Ta GI-dieten på allvar  




Yrsas Blogg
* Artiklar på engelska

* Tsunami

* 9/11
* Bilderbergare
* Frimurare och illuminater
* Nya Världsordningen
* Israel och Palestina
* Kriget i Irak
* USA
* Balibombningen
* Estonia
* Mordet på Anna Lindh
* Mordet på Olof Palme
* Medicin och hälsa

* MindControl
* Chemtrail
*HAARP & Echelon

* EU
* Böcker

* Video







1.6.2007


En utskrift från Expressens nätupplaga, Expressen.se
Av Ledarredaktionen
ledare@expressen.se

URL till denna sida: http://www.expressen.se/1.684645

Publicerat 18 maj 2007
Uppdaterad 18 maj 2007





Bevisen hopar sig: GI-bantning är minst lika bra som traditionell bantning. Med andra ord, en kolhydratsnål diet är minst lika bra som den gamla vanliga, fettsnåla.

I förrgår publicerades en amerikansk studie som visar att GI-metoden är särskilt bra för människor med hög ämnesomsättning och ett blodsocker som rör sig snabbt mellan berg och dal.

Efter 18 månader hade försökspersoner av den typen, som använde GI-metoden, gått ner 5,8 kg. De som körde ” salladsmetoden” hade gått ner ynka 1,2 kg. Alla deltagare, oavsett diet, hade fått bättre blodfettsvärden. Det är uppenbart att gamla kostråd måste revideras. Allt fett är inte farligt och alla kolhydrater är inte bra.

Till exempel har fettepidemin i västvärlden gått hand i hand med en allt större brödkonsumtion – och det finns de som hävdar att den amerikanska jordbrukslobbyn har varit djupt skyldig till att brödet fått en sådan framskjuten plats i västvärldens kostcirkel.

Ät 6–8 skivor bröd om dagen, rekommenderade socialstyrelsen i en berömd informationskampanj. Det är i praktiken galenskap. Mackor är vägen till övervikt.
Men har livsmedelsverket tagit intryck av de nya rönen? Knappast. Går man in på hemsidan, under kostråd, får man uppmaningen ”ät bröd till varje måltid”!

Apropå GI-metoder kan man däremot läsa att ”det inte finns några fördelar med sådana dieter” och att ”regelbundna matvanor, en välbalanserad kost med låg energitäthet och tillräcklig, regelbunden fysisk aktivitet är lösningen. Utmaningen är att i det dagliga livet få ihop den ekvationen i vårt moderna, mekaniserade samhälle.” Mormor Livsmedelsverket har talat.

Varför reagerar livsmedelsverket så långsamt? Är det byråkratins tröghet vi ser? Eller drivs våra myndigheter av andra krafter än förnuft och vetenskap? Handlar det om moralism, rentav?
Myndigheter är inte främmande för moralism. Folkhälsoinstitutet är exempelvis kritiskt till snus på ett helt irrationellt sätt. Trots att det är klarlagt att snus är långt bättre för en nikotinist än cigaretter har Folkhälsoinstitutet drivit linjen att nikotinister ska sluta missbruka, punkt slut. Inte hellre snusare än död, utan snarare ”hellre död än snusare”

Myndigheternas råd om graviditet och amning har varit larmartade, motsägelsefulla och moraliserande, som om syftet mest varit att göra mödrar till skuldtyngda renlevnadshelgon i största allmänhet. Och frågan är om det inte finns en reflex på livsmedelsverket som säger att det är omoraliskt att kunna gå ner i vikt om man byter potatisen, smalköttet och mackan mot lax med philadelphiaost. Myndigheter som sprider vetenskapliga rön är bra. Myndigheter som snubblar bland heliga kor är en belastning.