Överlevde även Kalev Vahtras?  



* 9/11
* Frimurare och illuminater
* Bilderbergare
* Nya Världsordningen
* Israel och Palestina
* Kriget i Irak
* USA
* Balibombningen
* Estonia
* Mordet på Anna Lindh
* Medicin och hälsa

* MindControl

*
Chemtrail
*HAARP & Echelon

* EU






..."Ja, er make finns med på listan över de räddade, men vi kan inte säga ännu på vilket sjukhus han ligger", var svaret Ruth Vahtras fick från den svenska polisens kontakttelefon. Ruth Vahtras rekommenderades ringa igen senare. Ruth frågade också den svenska polisen hur man fastställde namnen på de räddade och fick till svar att alla räddade själva fick uppge sina namn och att personer som var medvetslösa vid själva räddningen gjorde detta i efterhand.

Hemma, samtidigt, tog Ruths son kontakt med de estniska myndigheterna, inriksesdepartementet, socialdepartementet, Röda Korset osv. Överallt försäkrade folk att hans far fanns med på listan över räddade. Han lugnade sin mor med att fadern skulle befinna sig i Sverige och att det viktigaste var att han fanns i livet. Han uppmanade modern att återvända hem eftersom de inte kunde göra någonting mer. Således återvände Ruth på kvällen den 29 september.

I Estland fortsatte de sina efterforskningar per telefon. De svenska sjukhusen meddelade dock att de inte fick lov att yppa några namn innan polisen lämnat tillstånd för detta.
Inrikesministeriet meddelade sonen: "Ja, din far lever, men för guds skull, berätta inte detta för någon". När Ruth senare ringde till inrikesdepartementet så visade det sig att makens namn inte längre fanns med på listan över räddade! Hon ringde ytterligare en gång till polisen i Åbo. Där meddelades att namnen över räddade på listan var svåra att tyda eftersom de var skrivna för hand.
Därefter bad Ruth polismannen att åtminstone försöka läsa upp namnen på listan, varpå denne ilsknade till och sade: "Vet ni kvinna, vi är poliser och vet bäst själva vad vi säger till vem och när!"

Vidare ville Ruth veta genom vilka kanaler Röda Korset i Estland fått sin information. Det visade sig att informationen kommit från finska Röda Korset, dock inte från Sverige, eftersom det skulle fattas mellanstatliga överenskommelser för att överföra dylik information. Ruth gav sig dock inte utan undersökte varför hon inte erhållit någon information... Det estniska Röda Korset meddelade: "Vi erhåller ingen information från Sverige. Sedan den 1 oktober har en fullständig informationsspärr upprättats..."

Man sade till Ruth: "Detta betyder att er make lever." Ruth inbjöds till skyddspolisen där hon fick fylla i ett 20 sidor långt frågeformulär angående hennes make. Man frågade t o m om hans fingeravtryck och blodgrupp. I detta ögonblick kom en företrädare för den finska polisen som hade fotografier av offren med sig.
Där fanns även en bild på Kalev. "En drunknad människa som man funnit under räddningsarbete", förklarade man för Ruth.

"Hur kunde ni fastställa hans namn, jag är ju först nu här och fyller i frågeformuläret och preciserar speciella kännetecken?" frågade den chockade kvinnan.

"Här hos er finns bara rykten - esterna vet ingenting", svarade den ovänlige finländaren.

"Anser ni, att även den svenska polisen är dum eftersom de per telefon uppgav för mig att min make själv uppgifit sitt namn för polisen?" svarade Ruth för att inte låta sig underkuvas.

Enligt Ruths uppfattning fanns på fotot ingen människa som drunknat utan en sovande man. Han hade fotograferts framifrån och i profil från båda sidor. "Vi kommer inte att gräla med er," sade finländaren, "för oss är dödsorsaken känd, obduktioner kommer att äga rum i Finland".

Ruth är inte införstådd med att obduktionen inte ägde rum i Estland. Nästa dag kom Ruth tillsammans med Kalevs bror tillbaka för att närmare titta på fotografiet. Brodern upptäckte blodspår i Kalevs hår på högra sidan. På vänstra sidan syntes ärr som uppenbarligen orsakats av ett vasst föremål. På halsen syntes en svullnad liknande påssjuka.

Gemensamt kom man fram till en slutsats: Detta kan inte ha varit en drunkad människa. När Ruth såg polisen Karm försökte hon få ett samtal med honom. "Vet ni, hos os finns många rykten i omlopp, det pratas mycket", svarade polisen barskt. "Varför skulle vi tro på dem? Vi pratar inte längre om detta ämne". Angående obduktionsresultaten sade tjänstemannen enbart: "Vet ni, det är över huvud taget inte er sak. Det är vi som måste förmedla sanningen".

Vänner till Kalev har beskrivit honom som en vaken kille som lade märke till saker och ting som andra missade. Kalev har genomskådat människorna och skapat sig en bild av de omständigheter som rådde ombord på båten. Han var mycket vaken, tystlåten och arbetsam. Han umgicks med andra människor men sade aldrig något överflödigt.

"Han arbetade då tillsammans med kaptenen Piht vid Tallink", sade Ruth. Hon upprepar att hennes make efter hans räddning befann sig i samma helikopter som kapten Piht. Detta har tydligen blivit hans öde. Ruth anser att Piht är ett mycket viktigt vittne. Hon befarar att Kalev kunde vittna om omständigheterna på båten vid haveriet, vilket skulle ogillas av någon.

Ruth ville också veta vad något betydde som sades vid polisen: "Ju mer Ruth Vahteras rör i saken, desto farligare blir saken för henne själv".

Underliga saker hände också med hennes telefon...
På kvällen mellan kl 22.00 och 23.00 den 30 september ringde telefonen. Det gick inte att se huruvida det var fjärr- eller lokalsamtal. Ruth lyfte luren men ingen fanns där. Man kunde bara höra andetag i den andra änden. Detta pågick i 15 minuter. Samma natt (1 oktober) mellan kl 01.00 och 02.00 på morgonen hade någon ringt hennes far tre gånger. Inte heller där fanns någon i andra änden. Ruth har här sin egen förklaring; Kalev kände till detta nummer och hade hoppats att fadern skulle lämna informationen till Ruth. De närmast anhöriga är förtvivlade vad har hänt med kapten Piht, Kalev Vantras och de andra?
Var finns sanningen?

I en artikel av Jüri Liim i den estniska tidningen Kodumaa den 17 november 1994 fortsätter han att skriva om Kalev Vahtras öde. Besättningsmannen Kalev Vahtras namn fanns omedelbart efter förlisningen på listan över räddade. Hans hustru letade efter honom i Finland och Sverige. Där fick hon av tjänstemän och sjukhusmedarbetare uppgiften om att hennes make skulle befinna sig på ett sjukhus i Sverige. Efter otaliga telefonsamtal och besök hos många myndigheter visade det sig till slut att det på grundval av ett fotografi identifierade liket efter Kalev Vahtras skulle finnas i Finland.

Vad hände sen?
(Hustrun öppnade kistan trots att hennes svåger bad henne låta bli för att undvika en chock). "I den lilla kyrkan rådde halvmörker och jag kunde inte se alla detaljer men jag fick en chock", sade hustrun. Nästa dag tog vi hem kistan och hämtade en yrkesfotograf. Då såg jag min make i dagsljus. Detta var inte min make. Det var en gammal gråhårig man, plågad, slagen och som lidit smärtor".

Har även någon fackman sett bilderna?
"Jag har visat bilderna för en sakkunnig. En ledare för en engelsk räddningshelikopter förklarade att såren såg ut precis som på människor som under en räddningsaktion fallit ner i havet från vajern på en räddningshelikopter. Fallet förorsakar tryckskillnader varpå blod strömmar ur öronen. I ansiktet får man kraftiga blåmärken. Av mannens högra hands utseende att döma skulle man kunna säga att han fortfarande håller sig fast vid någonting. Hans arm var full av blodstrimmor och rivsår. Jag kan bara inte tro att han fallit ner från en helikopter, eftrsom hans namn fanns så länge på listan över räddade och på en av listorna hade man t o m angivit hans kropptemperatur. Hans namn figurerade under lång tid bland den svenska polisens data och icke minst bekräftades hans räddning per telefon.

Den som faller ur en helikopter kan inte säga sitt namn. I själva helikoptern efterfrågades inga namn utan man koncentrerade sig enbart på att rädda liv. Inte heller på räddningsflotten där Kalev befann sig. Namnen fastställdes först senare på land. Dessutom ansåg de sakkunniga att man måste utgå ifrån spår efter slag. På de fotografier man presenterade den 10 oktober för att identifiera honom såg man blodspår i Kalevs hår, nån skråma i ansiktet och enkla sticksår. Den människa som togs hem var dock totalt vanställd.

Vad säger obduktionsresultaten?
Obduktionen genomfördes i Finland. Den ena dödsattesten kom från obducenten. På denna anges som dödsorsak: "drunknad hypotermi". Det andra intyget kom också från Estlands ambassad i Finland med meddelandet: "drunknad den 28 september på båten, utan tidsangivelse". Den 14 oktober erhöll jag ett fax med obduktionsresultaten och Kalevs kläder, en kortärmad ljus skjorta och en byxa. Kläderna var alldeles hela. Kragen på skjortan var blodig och det fanns några blodstänk på byxorna. Om han räddades från flotten eller havet vet jag inte.

Denna människa har aldrig nämnt sitt namn. Han blev inte räddad. Han var inte på sjukhus för behandling. Han var enbart hittad som drunknad. Det är dock helt säkert att han befann sig i räddningsflotten till den första helikoperns ankomst och avfärd. Vad hände i verkligheten? Vad har hänt med Kalev? Varför så många motsägelsefulla omständigheter och undvikanden?

Vad hände enligt er mening?
"Jag kan föreställa mig att när en människa fiskas upp ur havet och förhörs omedelbart efteråt i räddningshelikoptern så talar han fortfarande under chock lyckligt om sin räddning, allt han varit med om och sett. De människor som räddades av passagerarfartygen fick enligt vad jag vet inte uppleva en sådan situation. Uppenbarligen fanns inga utredare ombord på båtarna. Sådana stackars människor, som forslades till militär-förläggningar, blev omedelbart förhörda. Jag fruktar att Kalev på båten, före och efter katastrofen, blivit varse någonting som inte var passande för pamparna".

Har ni mottagit något resultat från obduktionen?
"Nej, ett sådant papper där alla yttre och inre sår beskrivs har jag inte erhållit. Jag vill verkligen se ett sådant. Enligt dödsattesten drunknade Kalev den 28 septembe. Vart fördes han sedan, var fanns han?
Det fattas alla officiella uppgifter. Hans namn fanns i de svenska listorna på räddade. Varför obducerades han då i Finland? Det är bara mystiska händelser och missförstånd".

Har Estline intresserat sig för er?
"Estline har inte vänt sig till mig. Jag gick själv dit för att klara av formaliteterna. Ingen brydde sig om hur vi klarade oss. Pengr vill jag överhuvud taget inte tala om, för pengar kan inte återbringa någon människa..."

Författarens kommentar:
Denna berättelse passar väl in i bilden. Antagligen visste Vahtras för mycket och blev mördad. Hans kropp byttes därefter ut mot en som av misstag fallit ner från vajern till en r
äddningshelikopter eller från en båt.