Folkhälsan allt sämre för fattiga | |||
|
11.2.2003 De fattigaste grupperna i Sverige har det sämre i dag än 1990, visar en lägesrapport om folkhälsan från Socialstyrelsen. För stora invandrargrupper är den ekonomiska integrationen fortsatt katastrofal. Den senare delen av 1990-talet var gynnsam för de allra flesta i samhället. Sysselsättningen ökade, arbetslösheten minskade, och de redan tidigare rika blev mycket rikare, konstaterar Socialstyrelsen. Men bilden är splittrad, och i andra änden av samhällsstegen ser det inte lika ljust ut. Invandrare, ensamstående föräldrar och ungdomar har ännu inte nått upp till den nivå samma grupper hade 1990, även om läget förbättrats sedan det var som sämst kring 1996/97. Invandrares ekonomiska situation är särskilt dålig. Normalt förbättras invandrargruppers läge ju längre de har bott i ett land, men enligt Socialstyrelsen har den faktorn inte haft så stor betydelse i Sverige under 1990-talet. Bland de invandrare som kommit till Sverige sedan 1985 räknas var fjärde som fattig, det vill säga att de hade inkomster under socialbidragsnormen. Det är ungefär samma nivå som för nyanlända invandrare. I befolkningen som helhet räknas i dag omkring sju procent som fattiga, två procentenheter fler än 1990, men klart lägre än de elva procent som räknades dit 1997. För att i någon mån kunna jämföras ekonomiskt med infödda svenskar ska invandrare ha bott i Sverige i 20 år, enligt statistiken. Det förbättrade läget på arbetsmarknaden sedan mitten på 1990-talet har dock förbättrat läget för barn i sämre bemedlade familjer. Sedan 1997 har antalet barn som lever i familjer med stora ekonomiska problem minskat från 220 000 till 180 000, enligt Socialstyrelsen. Den allmänna hälsoutvecklingen under det senaste årtiondet har varit mest gynnsam för äldre och medelålders. Livslängden fortsätter också att öka, särskilt för män, som allt senare dukar under för hjärt- och kärlsjukdomar. Fattigdomsutvecklingen enligt Socialstyrelsen TT
|