Skriven av GÖRAN BERGLUND, professor, PETER M NILSSON, docent, universitetslektor, MARGRÉT LEÓSDÓTTIR, ST-läkare,

Under de senaste tre decennierna har hela västvärlden rekommenderats äta mindre av såväl totalfett som mättat fett för att undvika hjärt-kärlsjukdom och cancer. Grunden har varit ett antal observationsstudier som visade att befolkningsgrupper med höga intag av mättat fett löpte hög risk för hjärt-kärlsjukdom och ökad dödlighet. Andra studier visade att man genom att sänka intaget av mättat fett under kort tid (veckor, månader) kunde sänka serumkolesterol, den faktor man ansett vara länken mellan mättat fett i kosten och risk för hjärt-kärlsjukdom. På dessa vetenskapliga grunder har det bedrivits en intensiv kampanj för att minska mättat fett i kosten i primärpreventivt syfte. Även om vissa forskare ifrågasatt grunderna har de stora vetenskapliga sammanslutningarna och nationella ansvariga organen varit eniga, och budskapet har kraftfullt trummats igenom.

Inget stöd för att högt fettintag är farligt

De senaste svenska kostrekommendationerna från 2005 - http.//www.slv.se. - säger: Totalintaget av fett bör begränsas till 25-35 energiprocent och intaget av mättat fett plus transfett till omkring 10 procent av energiintaget. De amerikanska riktlinjerna för förebyggande av hjärt-kärlsjukdom är mycket snarlika [1].

Senare års forskning har emellertid inte kunnat stödja hypotesen att vare sig höga intag av totalfett eller av mättat fett är farliga. Harvardgruppen har i en serie studier [2, 3] visat att högt intag av vare sig totalfett eller mättat fett var associerat med risk att insjukna i hjärt-kärlsjukdom. I Malmö har vi visat närmast identiska fynd som i Harvardgruppens studier vad gäller effekter av totalt energiintag och fettintag baserat på prospektiva data från Malmö Kost Cancer, en stor befolkningsstudie (n=28 098) med en kostregistrering vid baslinjeundersökningen 1992-1996 [4-6]. Populationsbaserade studier av intag av totalfett respektive mättat fett i relation till risken att utveckla bröstcancer [7] och koloncancer [8] har inte heller kunnat påvisa ett signifikant positivt risksamband.

Nyligen presenteras tre publikationer baserade på samma amerikanska kvinnoprojekt - The Women's Health Initiative (WHI). Hela 19 000 kvinnor minskade sitt intag av fett från i medeltal 38 procent till 29 procent under åtta år. Även intaget av mättat fett sjönk signifikant: 3 procent jämfört med intaget i kontrollgruppen. Förändringen påverkade dock inte risken för bröstcancer [9], tjocktarmscancer [10] eller hjärt-kärlsjukdom [11]. Resultaten är i linje med de tidigare nämnda observationsstudierna från Harvard och Malmö: andelen fett i kosten förefaller inte påverka risken för dessa allvarliga sjukdomar.

Syftet med denna artikel är att beskriva de viktigaste studierna som belyser sambandet mellan fettintag och allvarlig sjukdom, här huvudsakligen exemplifierad med hjärt-kärlsjukdom. För att ge läsaren en balanserad bild, presenterar vi grundbulten för fetthypotesen - Seven Countries-studien - och senare tids observations- och interventionsstudier något mer i detalj.

Bevisen för och emot hypotesen

Observationsstudier. Det huvudsakliga underlaget för den nu dominerande uppfattningen i vetenskapssamhället vad gäller fettintag och hjärt-kärlsjukdom kommer ursprungligen från den välkända Seven Countries-studien. Denna ekologiska studie genomfördes under 1960- och 1970-talen i Europa av en ytterst imponerande grupp av epidemiologer, inkluderande Ancel Keys, Matti Karvonen, Henry Blackburn m fl.

Resultaten av 15 års uppföljning publicerades 1986 [12]. De visade att kvoten mellan intaget av enkelomättat och mättat fett förklarade 85 procent av all död, 96 procent av all kranskärlssjukdom och 55 procent av all cancer; detta även sedan man tagit hänsyn till individernas ålder, blodtryck, kolesterol och rökvanor. Redan här tycker man att epidemiologer och näringsexperter borde ha reagerat på den osannolikt höga förklaringsgraden."

Hela artikeln se http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/8/8291/LKT0749s3780_3784.pdf