat blev att inget skulle bli bättre om man försökte vrida kockan tillbaka och spärra in fler av de sjuka.