Med ett stort antal information i sin hand om den planerade terroristattacken, frågar man sig nu, hur regeringen kunde bli förvånad över attacken den 11 september?

Exclusivt för American Free Press
Skrivet av Christopher Bollyn

CIA och FBI har vetat - sedan 1995 - om terroristplanen där man skulle använda sig av civila flygplan för att attackera World Trade Center och CIAs högkvarter.

Detaljerade planer på att oplanerat kapa ett stort antal amerikanska flygplan i persontrafik och sedan låta dem krascha när de befinner sig halvvägs, eller låta dem krascha in i på förhand bestämda mål sådana som World Trade Center till exempel. Detta har varit välkänt för den västerländska underrättelsetjänsten sedan 1995, skriver Die Welt i sin i Hamburg publicerade tidning av den 2 december 2002.

Det terroristscenario som utspelades den 11 september var inte heller det nytt eller oväntat. Båda amerikanska underrättelsetjänsterna, CIA och FBI, har känt till den här planen i mer än sex år redan, skriver Die Welt.

Projekt Bojinka
Flygplansterrorplanen hade kodnamnet "Projekt Bojinka" och upptäcktes för första gången i januari 1995 under en polisundersökning i ett bostadshus i Manila. I huset hade allvarliga bränder utbrutit och huset låg nära den färdväg som påven Johannes Paulus II skulle färdas längs under hans besök på Filippinerna.

En filippinsk polisundersökning avslöjade att en terroristcell bestående av tre personer hade ockuperat bostaden i centrum av Manila och där hade man gjort vissa förberedelser för att lönnmörda påven.

Det man hittade i bostaden var kemikaliska vätskor för bombtillverkning, kristna biblar och religösa grejer som behövdes för att kamouflera offret med.

De tre terroristerna som bodde i lägenheten hette Ramsi Ahmed Yousef, Abdul Hakim Murad och Wali Khan Amin Shah. De tillhörde också Usama bin Landens nätverk. Alla tre hade genomgått en pilotträningsskola på Filippinerna.

De kuweitiska terroristerna Yussef och Murad hade tillverkat en vätska som var svår att upptäckas och bestod av nitroglycerin. Dessa ämnen kunde lätt gömmas i flaskor och användas som en bomb för att döda påven och president Bill Clinton med, enligt tidningen The Guardian.

De som undersökt Bojinka bomberna säger, att de är något av de mest sofistikerade de någonsin sett. Yousef och Murad hade planerat att använda sig av vätskan nitro-glycerin, vilken undgår upptäckt vid kontroll på flygplatser.

Trots allt lyckades Yousef och Shah att fly efter branden, men Murad arresterades när han återvände till lägenheten för att hämta sin laptop dator.

Federala undersökningskällor har bekräftat att Murad hade detaljerade planer på en komplott, där det ingick att man skulle flyga ett bombplan in i CIAs högkvarter i Langley, VA. Komplotten fanns inprogrammerad på den laptop dator som han försökte återfå.

På Murads dator upptäckte polisen "Projekt Bojinka" som inbegrep detaljerade planer på hur man skulle terrorisera USA genom att sabotera elva västliga civila flygplan genom att utrusta dem med bomber och sedan låta dem explodera när de befinner sig halvvägs mot västkusten.

Ytterligare ingick i "Projekt Bojinka" planer på att kapa och krascha ett antal kommersiella flygplan in i civila- och regeringsbyggnader, precis som det skedde den 11 september.

Yousef avslöjade komplotten för den amerikanske underrättelsetjänstagenten Brian Parr och FBI agenten Charles Stern på en utlämningsflygning från Pakistan till USA i februari 1995. De båda agenterna vittnade om dessa fakta senare vid en rättegång.

Filippinska undersökare sade att planen berörde inte endast CIA utan även innefattade amerikanska regeringsbyggnader i Washington, inklusive Pentagon.

Den filippinske polisen påstod att World Trade Center och Sears Tower var specifika mål i deras plan. Ett annat som nämndes var CIAs högkvarter i Langley.

Under polisförhören år 1995 berättade Murad att han tog order från Usama bin Laden och att bin Laden var hjärnan bakom "Projekt Bojinka".

I mitten på 1990-talet började Usama bin Laden smida denna plan, enligt Murad. De fick hjälp av en afgansk pilot och en pakistansk general. Nu var deras främsta mål insatt på hur man skulle smuggla in bomber på flygplan, säger Die Welt.

Under utfrågningen av Murad den 7 januari 1995 i Manila, berättade Murad: "Planen var ämnad att frigöra muslimerna från den israeliska och amerikanska ockupationen".

Den mest fängslande aspekten, enligt Die Welt, är det faktum att både FBI och CIA var fullt medvetna om detaljerna från "Projekt Bojinka", ända från den tiden då den filippinska polisen gjorde sina undersökningar.

En filippinsk undersökare utropade när han såg attacken på World Trade Center på TV, "Det är Bojinka!" står det att läsa i The Washington Post. Vi berättade ju allt för amerikanarna om Bojinka. Varför tog de ingen notis om detta?

Chefspolisen Avelina Razon berättade för Philippine Daily Inquirer att den filippinska underrättelserapporten skickats vidare till USAs ambassad och till USAs Förenade uppgiftskraft mot terrorism. Han sade, "Det värdesattes aldrig. Annars hade man kunnat förhindra förstörelsen av World Trade Center".

Kort före branden i Manila, i slutet av 1994, beslöt sig Yousef för att testa Bojinka planen. Yousef gick ombord på Phillipine Airlines Flight 434 på väg till Tokyo från Manila. Han tog med sig den flyktiga vätskan in på flygplanet i en plastflaska försluten med en kontaktlins.

Inne på flygplanet gick Yousef in på toaletten och förberedde bomben. Han använde sig av en Casio klocka och som timer fungerade ett batteri, sådant som finns i barnleksaker. Han apterade bomben som han sedan placerade under en passagerarfåtölj.

Yousef lämnade planet vid en mellanlandning i den filippinska staden Cebu. Bomben exploderade kort efter att planet hade lyft från Cebu. En person dödades och flera blev skadade, men piloten lyckade göra en nödlandning.

Information som berörde "Projekt Bojikna" kom ut vid rättegången mot Yousef och Murad vid Manhattans Länsrätt. Den här rättegången inbegrep deras roll med en bilbomb som exploderade i garaget under World Trade Center den 26 februari 1993.

Yousef och Murad ställdes inför rätta i New York och som domare fungerade Dietrich Snell. Han uttalade sig för New York Daily News den 25 september, och yttrade att rättegången fokuseras på komplotten att sätta bomber inne på flygplan, inte på planen att få ett flygplan att krascha in i CIAs högkvarter.

Daily News rapporterade också att Murad hade för två år sedan erbjudit sig att samarbeta med en åklagare för att i gengäld få ett mildare straff. Han kunde lätt ha erbjudits mera information om planen på att kapa och krascha flygplan, vilket inte hade kommit upp i rättegången. Advokaten Mary Jo White var helt enkelt inte intresserad.

Rätten på Manhattan var övertygad om att Yousef var hjärnan för 1993 års attack. Han dömdes till 240 års fängelse i januari 1998, utan möjligthet till benådning.

Det berättades att Yousef var trött på den muslimska extremistgruppen Aby Sayyef (Guds Svärd) som hade infört terrorism på södra Filippinerna. Abu Sayyef hade utfört terroroperationer, såsom kidnappning av utlänningar för att utvinna frigivningen av Yousef.

Chefen för Aby Sayyef gruppen, Khadafi Yanyalani, och Yousef hade känt varandra sedan 1980 då de tillsammans stred mot den sovjetiska ockupationen i Afganistan.

Enligt terroristexperter, fungerar Yanyalanis organiserade terroristceller på Filippinererna, under Usama bin Laden.

Vikten av att rapportera om "Projekt Bojinka" har blivit mycket underminerad av de amerikanska underrättelsetjänsterna - och knappast berörd av allmänna medier.

Trots artikeln i Washington Post, har andra medier inklusive New York Times och The Washington Times, i stort sett ignorerat historien om "Projekt Bojinka".

FBI agenten Robert Mueller förnekade att han varit medveten om Bojinka planen: "Det fanns inga varningssignaler som skulle tyda på detta", sade Mueller.

"Vi har nu fokuserat oss på denne Usama bin Laden i tre års tid, och ändå undgick det oss att se vad som var förestående", sade Vicent Cannistraro, tidigare chef för CIAs kontra-terrorismoperationer.

Historien om hur regeringen kunde missta sig att inte reagera inför denna omfattande terroristplan, att låta en bomb explodera i amerikanska byggnader är mer än ett misstag av den amerkanska regeringen. Det är också ett misstag gjort av amerikanska nyhetsmedia, i enlighet med, The Public Education Center (PEC), journalisthögskolan i Washington.

Journalister måste utmana underrättelsetjänster och lagberedningskontor i det här landet. De måste bli varse om sin tydligt likgiltiga attityd mot vad som kunde ha bekräftas redan för sex år sedan. Nu är det slut på detta "vi hade ingen aning om detta". Det rentvår inte, sade PEC chefen Joseph Trento.

"Dessa inom CIA och FIA som är ansvariga för denna katastrofala miss i underrättelsearbetet borde bli omplacerade, skrev Reed, men det kommer inte att hända ifall inte media visar för allmänheten hur man briserar bomben".