28 .10.2007




Folklivsforskaren af Klintberg brukar peka ut olika vandringssägner med uppgifter som är grundlösa. En sådan är sägnen om "plastkulor i margarin". Det finns nu tecken som tyder på att just plastkulor kan finnas i vissa livsmedel. Det är frågan om "Superabsorbenter" (SAP), plastsmulor som kan dra åt sig mycket vatten och därmed öka vikten hos ett livsmedel. Allt detta verkar vara ytterst hemligt.

En journalist fick uppgifter om detta. En representant för ett företag som säljer sjukhusartiklar skrev följande:

"Nu har jag fått besked från den som har utvecklat denna sårkompress, att SAP kan finnas i matvaror ex. ketchup och korv, det är ingen fara att få i sig mindre mängder SAP, det som händer är att den drar åt sig vätskan i magsäcken och utvidgas. SAPn i kompressen är ju redan våt och sväller därför inte upp, det är däremot inte så bra att få i sig torr SAP. Jag tycker inte att vi ska skriva något specifikt om det här utan bara konstatera att det är en produkt
utan farligt innehåll."

Det betänkliga i detta är Livsmedelsverkets roll och agerande. Bland alla ämnen och kemikalier som sätt till livsmedel drar man där en gräns mellan livsmedelstillsatser och processkemikalier. Livsmedelstillsatser måste anges på förpackningen, skall vara "godkända", mängden som får sättas till är angiven etc. Det anmärkningsvärda är att bland tillsatserna finns många tämligen harmlösa ämnen, men med E-nummer. T ex E 260 (ättika), E 330 (citronsyra), E 150 (sockerkulör) och E 162 (rödbetsextrakt).

Men bland processkemikalierna som finns i eller kommer i kontakt med våra livsmedel behöver inget anges på förpackningen, inte vara godkända etc, men här finns de verkligt riskabla och etiskt sett vidriga ämnena. T ex diskmedel i juicer för att fruktköttet inte skall flyta upp, toluen- eller acetonrester i livsmedel som är färgade, asbestrester i öl och vin som filtrerats, bensinrester i sojaprodukter, avfettade vetegroddar och matfetter, nickelrester och metanolrester i vissa fetter etc etc.

Genom att klassa SAP som "processkemikalie" behöver inte detta anges eller regleras. När jag insåg vidden av detta, och förstod att deklarationen med alla "godkända livsmedelstillsatser" närmast fungerar som en kuliss som döljer de verkligt riskabla kemikalier som sätt till våra livsmedel, skrev jag ett brev till Livsmedelsverket. Litet provocerande frågade jag om det fanns något förbud mot att använda plutonium - kanske världens farligaste substans - som processkemikalie.

Efter lång vånda svarade Livsmedelsverkets jurist:

_ _ _
2001.02.09 Dnr 434/01 Saknr 19

Tack för ert brev den 23 januari. Vi följer inom Livsmedelsverket utvecklingen på området i fråga.

Vänliga hälsningar

Göran Aner
Chefsjurist

_ _ _

Den som vill veta mer om i vilket sällskap SAP befinner sig, se www.gunnarlindgren.com under fliken "processkemi".