2.5.2007

Källa: Diskulogen med släktforskarnytt
Nummer 61, juni 2003

Det finns många sätt att få reda på mer om sina släktingar än vad som står i kyrkböcker. Till de troligen mer outnyttjade källorna i Sverige hör materialet i föreningsarkiv och arkiv hos loger och ordnar av olika slag.

DIS-Småland försökte genom sitt årsmötesföredrag i februari 2003 råda bot på detta.
DIS-Småland har ambitionen att så mycket som möjligt samverka med släktforskarföreningarna
i sin region. Föreningens egna medlemmar är spridda över landskapet, och eftersom man strävar
efter att hålla möten i olika delar av Småland, så har man också börjat bjuda in den lokala släktforskarföreningen.

Årsmötet hade förlagts till Jönköping och medlemmar i Jönköpingsbygdens genealogiska förening bjöds in till årsmötesföredraget på Stora Hotellet i Jönköping. Ett tjugotal av Jönköpingsbygdens medlemmar, utöver de som tillhör båda föreningarna, hade hörsammat inbjudan – och möjligheten att se översta våningen på Stora Hotellet, som bl.a. visade sig ha en fantastisk konstgjord stjärnhimmel.

Föredraget hölls av Johanneslogens Ordförande mästare Åke Edlund och ordens informationsansvarige Lars von Knorring med bistånd av logens arkivansvarige Gunnar Zimmerman. De visade oss också runt i de lokaler som är öppna, bl.a. fick vi se det unika träaltaret från 1750-talet av hovbildhuggare Johan Ljung. Johan Ljung (1717-1787) var ornamentbildhuggare som bl.a. dekorerade flera av de kungliga slotten. Han har även gjort predikstolen i Klara kyrka i Stockholm och i Ramsbergs kyrka (Gustaf III:s kyrka) i Bergslagen.

Vad är frimurarorden?

Frimurarorden är Sveriges äldsta förening. Den första logen startades 1735 i Stockholm, i en annan tid och under andra förhållanden men man har i frimurarorden bevarat det ursprungliga i språk och ritualer. I ordens egen information beskrivs Svenska Frimurareorden som en sammanslutning där män av skilda samhällskategorier och från olika yrkesgrupper träffas för att i kristen anda arbeta på sin personliga utveckling och för att umgås under värdiga former. Nyckelorden i frimureriet är brödragemenskap, personlighetsutveckling och människokärlek.

Läs mer på http://www.frimurarorden.se

Frimureriet i sig kan härledas till 1300-talet, och sägs ursprungligen vara en form av yrkesgille eller samlingsform för kringvandrande byggmästare, främst kyrkbyggare. Ordet ”loge” kommer här av arbetsbod. Ett organiserat frimurerifanns i England på 1600-talet. Till Sverige kom det från Frankrike på 1730- talet med svenskar som blivit frimurare där. I dag finns olika inriktningar på frimureriet i olika delar av världen, med ca sex miljoner medlemmar, varav ca 5 000 medlemmar i Sverige. Det finns andra frimurerisystem som även tar emot kvinnor som medlemmar. Det svenska systemet, t.ex. i Jönköping, har en damförening för hustru eller sambo till en frimurare. För oss som ofta arbetar med emigranter kan det vara bra att veta att frimureriet i USA oftast kallas ”Freemasons” eller möjligen ”blue lodges”. Jönköpings frimureri Frimurarorden i Jönköping delas in i två loger, S:t Johanneslogen Den Mellersta Pelaren och S:t Andreaslogen Magnus Ladulås. S:t Johanneslogen är äldst av dem, den bildades 1800 och är en av de tidigaste logerna utanför Stockholm och Göteborg och dessutom Jönköpings äldsta förening.

De fyra första medlemmarna var körsnär (buntmakare) Hegg, kapten Holmstedt, rådman Lindquist och ryttmästare de la Grange. S:t Andreaslogen tillkom 1913 som en brödraförening och fr.o.m. 1932 som en loge. Sedan 1998 finns även en kapitelbrödraförening för de fyra högsta graderna. Det finns tio receptionsgrader i det svenska frimureriet. S:t Johanneslogen, Den Mellersta
Pelaren, är med de tre lägsta graderna inträdeslogen i Jönköping.

Johanneslogens första lokal (1800- 1809) var buntmakare Heggs gård på Östra Storgatan i Jönköping, därefter Gamla rådhuset och sedan ytterligare en lokal på Östra Storgatan fram till 1860. När byggnationen av Stora Hotellet planerades bestämdes att frimurarorden Den Mellersta Pelaren skulle få hyra lokaler i hotellbyggnaden. Orden kunde därmed flytta in när hotellet stod klart 1860, i lokaler man möjligen kunde vara med om att utforma, och har varit hyresgäst i huset sedan dess. Efter en brand på Stora Hotellet 1929, som visserligen inte förstörde ordens lokaler, så gjordes en del reparationer och en tillbyggnad även av ordens lokaler. Då tillkom stjärnvalvet som lär avbilda hur himlen såg ut över Jönköping en afton i oktober 1930. Åke Edlund berättade
om Frimurarlogen med SLÄKTFORSKARNYTT 17 Nr 61, juni 2003

Vad kan arkiven ge?

Orden har i Stockholm, i Bååtska palatset, både arkiv och bibliotek samt ett museum som är öppet för allmänheten. Man bör gärna höra av sig innan man besöker dem, se information i telefonkatalogen eller på www.frimurarorden.se . Det finns även lokala arkiv vid de olika logerna. I arkiven finns uppgift om när en person togs emot, namn, ålder och födelseår. Dessutom finns uppgifter om när han tog vilka grader, och det kan finnas uppgift om yrke och material som brev, foton, nekrologer etc. Det framgår även om han hade ett ämbete inom orden. I den minnesskrift som gavs ut i samband med Den Mellersta Pelarens 200-årsjubileum finns en förteckning över logens ämbetsmän genom åren. Jönköpings frimureri täcker geografiskt in området Eksjö-Vetlanda-Värnamo- Reftele-Jönköpings kommun, och har nu ca 650 medlemmar.

Totalt har 3 300 personer tagits emot som medlemmar i Jönköping sedan 1800. Man tar helst emot skriftliga förfrågningar om personerna som söks, antingen till Jönköping (Den Mellersta Pelaren) om man vet att personen var verksam här eller till Ordens kansli i Stockholm.

Det är viktigt att man uppger så fullständiga uppgifter man kan och inte bara ett namn. Ange helst namn, tidpunkt (levnadstid, födelseår eller vad man annars känner till), var personen bodde och/eller vilken verksamhetsort personen hade. Man bör helst veta att den man söker var medlem i en orden, så det inte blir alltför många chansartade sökningar.

Efter en välsmakande lunch i frimurarordens matsal, fanns möjlighet att slå i de register som orden har. Flera medlemmar lät höra diskreta glädjeyttringar, när man gjorde fynd i arkivet. Några fick en dödsruna ur en tidning från 1900- talets första hälft, några fick t.o.m. kopia på ett foto på sin släkting medan andra endast fick veta att en släkting varit medlem och vilka grader han fått. Det vi fick se var alltså bra exempel på hur man kan ge kött på benen åt de torra årtalen som släktforskningen annars lätt består mest av. Dessutom hade DIS-Smålands representanter även förevisning av databasen DISBYT och släktforskarprogrammet DISGEN, samt sin samling av cd-skivor med Smålandsanknytning.

Kontakt
Är du intresserad av Frimurarorden och dess arkiv, är du välkommen att kontakta DIS-Smålands ordförande Ingvar Kärrdahl, som själv är medlem och ämbetsman i orden, per e-post karrdahl@telia.com eller telefon 0370-65 07 15.