Estonia - förenande teori | ||
Yrsas Blogg * Artiklar på engelska * Tsunami * 9/11 * Bilderbergare * Frimurare och illuminater * Nya Världsordningen * Israel och Palestina * Kriget i Irak * USA * Balibombningen * Estonia * Mordet på Anna Lindh * Mordet på Olof Palme * Medicin och hälsa * MindControl * Chemtrail *HAARP & Echelon * EU * Böcker * Video |
9 .12.2007
Här kommer en hel del nytt. Nya teorier, nya ledtrådar, nya frågor. Ett antal olika teorier har förts fram om varför M/S Estonia sjönk. En är teorin att Estonia kolliderade med något. En annan att terrorister eller smugglare sprängde henne. Att sådana alternativa scenarier kommer fram är inte konstigt. Det är en naturlig följd av att den officiella haveriutredningens, JAIC, rapport lämnar så många lösa trådar. Det finns ett stort antal anomalier till JAICs slutsats att hårt väder och andra helt naturliga händelser ledde till att Estonia tappade bogvisiret, tog in vatten och sjönk. De olika alternativa teorierna som har presenterats är visserligen intressanta och innehåller många viktiga bevis och förklaringsmodeller, men de är splittrade, motsägelsefulla och innehåller också många lösa trådar. Vi behöver en enda förenad teori som förklarar Estonias olyckliga förlisning. En viktig anomali (avvikelse) till den officiella teorin är att många av de överlevande vittnat om ett kraftigt metalliskt oljud före haveriet. Det lät och kändes som att Estonia körde på något och att något skrapade mot skrovet. JAIC's förklaring av oljudet är inte tillfredsställande. En annan mycket viktig anomali är vad som kommit att kallas Björkmans axiom. Nämligen det ganska självklara faktum att fartyg med intakt skrov inte sjunker, även om det skulle kapsejsa. Björkman har gjort en fantastisk insats i att föra fram den och andra anomalier. Vidare kan men peka på statistiken. Den vanligaste orsaken till att stora passagerarfartyg sjunker är kollisioner. Näst det explosioner och bränder. Att bogvisiret lossnar... Har aldrig hänt. Den tyska expertgruppen och den oberoende faktagruppen och anhörigföreningarna har vidare fört fram ytterligare anomalier. Uppgifter och fakta som inte passar in i JAICs förklaringsmodell. Nämnas bör förfalskningen av hamnstatprotokollet, Jutta Rabes bevis på att en explosion inträffat, upptäckten av de två rosa (eller orange) paket som onekligen ser ut som sprängdeg. Den oberoende faktagruppen har också bevisat att dykare var inne på bildäck, och att de letade efter en specifik hytt (hytt 6320 - Voronin? Kanske tog de fel och letade egentligen efter 6230 - Piht?) De olika teorierna om Estonias öde har hittills varit ganska ofullständiga. Någon hävdar bestämt att Estonia sprängdes. En annan att bestättningsmän fördes bort och en tredje hävdar lika envist att Estonia kolliderade med en ubåt. Varje journalist har använt sina källor och tagit fasta på vissa anomalier, som man försökt förklara med sin teori. Andra uppgifter har man avfärdat som icke trovärdiga. Jag efterlyser en förenande teori. En enda logiskt konsekvent förklaringsmodell som förklarar de flesta anomalier. De uppgifter som inte kan förklaras eller de källor som avfärdas måste motiveras. Valet av vilka uppgifter som ska betraktas som fakta, och vilka uppgifter som kan avfärdas måste ingå i teorin. Den omfattande smugglingen ombord och den generellt politiskt instabila situationen i Estland och Ryssland med massiv organiserad brottslighet nämns inte i JAICs rapport. Drew Wilson gör ett enormt viktigt arbete när han i ”The Hole” sätter in Estonias förlisning i sitt rätta säkerhetspolitiska sammanhang. Betydelsen av det kan knappast överskattas. Här närmar sig Wilson en förenande teori när han utifrån ett logiskt och faktabaserat ramverk kan dra slutsatsen att Felix-rapporten kan avfärdas som falsk. Vidare utgör Avo Piht en enormt viktig anomali. Många källor rapporterade att han överlevt. Ändå har han varit spårlöst försvunnen i 13 år nu. Hur är det möjligt? Ett flertal personer kan ha gått samma öde tillmötes som Piht, men uppgifterna om de övriga försvunna överlevande är svåra att värdera. Tyvärr har mycket lite gjorts för att reda ut vilken roll piht spelade ombord. Vad visste han, vad gjorde han? En intressant detalj som inte fått tillräcklig uppmärksamhet är att tulltjänstemannen som avslöjade svenska försvarets transporter ombord var personlig vän till Piht. Det är rimligt att anta att Piht mycket väl kände till både den militära och den konventionella smugglingen. Det är därmed också fullt rimligt att anta att andra i besättningen också kände till mycket av smugglingen. Sven Anérs avslöjande att två flygplan landat på Arlanda och sedan lyft med nio okända passagerare är en intressant detalj, men det måste betonas att det finns absolut ingenting som knyter flygen VR-CLM och N971L till Estonia. Här behövs fler whisteblowers. När man begär ut kopior på listorna över de överlevande från svenska myndighrter är de noga med att upplysa om att listorna kan vara felaktiga och att de inte utgör några bevis för att de personer som står som överlevande faktiskt försvunnit. Det är viktigt att påpeka att det är inte bara listorna med överlevande som ligger till grund för antagandet att de nio aktuella personerna överlevde och försvann. Avo Pihts räddning rapporterades av flera medier. Vidare måste man ifrågasätta myndigheternas bortförklaringar även på andra grunder. Om de nio namnen bara var slumpmässigt uppkomna fel på listorna, varför är då alla nio ur besättningen och ingen passagerare? Och om de nio namnen bara är slumpmässiga fel, hur kommer det sig då att just dessa nio delade livflotte X1 och räddades av helikopter Y-64? Är det en slump? Hur kunde Carl Bildt så tidigt vara så säker på att det var ett tekniskt fel, och just bogvisiret, som var orsaken till haveriet? Hur kunde Bildt veta? Drew Wilson ger en viktig ledtråd. Bildt och de båda republikernas premiärministrar träffades på Åbo sjukhus och fick möta flera av de överlevande. De pratade bland annat med Henrik Sillaste. JAIC har totalt missat vad det här mötet betydde. Här ska en överlevande - Sillaste, bara timmar efter haveriet berätta för tre statsöverhuvuden vad som hände. Sillaste befann sig naturligtvis i en enormt konstig situation. Här ska han, som precis förlorat vänner, arbetskamrater och kämpat för sitt liv, berätta för tre höga herrar vad som hände. Språkförbistring, psykologiska faktorer och inte minst den kulturellt betingade inställningen till auktoriteter är olika i de tre länderna. Detta måste man ha i minne när man värderar Sillastes berättelse. Sillaste gjorde trots den utsatta situationen ett mycket bra jobb. Han förklarade hur han på en övervakningsmonitor sett vatten spruta in på sidorna av bogrampen. Vatten hade kommit in på bildäck. Sillastes vittnesmål översattes av Laar till engelska. Vilken information fick egentligen Bildt? Sillastes vittnesmål i en stressfylld och konstig situation översattes till engelska av Laar, och Bildt översatte engelskan till sin egen svenska. De tekniska detaljerna och de korrekta termerna för fartygets delar gick förlorade. Sillaste såg inga skäl till att berätta i facktermer för statsmännen och två icke-fackmannamässiga översättningar senare fick Bildt uppfattningen att Bogvisiret lossnat och vatten strömmat in på bildäck. Bildt och de båda presidenterna drog en djup suck av lättnad. Det var inte sabotage, ingen kollision, ingen organiserad brottslighet. Smugglingen var inte vållande, ryssarna behövde inte bli upprörda. Bildt lät världen få veta att det var en helt naturlig olycka. Bildt ville så fort som möjligt förmedla den bilden till världen, och särskilt till Moskva, för att därmed förebygga en konflikt i det redan mycket spända och osäkra Baltikum. Bildt ljög inte – men det han sa var inte sant. Ända sedan 1994 har det funnits mycket envisa rykten om att det skulle ha smugglats vapen eller militär utrustning av något slag. Jutta Rabe förespråkade en sådant scenario baserat på fortfarande anonyma uppgiftslämnare. Smugglingen bekräftades, med all önskvärd tydlighet, i Uppdrag Granskning 2004. Larssons uppgifter om att svenska försvaret smugglat rysk elektronik vid två tillfällen i september 1994 placerar Estonias haveri i ett helt nytt ljus. Det var ett enormt genombrott och en upprättelse för oss sanningssökare. Hirschfeldt tillsattes för att granska transporterna. Som en regeringens skottsäkra väst skulle han ta de obehagliga frågorna, medan Sahlin, Bildt och Odell gick fria. Hirschfeldts uppdrag var att utreda om det svenska försvaret transporterat något ombord Estonia i september 1994. Hirschfeldt kom nautrligtvis fram till det vi redan vet. Två, och endast två transporter (organiserade av det svenska försvaret) hade gått med Estonia i september 1994. Det fanns ingenting som tydde på att svenska försvaret smugglat militär materiel ombord på olycksnatten. Hirschfeldts utredning var en uppvisning i nyspråk. En politiskt styrd utredning som inte fick utreda något annat än det som redan var känt. Hirschfeldt malde ner sitt arbetsmaterial och KU-anmäldes för det. Varför gjorde han det? Vem sa åt honom att göra det? I Estland gjordes en annan utredning av de svenska transporterna, med ett något anorlunda uppdrag. Evelyn Sepp och Margus Kurm har arbetet betydligt mer fritt och inte bara stirrat sig blinda på vad svenska försvaret gjorde i september. Evelyn Sepp gör ett nummer av nyspråket. Hon betonar att det smugglades inte vapen eller något explosivt, utan ”strategiskt mititärelektroniskt materiel”. Varför är det ordvalet så viktigt? Vad är ”strategisk militärelektronisk materiel”? Larsson, den frispråkige tulltjänstemannen sa att det var militär elektronik, men kunde inte specificera det mer. Vad smugglades ombord på Estonia? Vi förtjänar ett exakt svar! Var är materielen idag? Vem var köpare? Var kom det ifrån? En förenande teori bör ge en logisk och enhetlig förklaring till dessa frågor. Henrik Larson sa vidare att det var minst en bil som tillhörde Ericsson (Radio Access AB). Är det sant? Är det viktigt? Hade försvaret något avtal med svenska storföretag om samarbete? Vilken relation hade Ericsson med FMV, FRA och MUST? Var Ericsson på något sätt inblandade i smuggling på Östersjön? Förutom Larsons uppgift finns ett par fakta till som skänker trovärdighet till ett sådant antagande. Tyvärr är undertecknad den enda som följt det spåret. Stephen Davis' artikel i New Stateman den 23 maj 2005 är märklig. Davis hävdar att han, när han gjorde research för en artikel om trafficking kom över uppgifter om att MI6 skulle ha smugglat militär eletronik ombord på Estonia på olycksnatten. Davis: ”I was investigating another story - about international smuggling - when a contact suggested I look at Britain's role in the Estonia affair. This man, a retired MI6 officer whom I have known for many years, told me that the sinking of the Estonia was not an accident and that Britain and the Baltic nations had good reason to want the wreck buried.” Skrev Davis den där artikeln om smuggling han jobbade på? Varför valde Davis' källa att träda fram just då? Kan John Kampfer, New Statesmans alldeles nya chefredaktör, varit inspiration till Davis? Kampfer var korrespondent i Moskva under lång tid och har skrivit om korruption och organiserad brottslighet i Jeltsins Ryssland. Kampfers artiklar är nog värda att läsa... En förenande teori måste förklara ett stort antal fakta. T.ex måste teorin förklara den stora bucklan i bogvisiret. När och hur uppstod den? Det mest logiska torde vara en kollision. Teorin ska vidare förklara explosionen, för det står bortom varje rimligt tvivel att en explosion inträffade. Men samtidigt finns trovärdiga bevis för att det inte inträffade en explosion. JAIC lät nämligen utföra tunnskikts- och vätskekromatografier på färgflagor tagna från bogvisiret. Dessa undersökningar visade inga tecken på en explosion. En slutsats kan vara att explosionen skedde när fartyget var helt nedsänkt i vatten, något som flera sanningssökare framfört. Hur ska en enda logisk teori kunna förklara dels bucklan i bogvisiret, de orange paketen, explosionen och motbevisen mot explosionen? Är det möjligt? Kan en enda förklaringsmodell innefatta alla olika uppgfter? Alla hyllkilometer med dokument? Jag tror det. Jag hoppas att vi en dag ska kunna säga att vi vet vad som hände. Scenariot att Estonia kolliderade med en ubåt och att bogvisiret sprängdes loss i oktober 94 förklarar flera fakta som tidigare varit svåra att passa in i de olika teorierna. T.ex vet vi, från Drew Wilsons bok (sid. 159) att Helsinki Universitets seismografer inte registrerade någon explosion vid olyckstillfället. Wilson skriver vidare att Ryssland hade för avsikt att sälja ett stort antal ubåtar. Han hävdar att det är fullt tänkbart att en rysk ubåt avseglade från St Petersburg med iransk besättning den 27/9 1994. Ubåtens besättning valde just det datumet för att osedda kunna gå igenom Öresund den 28 eller 29 september. Det pågick en Nato-övning just då som skulle föra mycket oväsen och ingen skulle kunna urskilja att det var en ubåt för mycket. Estonia kolliderade kanske med denna ubåt. Kollisionen slog hål i skrovet, under vattenlinjen och gjorde en stor buckla i visiret. Ombord på Estonia fanns sannolikt en viktig last. Antingen var sannolikheten mycket stor, eller så var lasten väldigt viktig. Sillastes vittnesmål övertolkades av statsmännen och en haverikommission började arbetade utifrån felaktiga antaganden. Senare framkom på något sätt att Estonias öde kanske inte var så naturligt i alla fall. Bäst att ta det säkra före det osäkra och försegla Estonia med betong och lag. Vad smugglades på Estonia? Ja, en hel del heroin. En hel del skrot. En hel del kurder. Kanske radioaktiva grejer från Paldiski och Saku. Kanske vapen? Definitivt militär elektronik. Och kanske mer exotiska saker. USAs intresse att komma över viss rysk satellitteknik bör undersökas mer. En Topaz II-reaktor är en miniatyrkärnreaktor avsedd att användas i rymden. Där kan den ge tillförlitlig ström till satelliter och rymdvapen under många år. Topaz II är en fin liten maskin. S-300 är ett ryskt flygvärnssystem. S-300 har en avancerad radar och ett fint missilstyrningssytem. Låt oss ta reda på vad som hände!
|