1.4.2003

Norges underrättelsetjänst samarbetar med USA och Storbritanniens underrättelsetjänster. Det säger den nederländske underrättelseexperten Cees Wiebes.

Han menar att avlyssningsstationen Fauske II i Nordnorge delar irakinformation med amerikanarna. Under det förra Gulf-kriget sörjde radaren för att nedskjutna amerikanska piloter kunde räddas ut ur Irak. Försvaret vill varken bekräfta eller förneka påståendet.

En avlyssningsstation i Nordnorge står nu riktad mot Irak och ger detaljerad information till amerikanerna. Det hävdar en nedeländsk underrättelseexpert.

Statsminister Kjell Magne Bondevik (KrF) har sagt att Norge inte har hjälpt USA och Storbritannien i deras krigsföring i Irak. Men det topphemliga samarbetet som Försvarets Underrättelsetjänst har med USA och Storbritannien kan gå stick i stäv med regeringens åsikter.

Efter det förra Gulf-kriget 1991 fick norska underrättelsetjänstemän personliga diplom av president Bush Sr, som tack för deras insats. Det hade blivit en hel del amerikanska flygplan nedskjutna. Piloterna på dessa plan var utrustade med en nödsändare som kunde pejlas in från en fjälltopp utanför Fauske i Nordland. Avlyssningsstationen Fauske II plockar rutinmässigt upp kommunikation till och från de ryska spionsatelliterna.

Därmed kände den norska underrättelsetjänsten till den ungefärliga positionen för piloterna. Denna information vidaresändes till USA och de norska underrättelsemännen i Fauske fick tack för hjälpen. Det var NRK Brennpunkt som i ett dokumentärprogram i maj i fjol avslöjade denna händelse och andra episoder som visade på hur nära samarbetet mellan USA och Norge hade varit.

Under Falklandskriget 1982 fick Storbritannien viktiga upplysningar om den argentiska flottans rörelser från en avlyssningsstation utanför Fauske i Nordland. Informationen "stal" man från sovjetiska spionsatelliter. Enligt en högtstående brittisk militärkälla gick upplysningarna raka vägen till krigshuvudkvarteret i Northwood utanför London.

Informationen ska ha underrättat britterna om den ungefärliga positionen för de argentinska krigsskeppen och ska ha blivit löpande uppdaterad. Den 2 maj 1982 sänkte en brittisk ubåt den argentiska kryssaren "General Begrano" utanför krigszonen. De 323 ombordvarande omkom. Ingen av episoderna har i efterhand blivit erkända av försvaret och det är NRK Brennpunkt som har avslöjat dem bägge.

Vanligt att dela med sig information
Den nederländske underrättelseexperten Cees Wiebes hävdar att underrättelsearbetet mellan Norge, USA och Storbritannien fortsätter till trots för krigen. Wiebes har skrivit flera böcker om internationellt underrättelsesamarbete.

Idag vill alla länder veta vad som försiggår i Irak. Det räknar jag med att manskapet på den norska Fauske stationen också gör, säger Wiebes.

- Är det troligt att denna information delas med USA och Storbritannien?
Ja, elektronisk underrättelse blir vanligtvis delad. Grunden är att det är väldigt vanskligt att avlyssna många typer av elektronisk kommunikation.

- Vad för slags information är underrättelsetjänsterna på jakt efter?
Det kan egentligen vara vad som helst, men samband mellan militärenheter och politiska ledare är troligen av största intresse. Tillfället från Falklandskrigen visar att man kan avlyssna sådan kommunikation från tämligen långt håll, och Norge ligger närmare Irak än Falklandsöarna.

Och man vill dela med sig av den informationen?
Helt klart. Det är sådant som underrättelsetjänster sysslar med. Jag ger dig något, du ger mig något. Man kan inte alltid ta emot information utan att ge något istället.

Cees Wiebes jobbar som professor i internationella förhållanden vid Universitetet i Amsterdam. I april i fjol lade han fram en rapport om Bosnien som fick till följd att den nederländska regeringen valde att avgå. Rapporten avslöjade att den nederländske FN-styrkan hade ett delansvar i folkmordet i Srebrenica. Cees Wiebes upplyser till Nationen att hans uttalanden har sin grund i en blandning av öppna och stängda källor. Han har i fem år granskat arkivena för den nederländska underrättelsetjänsten. Dessa arkiv har varit stängda för offentligheten, men öppnades för Wiebes.

Nära samarbete
Efter det andra världskriget har Norge haft ett tätt samarbete med både brittiska och amerikanska underrättelsetjänster. Lund-rapporten, den officiella granskningen av övervaknings- och underrättelsetjänsterna i Norge, slår fast att Norge "har varit beroende av en informationsväxling med sammarbetande tjänster i stor utsträckning".

Detta står inte i strid med de riktlinjer som Stortinget och regeringen har gett. Den nuvarande instruktionen till försvarets underrättelsetjänst ger tjänsten full möjlighet till att samarbeta med andra länders underrättelsetjänster.

Fram till 1998 var underrättelsetjänsten till och med pålagd att samarbeta med Norges allierade. Men samarbetet med USA och Storbritannien passar inte lika väl in med den linje som Bondevik-regeringen har lagt sig till med angående Irak-kriget.

Källa: nationen.no