Amerika kontrollerar världen - vi judar kontrollerar Amerika

1.10.2003



Skriven av Uri Avnery,
israelsik författare och journalist

Richard Perle förespråkade krig, inte bara på Irak, utan också på Saudi Arabien och Egypten. Det som berättigar för en sådan formgivning är man måste skydda Israel.

Efter ockupationen av Irak, kommer världen att ställas inför två avgörande faktum:
För det första, den enorma överlägsenheten av USAs arme´er som kan slå mot vilka människor som helst i världen, övermodiga som de kommer att vara.

För det andra, den lilla grupp som initierade detta krig - en allians bestående av kristna fundamentalister och judiska nykonservativa - har vunnit stort, och från och med nu kommer de att kontrollera Washington till största delen utan gränser.

En kombination av dessa två fakta utgör en fara för hela världen, och speciellt för Mellanöstern, de arabiska folken och Israels framtid. Eftersom denna allians är en fiende till fredliga beslut, består fienden av de arabiska regeringarna, fienden till det palestinska folket och speciellt fienden till ett israeliskt fredsfördrag.

De drömmer inte endast om ett amerikansk imperium, i stil med Romarriket, utan också om ett israeliskt mini-imperium, under kontroll av dessa extremhögra och bosättarna. Det kommer att förändra regimen i alla arabiska länder. Det kommer att förorsaka ett permanent kaos i regionen, konsekvenser som är omöjliga att förutse.

Dess mentala värld består av en blandning av ideologisk iver och krasst materiella intressen, en överdriven amerikansk patriotism och högerriktad sionism.

Det är en farlig kombination. I detta finns något av Ariel Sharons ande, en man som alltid hade stora planer på förändringar inom regionen, bestående av en blanding av kreativa föreställningar, otyglad chauvinism och en primitiv tro på brutalt våld.

- Vilka är då vinnarna? Det är de så kallade ny-konservativa. En kompakt grupp, som till största delen består av judiska medlemmar. De behåller nyckelpositioner inom Bush-administrationen, liksom i deras expertgrupp som spelar en viktig roll inom formuleringen av den amerikanska politiken och slutligen sitt inflytande över pressen.

För många år sedan, var det här en marginell grupp som utvecklade en högerriktad agenda inom alla områden. De stred mot abort, homosexualitet, pornografi och droger. När Benjamin Netanyanu tog makten över Israel, erbjöd de honom råd om hur man strider mot araber.

Deras stora ögonblick kom i samband med sammanstörtningen av tvillingtornen. Den amerikanska menigheten och politikerna befann sig i ett chocktillstånd, fullständigt oorienterade, oförmögna att förstå en värld som hade förändrats över en natt.

De ny-konservativa var den enda gruppen som hade en klar förklaring och lösning. Endast nio dagar efter kränkningen, hade Willian Kristol (son till gruppens grundare Irving Kristol) publicerat ett öppet brev till president Bush, i vilket han påstår att det inte var tillräckligt att tillintetgöra Usama bin Ladens nätverk, utan det var också förutsättningen för att "störta Saddam Hussein från sin makt" och att "hämnas" på Syrien och Iran för att de stöder Hizbollah.

Här följer en kort lista på de främsta personerna (ifall du inte är intresserad, så gå till nästa stycke).

Det öppna brevet publicerades i Weekly Standard, grundad av Kristol med pengar från den ultra-högra pressmogulen Rupert Murdoch, som donerade 10 miljarder US$. Det var undertecknat av 41 ledande nykonservativa, inklusive Norman Podhoretz, en judiskt f.d vänsteranhängare som har blivit en högerrikad person, redaktör för den prestigefulla tidningen Encounter, och hans fru, Midge Decter, också hon en författare, Frank Gaffney från Centret för säkerhetsstudier, Robert Kagan, också han från Weekly Standard, Charles Krauthammer från Washington Post och naturligtvis Richard Perle.

Perle utgör en central figur i detta spel. Tills helt nyligen var han ordförande för Försvarsstyrelsen inom Försvarsdepartementet, som även inkluderar Eliot Cohen och Devon Cross. Perle är chefsredaktör för Jerusalem Post, numera ägd av extrema högerriktade sionister. Tidigare var han en hjälpreda till senator Henry Jackson, som ledde striden mot Sovjetunionen på de judars vägnar som ville lämna landet. Han är en ledande medlem av det högerinriktade American Enterprise Institute.

Det öppna brevet var början till ett krig i Irak. Det mottogs ivrigt av Bushadministrationen, av medlemmar till gruppen som redan hade ledande uppdrag. Paul Wolfowitz, var upphovsmannen till kriget, han är nr 2 inom Försvarsdepartementet, där en av Perles vänner Douglas Feith, var chef för Pentagons planeringsstyrelse. John Bolton är inrikesdepartementets vicesekreterare. Eliot Abrams, är ansvarig för Mellanöstern i nationella säkerhetsrådet, och han var inblandad i Iran-Contra-Israel skandalen. Den största hjälten i denna skandal, Oliver North, sitter i Judiska institutet för nationell säkerhet, tillsammans med Michael Ledeen, en annan hjälte i skandalen. Han förespråkade fullständigt krig, inte endast mot Irak, utan också mot Israels övriga fiender, Iran, Syrien, Saudi Arabien och det Palestinska territoriet. Dov Zakheim är kontrollör inom Försvarsdepartementet.

De flesta av dessa människor, inklusive vicepresident Dick Cheney och försvarssekreterare Donald Rumsfeld, är knutna till "Projektet för ett Nytt Amerikanskt Århundrade", och skrev en vit bok år 2002, med syfte att bibehålla och intensifiera den amerikanska freden" - i betydelsen amerikansk kontroll i världen.

Sammantaget finns det på varje viktig tidning människor som har nära samröre med denna grupp, sådana som William Safire, en man som är hyptoniserad av Sharon, och återfinns på New York Times och Charles Krauthammer på Washington Post. En annan vän till Perle är Robert Bartley, redaktör för Wall Street Journal.

Ifall Bushs och Cheneys tal ofta låter som om de uttalats av Sharon, kan en av orsakerna vara att deras talskrivare är Joseph Shattan, Mathew Scully och John McConnel. De är alla ny-konservativa liksom Cheneys personalchef, Lewis Libby.

Den omedelbara influensen av denna vidsträckta judiska grupp härrör från dess nära samröre med extremhögerns kristna fundamentalister, vilka numera kontrollerar Bush's republikanska parti. Grundarna var Jerry Falwell från Moral Majority, som en gång fick ett jetplan av Menachem Begin, och Pat Robertson från den kristna koalitionen och CBN (Christian Broadcasting Network) som hjälper till med finansieringen av den kristna ambassaden i Jerusalem med J.W. van der Hoeven, som är en person som stöder bosättarna och deras högervridna allierade.

Däremot är inga av dessa fakta sekretessbelagda. De har publicerats tidigare i ett dussintals artiklar, både inom amerikansk- och världsmedia. Medlemmarna är en grupp som är stolta över dem.

Gemensamt för dessa båda grupper är deras samröre med en fanatisk ideologi med extremhögern i Israel. De ser kriget i Irak som ett krig mellan Ljusets Barn (Amerika och Israel) och Mörkrets Barn (araber och muslimer).

1. Sionismen i allmänhet
Den man som symboliserar denna seger är general Jay Garner, som just har utnämnts till chef för den civila administrationen i Irak.

Han är ingen anonym general som har plockats upp av misstag. Garner är ideologisk partner till Paul Wolfowitz och ny-konservativ.

För två år sedan undtertecknade han tillsammans med 26 andra officerare, en petition organiserad av Judiska Institutet för Nationella Säkerhetsaffärer. Han myntade också "det starka Israel är en tillgång som amerikansa militärplanerare och politiska ledare kan luta sig mot".

I det första Gulfkriget prisade han Patriotmissilerna, vilka hade misslyckats totalt. Efter att ha lämnat arme´n år 1997, blev han inte helt oväntat en försvarsleverantör av missiler. Det påstods att han landade med ett icke-konkurrenskraftigt Pentagonkontrakt. Detta år erhöll han ett försvarskontrakt på 1,5 miljarder US$, samtidigt som han hade ett kontrakt på att bygga ett Patriotsystem i Israel.

Därför kunde det finnas en bättre kandidat för jobbet som för den civila administrationen i Irak, speciellt vid en tidpunkt där miljonkontrakt för återuppbyggnaden ska förhandlas fram och betalas med irakisk olja.

2. En ny Balfour deklaration
Ideologin för den här gruppen, som kallas för ett amerikanskt världssamvälde, lika väl som för ett Stor-Israel, gör att man påminns om flydda tider.

Balfourdeklarationen från 1917, som lovade judarna ett hemland i Palestina, hade två föräldrar. Modern var kristen sionism, fadern var brittisk imperialism. Den sionistiska iden tillät britterna att pressa ut deras franska föregångar och ta Palestina i besittning, vilket var en nödvändighet för att säkerställa Suezkanalen och den kortare sjövägen till Indien.

Nu händer samma saker igen. I fjlol organiserade Richard Perle en briefing där en talare föreslog ett krig inte bara mot Irak, utan också mot Saudi Arabien och Egypten i avsikt att säkra världens oljecentrum. Irak, ansåg han, var endast en pivå. Ett berättigade för denna design är att man måste skydda Israel.

3. Slå vad om våra liv?
Det verkar som om allt detta är bra för Israel. Amerika kontrollerar världen, vi kontrollerar Amerika. Aldrig tidigare har judar haft en sådan omedelbar påverkan över makten i världen.

Men denna tendens oroar mig. Vi är som en gambler, som slår vad med alla våra pengar och satsar vår framtid på en häst. En bra häst, en häst utan några aktuella konkurrenter, men ändå en bra häst.

De ny-konservativa vill förorsaka en lång period av kaos inom den arabiska och muslimska världen. Irakkriget har redan visat att deras förståelse för arabiska realiteter är vacklande. Deras politiska förutsättningar klarade inte testet, endast brutalt våld räddade deras åtagande.

En dag återvänder amerikanarna, men vi ska förbli här. Vi måste leva tillsammans med det arabiska folket. Kaos inom den arabiska världen äventyrar vår framtid.

Wolfowitz och Co. kan drömma om ett demokratiskt, liberalt, sionistisk och amerikaälskande Mellanöstern, men resultatet av deras äventyr kan mycket väl utmynna i en fanatisk och fundamentalistisk region som kommer att hota med vår absoluta existens.

Ett sammarbete med sådana ny-konservativa, och hela den kristna fundamentalismen kan framkalla kontrakrafter i Washington. Ifall Bush slå igenom i nästa val, liksom hans far efter sin seger i det första Gulfkriget, kommer hela detta gäng att slängas ut.

Bush och hans gäng av ny-konservativa är inte någon upplyftande läsning. Lång därifrån, är han nu ett kraftfullt vasstrå. Men ska vi slå vad om hela vår framtid på detta?