"Bonniers och Bryssel i maskopi mot presstöd"


Källa: DN Debatt 2008-07-21
Skriven av AGNETA LINDBLOM HULTHÉN, ARNE KÖNIG, STAFFAN DAHLLÖF, Per Jönsson

 

 

Journalistförbundets ledning i attack mot EU-kommissionens hemlighetsmakeri: Margot Wallström vill helt strypa möjligheten till insyn i enskilda ärenden. De handlingar som Bonniers har försett EU-kommissionen med i syfte att strypa presstödet till konkurrenttidningar lämnas helt enkelt inte ut från Bryssel. De hålls hemliga med hänvisning till EU-kommissionens inre hantering av presstödet. Kommissionen struntar i det allmänintresse som ligger i nyhetskonkurrens mellan stora dagstidningar och maximalt goda villkor för politisk debatt. Än värre är att ansvariga kommissionären Margot Wallström nu föreslår att inga som helst enskilda ärenden som lämnats in till EU-kommissionen ska kunna granskas utifrån. Därmed har kommissionen tagit ställning emot ökad öppenhet och för förstärkt hemlighållande. Det skriver Agneta Lindblom Hulthén och Arne König, ordförande respektive vice ordförande för Svenska Journalistförbundet, samt frilansjournalisten Staffan Dahllöf.

Vi har fått besked. EU-kommissionen har kommit fram till ett slutgiltigt ställningstagande:

De handlingar som Bonnier har lämnat in till EU-kommissionen, med det enligt vårt förmenande klart uttalade syftet att strypa presstödet till Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet, lämnas inte ut.

Dokument som kan komma att avgöra de två tidningarnas överlevnad och framtid har inte ett "övergripande allmänintresse" - menar kommissionen.

Med det beskedet sätter EU-kommissionens generalsekreterare Catherine Day punkt för delar av en smått absurd process. Det handlar om presstödets framtid, men också om hur reglerna för insyn i EU fun-gerar i praktiken. Det finns lärdomar att dra om båda de sakerna.

Sedan den 6 maj har det varit känt att det var Bonnier som anmälde presstödet till kommissionen, och inte till exempel Vimmerby Tidning. Det framgick då Bonniers klagomål till kommissionen också lämnades in till kulturdepartementet som en bilaga till remissen på Presstödsutredningen. Därmed blev det en allmän handling.

Nu kunde alla intresserade läsa hur Bonniers argumenterade inför kommissionen och vilket underlag man anförde för sitt klagomål. Nästan i varje fall. Det fanns också annat material avsett att påverka kommissionens kommande beslut. Det omfattar bland annat:

· Ett brev från Bonniers till kommissionen den 19 december 2006, skickat drygt en månad innan själva klagomålet om presstödet lämnades in.

· En rapport om presstödet ("A costly failure") daterad december 2006; möjligen en engelsk översättning av den då ett år gamla rapporten "Ett dyrt misslyckande" daterad 2005-10-26.

· En promemoria om presstödet och Skånska Dagbladet ("The subsidized profit machine") daterad januari 2007.

· En promemoria om presstödet och Svenska Dagbladet ("The newspaper Svenska Dagbladet and the Swedish press subsidies") också från januari 2007.

Brevet och de utredningar som Bonniers har skickat till kommissionen har vi bett om att få ut men nu fått slutgiltigt avslag på. Innehållet känner vi alltså inte till.

Men vi vet att materialet inte är identiskt med det material som Bonniers har lämnat till kulturdepartementet. Vår begäran om insyn rör nämligen "specificerade handlingar som inte har offentliggjorts", bekräftade kommissionens handläggare den 9 juli.

Kommissionen, som i sista hand kan komma att avgöra det svenska presstödets framtid, har alltså fått andra uppgifter som underlag än kulturdepartementet; uppgifter som inte har redovisats i den svenska debatten. Och, kan man tillägga, uppgifter som heller ingen av de berörda konkurrenterna förstås har haft möjlighet att se och kommentera. De hålls nu hemliga.


Motivet för att inte lämna ut de begärda handlingarna är att det "allvarligt skulle äventyra kommissionens pågående undersökning" av det svenska presstödet. Det är ett skäl för hemlighållande som har stöd i de gällande reglerna för insyn (artikel 4.2 i förordning 1049/2001).

Men: De reglerna ger också en möjlighet för att låta kommissionens interna beslutsvåndor ge vika för ett överordnat allmänintresse av insyn (artikel 4.3 i samma förordning).

Presstödets framtid handlar ju inte enbart om rent finansiella konkurrensförhållanden för tre företag. Presstödets framtid kan ju tänkas ha betydelse för exempelvis villkoren för politisk debatt, för nyhetskonkurrens, och för möjligheterna att spegla en lokal och regional identitet.

Och jo, kommissionen är medveten om att det finns ett allmänt intresse i frågan, svarar generalsekreterare Catherine Day. Men, konkluderar hon, det intresset väger inte tyngre än intresset att skydda kommissionens pågående utredning. Generalsekreterare Day har i sin upplysta upphöjdhet kommit fram till att demokratin och den öppna debatten här får stryka på foten.


Vi har fått en deprimerande illustration av den hur de gällande reglerna fungerar. Allmänintresset kommer i andra hand. Det är förstås trist, men situationen kan faktiskt och dessvärre bli än värre.

I sitt förslag till nya EU-regler för insyn löser den ansvariga kommissionären Margot Wallström avvägningen mellan demokrati och beslutseffektivitet med ett enkelt penndrag.

Hon stryker helt enkelt möjligheten att ens begära ut den typ av handlingar som Bonniers har lämnat in till kommissionen. Dokument i "förvaltningsärenden med individuell räckvidd" föreslås bli kategoriskt undantagna i en reviderad förordning. Sådana handlingar kan först lämnas ut efter att besluten är fattade, om ens då (ny artikel 2.6 i förslag KOM/2008/229).

I framtiden behöver generalsekreterare Day inte fundera över allmänhetens intresse av att försöka förstå vad överheten sysslar med. De slags futiliteter skall kommissionen inte behöva använda sina knappa resurser på - om Margot Wallströms utspel går igenom som det föreligger.

Fast det är å andra sidan inte säkert. I sista änden är det ju medlemsstaterna i ministerrådet och EU-parlamentarikerna som fastställer spelreglerna. Här finns, försiktigt sagt, mycket stora möjligheter till förbättringar.

Hemlighållandet av Bonniers presstöds-analyser och förslaget till nya regler för insyn visar med stor tydlighet att kommissionen har tagit ställning för egen del - mot ökad öppenhet och insyn, för fortsatt, och förstärkt hemlighållande.

Detta finns skäl att notera oavsett åsikt hur det svenska presstödet skall utformas i framtiden.







 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Google adds