14.2.2007

Skrivet av Christer Enkvist, läkare
Trollhättan


Detta är en utskrift från Svenska Dagbladets nätupplaga, SvD.se

Fett är inte farligt. Fetman har ökat explosionsartat under den tid då dietisterna har rått oss att undvika fett. Men man blir varken fet eller sjuk av fett. Gör tvärt emot dietisternas råd och undvik i stället socker, bröd, pasta, ris och potatis, skriver läkaren Christer Enkvist.

I flera svenska dagstidningar har vi under de nyss gångna helgerna fått olika dietisters råd om hur vi borde göra med maten för att inte gå upp i vikt: Ät mindre fett och motionera mycket.
Problemet är att det är under alla de årtionden som dietisterna gett dessa råd som fetman ökat explosionsartat. Folk följer råden i stort och fettkonsumtionen har gått ned de senaste 20–30 åren.

Trots detta blir allt fler allt fetare. Detta gör dock inte att dietisterna ens tänker tanken att råden kanske är felaktiga utan de fortsätter att ge samma råd, år ut och år in.

Därför kan man säga att det är dessa råd som är en av orsakerna till fetman.
I stället borde dietisterna ansluta sig till det paradigmskifte som säger att det är den enorma kolhydratkonsumtionen som är den huvudsakliga orsaken till fetman.

I SvD kunde vi den 8/1 läsa om forskning från Karolinska Institutet som visar att kvinnor som drack fet mjölk behöll en lägre vikt än de som inte drack fet mjölk. Genom enkla iakttagelser av verkligheten kan vi se att detta stämmer bra.

På 1950- och 60-talet skar man aldrig bort fett på skinkan och drack alltid fet mjölk och det fanns knappast några feta människor alls. Och förr visste alla att ville man ha grisarna feta skulle man ge dem potatis och spannmål, det vill säga kolhydrater i riklig mängd.

När nuförtiden grisarna ska vara magra ger man dem soja, raps och vassle, alltså proteiner och fett.
Före 1960-talet existerade inte fetma eller typ2-diabetes bland eskimåer trots att de livnärde sig på animaliskt fett. I början av 1960-talet kom Coca-Cola och den moderna världens kolhydratprodukter till eskimåerna och då kom också fetman, typ2-diabetes och andra sjukdomar man ser i spåren av en extrem kolhydratkonsumtion.

”Då rörde sig folk mer” är det klassiska motargumentet. Det gjorde de, men hur är det med motionen?

I en av de största dagstidningarna kunde vi också före jul se en tabell på kalorier man gör av med vid olika aktiviteter. Vid promenad i en hastighet av sex km/tim har man förbrukat endast 150 kalorier efter 34 minuter.

Vill man göra sig av med 2 000 kalorier måste man promenera i sju timmar och 20 minuter.
Om ett barn som väger 20 kg ska bränna 100 gram lösgodis måste det springa i tre timmar och 20 minuter.

Motion och rörelse är annars nyttigt för hela kroppen och bör i högsta grad uppmuntras, inte minst efter julens stillasittande. Hjärta, lungor, leder, ben och senor mår bra, men vad gäller vikten är det praktiskt taget omöjligt att motionera sig ned i vikt.

Kolhydraternas roll och rörelsers ringa påverkan på vikten är känd sedan 1800-talet och bekräftades igen i en nyligen framlagd doktorsavhandling. En Uppsalaforskare studerade havskappseglare och visade att trots att de åt ”nyttig mat” med frukt och grönt och rörde sig maximalt gick de upp i vikt.

Annars skrev fransmannen Brillat-Savarin redan 1826 i kokkonstens klassiker, Smakens fysiologi, att ”korpulensen förorsakas av en med mjöl och stärkelseämnen överladdad diet” och att växtätare blir feta om man utfodrar dem med potatis, säd eller mjöl medan köttätare aldrig blir feta.

I den tidens medicinska litteratur rekommenderar professor Ebstein från Göttingen redan 1854 en diet för feta som är ”särdeles verksam för minskning av hullet”, nämligen ”inskränkning av kolhydrater, potatis, socker och sötsaker af alla slag förbjudas helt och hållet”.
Allt slags kött kan förtäras och ”fett i alla former såsom fet svin- och fårstek, fet skinka och om inte annat fett finnes att sätta benmärg till soppan”.

Vidare skriver professorn: ”Af spritdrycker tillåtas endast till middagen två à tre glas lätt vin. Öl bör uteslutas. Måltiderna ej flera än tre om dagen”.

Så gör tvärt emot dietisternas gamla råd. Ät er mätta på riktig mat tre gånger om dagen. Undvik mellanmål och var inte rädd för fett. Man blir varken fet eller sjuk av fett.

Och vill ni gå ned i vikt, minska då på eller undvik socker, bröd, pasta, ris och potatis.