1.6.2007



Från AFTONBLADET:

Diabetesexplosionen och fetmaepidemin är samtida med nyckelhålsmärkningen. Faktum är att barn som äter mer fett är smalare och friskare än de som följt Livsmedelsverkets råd.
Eskil Erlandsson bör tillsätta en utredning som undersöker kostrådens samband med ohälsa, skriver mjölkbonden Olle Jonsson och medicinjournalisten Bo Zackrisson.

Vi vill gratulera de svenska hälsovårdande myndigheterna till att ha lyckats så bra med sina kostråd. I stort sett alla svenskar vet att man ska äta enligt nyckelhålsrekommendationerna, det vill säga minska på fettet, särskilt det mättade fettet.
Och att man ska äta mer bröd.

--------------------------------------------------------------------------
Bo Zackrisson och Olle Jonsson:
"Startpunkten för diabetes och
fetmaepidemin är årsbarn med införandet av nyckelhålsmärkningen"


--------------------------------------------------------------------------
Dagens debattörer

Bo Zackrisson,
medicinjournalist, Stockholm.
Olle Jonsson,
mjölkbonde, Krusänga.




Men allt kanske inte är så rosenrött. Det finns något som brukar kallas den franska paradoxen.
Den betyder att de som äter mest mättat fett har minst hjärtsjukdomar. I Sverige har vi sett samma sak hos barn i Göteborg. Barn som äter mera fett är smalare och friskare än barn som följer Livsmedelsverkets kostråd.

Det finns även en amerikansk paradox. Amerikanerna har minskat på fettet och ersatt det med kolhydrater och lightprodukter. Denna nyttiga trend har åtföljts av historiens värsta fetma- och diabetesepidemi.

Dessa paradoxer väcker frågan om kostråden har bidragit till att skapa dagens ohälsa? Den frågan bör utredas. Vi föreslår att Eskil Erlandsson som ansvarig minister för Livsmedelsverket tillsätter en oberoende utredning. Frågan om jäv har uppmärksammats av fyra myndigheter som beslutar i frågor om människors hälsa (Förvaltningslag (1986:223) om Jäv 11§). Dessa fyra myndigheter är SBU, Läkemedelsförmånsnämnden, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket.

De har gått samman i ett arbete för att öka uppmärksamheten kring frågor om objektivitet, saklighet och opartiskhet bland experter. Det är anmärkningsvärt att inte Livsmedelsverket är med. Kravet borde vara att även Livsmedelsverket lever upp till regeringsformens krav på objektivitet, saklighet och opartiskhet. Vi anser att de som ligger bakom dagens kostråd bör betraktas som jäviga.

1989 infördes nyckelhålsmärkningen i Sverige. Den innebar att svenska folket skulle äta fettsnålt och kolhydratrikt. För att få denna nyttighetsstämpel på sina varor tvingades mejerierna att anpassa produktutbudet. Light och lågfettsprodukter lanserades i strid ström. Det var bara NNP (nu ingår NNP i MILKO) som vågade gå mot strömmen och lansera en ny filmjölk med hög andel fett. Hela den svenska livsmedelsbranschen anpassade sig, inget fett fick förekomma och som smakbärare användes socker, vilket Livsmedelsverket av någon oklar anledning inte hade något emot.

Barn som äter mera fett är smalare och friskare än barn som följer Livsmedels- verkets kostråd Konsumenten har lydigt följt Livsmedelsverket råd och konsumtionen av fett har markant minskat medan konsumtionen av kolhydrater (spannmålsprodukter med mera) har ökat. Mjölkkonsumtionen har de senaste trettio åren minskat med ca 1,5–2 procent om året och minskningen av standardmjölk har varit ännu större.

Mjölk- och mejeriprodukter har i årtionden fått löpa gatlopp där våra produkter utpekats som hälsofarliga av våra hälsovårdande myndigheter. Budskapet har varit entydigt: minska konsumtionen av det farliga mejerifettet. Kraven från Livsmedelsverket har varit tydliga – högst en halv liter mager mjölk per dag (inräknat ost, fil och yoghurt). En högre konsumtion av dessa varor anser myndigheten vara hälsofarliga, i synnerhet om de har hög fetthalt. Denna utveckling har fått konsekvenser för mjölkbönderna som förlorat miljarder i minskade inkomster.

Samtidigt belastas de med dåligt samvete för att de producerar något som våra hälsovårdande myndigheter anser är hälsofarligt. Några vetenskapliga belägg för att så skulle vara fallet finns inte. I alla fall kan inte Livsmedelsverket redovisa några belägg när vi efterfrågar sådana. När man tittar tillbaka på svenska folkets hälsoutveckling slås man av att startpunkten för diabetes och fetmaepidemin är årsbarn med införandet av nyckelhålsmärkningen.

­ De senaste två åren har svenska folket ökat fettintaget och skurit ner på kolhydraterna och i befolkningsstatistiken kan vi se att svenska folkets viktökning avstannat.