Yrsas Blogg
* Artiklar på engelska
* Klimathotet
* Tsunami
* 9/11
* Bilderbergare
* Frimurare och illuminater
* Nya Världsordningen
* Israel och Palestina
* Kriget i Irak
* USA
* Balibombningen
* Estonia
* Mordet på Anna Lindh
* Mordet på Olof Palme
* Medicin och hälsa
* MindControl
* Chemtrail
*HAARP & Echelon
* EU
* Böcker
* Video

29.7.2006

Källa: Expressen

1.
De muslimska klädesreglerna infördes i Iran kort efter revolutionen. Tidigare under historien har det också varit tvärtom. Under Reza Shah på 1930-talet fick kvinnorna inte bära slöja.

2.
Män går inte klädda i shorts. Slipsen ses som en västerländsk symbol och är förbjudna i regeringsbyggnader.

3.
Det är bara mullorna, prästerskapet, som bär turban. Om
turbanen är svart så är bäraren en ättling till profeten Muhammed. Annars är den vit.

4.
Kvinnorna måste alltid täcka huvudet med en slöja när de befinner sig utanför hemmet. Egentligen får inget hår alls visas, men det följs inte i praktiken.

5.
Den som bryter mot klädesreglerna riskerar mellan tre månaders och ett års fängelse. Eller böter och upp till 74 piskrapp.

6.
Chadory: Så kallas kvinnor som bär den svarta, heltäckande chador (betyder tält). Bara ansiktet visas. Bärs i huvudsak av religiösa och socialt konservativa. Är obligatorisk på en del statliga arbetsplatser.

7.
Manteaui: Så kallas kvinnor som bär manteau (mer lössittande rock) och slöja som visar hår. Manteaun ska egentligen gå under knäet, men slutar i dag ofta betydligt högre upp. Bärs av liberala, västvänliga medel- och överklasskvinnor.

8.
Magnaeh-poosh: Ett slags mellanting. Visar inget hår under slöjan, men bär ingen chador. Tillhör ofta medelklassen, är socialt konservativ men ofta för reformer.

9.
Teheran är en rätt ny stad i Iran. Den blev huvudstad först i slutet av 1700-talet.

10.
Tidigare härskare har haft sitt huvudsäte i städer som Persepolis, Isfahan och Shiraz.

11.
Staden har vuxit enormt under 1900-talet och speciellt efter revolutionen 1979. Runt 1900 fanns det cirka 250 000 invånare där. I dag är siffran runt 15 miljoner.

12.
Biltrafiken har exploderat de senaste åren. 1990 fanns 27 391 registrerade fordon. 1996 var siffran 2,9 miljoner.

13.
Teheran är i dag en av de mest förorenade städerna i världen. Många av bilarna är omoderna och saknar avgasrening och katalysatorer.

14.
Teheran ligger alldeles vid foten av de över 4 000 meter höga Elburs-bergen. Staden tar bokstavligen slut där bergen börjar.

15.
De flesta av Teherans gatunamn byttes ut efter revolutionen. Tidigare fanns exempelvis gator döpta efter Churchill, Los Angeles, Frankrike och Eisenhower.

16.
Det är i Teheran som regering och parlament - majlis - sitter. Det religiösa ledarskapet har sitt huvudsäte i staden Qom, cirka 14 mil söder om Teheran.

17.
Iran är en av världens främsta oljeproducenter. Där finns de näst största oljereserverna i världen, nio procent av världens olja.

18.
Iran producerar i dag cirka 3,4 miljoner fat per dag. Före revolutionen 1979 var siffran sex miljoner fat.

19.
Oljan är Irans främsta inkomstkälla. Cirka 80 procent av exportinkomsterna kommer från olja.

20.
Det råder dock brist på raffinaderier i Iran. Så landet importerar stora mängder bensin.

21.
Bensinen är starkt subventionerad och kostar bara cirka 85 öre litern.

22.
Olja hittades i Iran 1908 av britterna. När brittiska flottan 1913 gick över från kol till oljedrift på sina fartyg så blev plötsligt olja av strategiskt intresse.

23.
Under åren efter andra världskriget försåg Iran Europa med 90 procent av oljan.

24.
Irans beslut att nationalisera oljan 1951 ledde fram till att USA och Storbritannien regisserade en statskupp mot nationalistledaren Mohammed Mossadeq.

25.
Iran har också stora tillgångar av naturgas. Cirka 15 procent av världens naturgas finns där.

26.
Iran bryter mot de flesta av de mänskliga rättigheterna och får varje år hård kritik av organisationer som Amnesty International och Human Rights Watch.

27.
Alla Irans kvinnor är andra klassens medborgare. En kvinnas vittnesmål är hälften så mycket värt som en mans vid en rättegång.

28.
Ingen kvinna får resa utomlands utan tillstånd av sin make eller far. Kvinnorna har betydligt svårare att begära skilsmässa, och männen får i regel vårdnaden om barnen.

29.
Iran är ett av de flitigaste användarna av dödsstraffet. I fjol avrättades minst 94 personer, däribland åtta under 18 år. De verkliga siffrorna är förmodligen ännu högre.

30.
Organisationen Freedom House - som betygsätter länder efter frihet och demokrati - ger Iran en sexa i betyg både vad gäller politiska rättigheter och medborgerliga rättigheter. Sju är det sämsta som går att få.

31.
Iran upplevde under president Khatami några år av relativ pressfrihet. Men den tiden är förbi. Tidningar stängs regelbundet och journalister fängslas.

32.
Ett bistert iransk skämt lyder: Vi har yttrandefrihet, men inte frihet efter yttrande.

33.
Även internet är övervakat och många sidor spärrade. Bloggande är mycket populärt, men även kritiska bloggare riskerar fängelse.

34. Iran började satsa på kärnkraft redan under shahens tid. Bygget av anläggningen i Bushehr inleddes med fransk och tysk hjälp på 1970-talet.

35.
Projektet vid Bushehr upptogs igen på 1990-talet med rysk hjälp. Ryssland ska leverera kärnbränsle och den väntas tas i drift i år eller nästa år.

36.
I september 2002 publicerade USA satellitbilder på tidigare okända iranska kärnenergianläggningar. En iransk motståndsgrupp hjälpte till med avslöjandet.

37.
Det visade sig att Iran i 18 år arbetat i hemlighet med ett kärnenergiprogram. Internationella atomenergiorganet IAEA visste inget.

38.
Iran hävdar att det bara handlar om fredlig kärnkraft och säger - korrekt - att det har landet all rätt till som medlem av icke-spridningsavtalet.

39.
Men Irans hemliga projekt gör att omvärlden har svårt att lita på regimen i Teheran. Många misstänker att landet vill utveckla kärnvapen.

40.
Iran tillkännagav i april att man på egen hand lyckats anrika uran, ett viktigt steg både för kärnkraft och kärnvapen.

41.
Omvärlden försöker få Iran att på frivilligt väga avstå från urananrikning i utbyte mot flera belöningar. Om inte, riskerar Iran
drabbas av sanktioner.

42.
Det mullras även om militära insatser och flyganfall av Israel eller USA. Om nu inget annat lyckas.

43 Islam är indelat i två grenar, sunni och shia. Sunniterna är i klar majoritet världen över.

44
Iran är världens enda shiamuslimska republik. Den överväldigande delen av iranierna tillhör shia.

45
Tvisten mellan sunni och shia uppstod kort efter profeten Muhammeds död på 600-talet. Sunnimuslimerna ansåg att profetens efterträdare - kalifen - skulle utses av de äldste i enlighet med traditionen.

46
Shiamuslimerna däremot ansåg att bara släktingar till profeten Muhammed skulle få leda muslimerna. Den förste av dessa var Muhammeds svärson, Ali.

47
Ordet Shia kommer från Shiat Ali - Alis anhängare. Alis son Hussein förlorade ett viktig slag mot sunnimuslimerna och dödades.

48
Iranierna erkänner tolv imamer (ledare) som efterträdare till Muhammed. Den tolfte imamen försvann på 800-talet.

49
Av de tolv imamerna ligger bara en, den åttonde, begravd i Iran. I Mashhad. De två viktigaste, Ali och Hussein, är begravda i irakiska Najaf respektive Kerbala.

50
President Mahmud Ahmadinejad sägs tro att den tolfte imamens återkomst är nära förestående. Då sägs även Jesus återkomma. Muslimerna ser Jesus som en viktig profet, men inte som Guds son.

51 Iran blev shiamuslimskt först på 1500-talet. Landets inflytande i arabvärlden begränsas av misstron mellan araber och perser (iranier) och splittringen sunni/shia.

52
Iran och USA har en stormig historia med det var egentligen först under andra världskriget som de kom i närmare kontakt med varandra.

53
1953 är året iranierna inte glömmer. USA och CIA störtade då Irans premiärminister Mohammed Mossadeq i en kupp. Han hade tidigare nationaliserat oljan.

54
Shahen kunde med USA hjälp återvända till tronen efter kuppen och Iran blev sedan en av USA:s viktigaste allierade i området.

55
Shahen störtades 1979 och ayatolla Khomeini återvände i februari och tog makten. I november stormades den amerikanska ambassaden och länderna har inte haft några diplomatiska relationer sedan dess.

56
Irak invaderade Iran 1980, starten på ett åtta år långt krig. USA såg Iran som det större hotet och gav en del militär hjälp till Saddam Hussein.

57
Iran ger aktivt stöd till shiamuslimska Hizbollah i Libanon. Rörelsen låg bakom flera kidnappningar och attentat mot amerikanska mål under 1980-talet.

58
Iran hjälpte USA en del efter terrorattacken den 11 september. Men misstron återkom efter att president George W Bush i ett tal utpekat Iran som en ondskans axelmakt tillsammans med Nordkorea och Irak.

59
Bråket kring Irans kärnenergiprogram har åter fört Iran och USA på kollisionskurs.

60
Iran har över 70 miljoner invånare och en rad olika folkgrupper, men perserna är i majoritet, cirka 51 procent. Perserna dominerar samhället och all undervisning sker på persiska.

61
Det finns få saker som retar iranierna mer än att bli misstagna för araber.

62
Persiska - farsi - skrivs förvisso med arabiska bokstäver men det är ett indoeuropeiskt språk.

63
Perserna har en av världens längsta historier. Under 500-talet före kristus skapade de ett världsimperium under kungar som Cyrus och Darius.

64
Det var mot perserna som grekerna kämpade i Maraton, Thermopylae och Salamis. Alexander den store störtade ett par hundra år senare det persiska imperiet.

65
Det var araberna som införde islam i Iran i mitten av 600-talet. Det blev inledningen på en omfattande arabisering av det persiska samhället.

66
Araberna plockade samtidigt upp mycket av den persiska kulturen och styrelseskicket. Perserna vann dock till slut den viktigaste dragkampen.

67
Iran hette Persien fram till 1935. Reza Shah bytte namnet bland annat på inrådan av tyskarna. Iran kommer från samma ord som aryan, arier.


68
Saddam Hussein och Irak anföll Iran i september 1980. Han hoppades dra nytta av kaoset som rådde i Iran efter revolutionen och ockupera oljerika Khuzestan-provinsen.

69
Men det som skulle bli en snabb seger förvandlades till ett långdraget ställningskrig, modell första världskriget. Det varade i åtta år.

70
Irans religiösa frivilligstyrkor slogs med en sällan skådad fanatism. Unga pojkar vandrade ut i minfälten för att detonera minor med sina kroppar och öppna vägen för iranska soldater.

71
I juli 1982 hade Iran trängt tillbaka Irak till sin gräns. Fred hade kunnat uppnås, men ayatolla Khomeini valde att fortsätta kriget.

72
Kriget kostade bägge sidor enorma förluster. Minst en halv miljon människor på bägge sidor dödades.

73
Irak satte in kemiska vapen mot Iran. Det finns fortfarande 45 000 veteraner och 7 000 civila som får vård för sina skador.

74
När det började gå dåligt för Irak så fick Saddam Hussein allt större hjälp av västmakterna. USA försåg irakierna med bland annat satellitbilder över iranska ställningar.

75 Sverige statsminister Olof Palme försökte mäkla fred och reste flera gånger till området.

76 Kriget tog slut sommaren 1988. Ingendera sidan gjorde några territoriella vinster.

77 Irans sista shah, Mohammed Reza Pahlavi, tillträdde tronen sedan hans far Reza Shah, tvingats bort av Storbritannien och Ryssland 1941. Shah är persiska och betyder kung.

78 Shahen moderniserade Iran på många vis, men blev med tiden alltmer auktoritär. Hans hemliga polis, Savak, var ökänd och fruktad.

79 Det folkliga missnöjet steg mot slutet av 1970-talet. Demonstranter dödades vid flera protestaktioner och det skapade ny vrede. Moskéerna blev en viktig samlingspunkt för de missnöjda. Ayatolla Khomeini spred sitt budskap via kassettband från exilen i Irak och Frankrike.

80 Shahen flydde i januari 1979. Han var redan en sjuk man och avled i cancer i Egypten året efter.

81 Den 1 februari 1979 återkom ayatolla Khomeini. Militären förklarade sig neutral en vecka senare och därmed var revolutionen i praktiken vunnen.

82 Även många marxister och socialister deltog i revolutionen. De gick dock förlorande ur striden med de islamistiska krafterna.

83 Iran utropades till en islamisk republik i april 1979 efter att landet hållit en folkomröstning.

84 De som arbetat för den forna regimen straffades hårt under de nya ledarna. Summariska rättegångar och avrättningar var vardag under de första åren.

85
Iran har två ledare, dels presidenten som väljs av folket vart fjärde år, dels den högste religiösa ledaren som utses på livstid.

86
Det är presidenten - Mahmoud Ahmadinejad - som syns mest utåt. Men det är den religiösa ledaren, Ali Khamenei, som har den verkliga makten.

87
Systemet kallas vilayat-i-faqih, "den rättlärdes mandat". Det utarbetades av ayatolla Ruhollah Khomeini. Khomeini var Irans förste högste, andlige ledare.

88
Ali Khamenei efterträdde ayatolla Khomeini efter dennes död 1989. Vem som kommer att efterträda Khamenei är oklart. Han sitter fram till sin död.

89
Konstitutionen slår fast att Irans statssystem vilar på islamiska principer. Alla nya lagar som fattas av presidenten och parlamentet måste godkännas av det religiösa väktarrådet. Väktarrådet kan också blockera kandidater från att få ställa upp i val. Väktarrådet består av sex religiösa ledare och sex jurister.

90
Reformpresidenten Mohammed Khatami godkände under sina åtta år vid makten 297 lagar. Väktarrådet stoppade 111 av dem.

91
Inför parlamentsvalet 2004 strök väktarrådet 3 600 av 8 200 kandidater. Parlamentet domineras sedan dess av konservativa politiker.

92
Mahmoud Ahmadinejad överraskade världen - och många i Iran - när han valdes till landets nye president den 24 juni i fjol.
93
Ahmadinejad besegrade den superrike Ali Akbar Rafsanjani i andra omgången.

94
Cirka 17 miljoner röstade på Ahmadinejad, tio miljoner på Rafsanjani. 20 miljoner röstade inte alls.

95
Ahmadinejad är ingen mulla. Han har ingenjörsexamen och även ett förflutet i den religiösa frivilligmilisen basij. Han är 49 år gammal och är vald på fyra år.

96
Han slog igenom i politiken 2003 då han valdes till Teherans borgmästare. Bara tolv procent deltog i valet.
97
Ahmadinejad anses stå den högste religiösa ledaren, Ali Khamenei, nära. Han är betydligt mer konservativ än sin företrädare, reformisten Mohammed Khatami.

98
Ahmadinejad fick många av de fattigas röster. Han gick till val på löften om att förbättra deras situation med subventioner och billiga lån.

99
Irans president har skapat internationell turbulens genom att offentligt tvivla på förintelsen under andra världskriget och förespråka Israels utraderande.

100
Mest bråkas det kring Irans kärnenergiprogram. Ahmadinejad tillkännagav i april att Iran nu på egen hand kan anrika uran.