Professor Peter Stenumgaard är grundutbildad civilingenjör inom Teknisk Fysik och Elektroteknik samt teknologie doktor. Han arbetade flera år i det svenska JAS-projektet och arbetar idag med forskning på heltid.
Professor Peter Stenumgaard visar vilken roll gudstron spelat hos några av vår världs mest betydande vetenskapsmän, och hur tro och rationellt tänkande samverkar till omvälvande vetenskapliga bedrifter.
Han visar att de personer som gjort banbrytande framsteg genom vetenskapshistorien utgörs av djupt gudstroende människor vars till synes irrationella beteenden inom forskningen motiverats av de skäl de hämtat direkt från sin personliga tro på Gud.
Han belyser även de problem den moderna vetenskapen brottas med och ger svar på tal då det gäller farhågor om att kristen tro skulle hämma vetenskaplig utveckling.
Vetenskapen blev under upplysningstiden det mänskliga förnuftets verksamhet som manifesterade den rena objektiva kunskapen till skillnad från den kunskap som man ansåg ha förgiftats av religion eller allmän vidskepelse.
Idag har emellertid vetenskapsfilosoferna sedan lång tid tillbaka underkänt vetenskapens anspråk på att vara en metod som med säkerhet leder till sann kunskap om tillvaron. De har till och med visat att det inte ens går att visa att de olika förslagen på vetenskapliga metoder är överlägsna någon annan metod när det gäller att finna sann kunskap om tillvaron.
Vetenskapsfilosofen Paul Feyerabend tog steget fullt ut när han visade att vetenskap inte kan bevisas leda till "sannare" kunskap om tillvaron än andra kunskapsformer. Vetenskap blir i detta perspektiv en verksamhet som går ut på att hitta svar på frågor på ett inom vetenskapen accepterat synsätt. En mycket obekväm insikt för dem som fortfarande vill försvara upplysningstidens vetenskapsideal.
 |
Vid EU-toppmötet i Göteborg 2001 saboterade några demonstranter polisens radiotrafik.
Svenska Dagbladet |
Trådlöshet ger ökad sårbarhet
Publicerad: 20 juni 2008, 04.44. Senast ändrad: 20 juni 2008, 16.00
RISK FÖR SABOTAGE Den rasande snabba utvecklingen av trådlösa system kan ge ett samhälle som är mycket sårbart. Enbart genom att störa civila GPS-mottagare kan betydande skador åsamkas. En ökad medvetenhet krävs så att vi inte bygger fast oss i lösningar som är mycket lätta att slå ut, anser professor Peter Stenumgaard, forskningschef på FOI.
Den trådlösa utvecklingen går rasande snabbt och ger oss tillgång till ett brett spektrum av tjänster utan att behöva använda sladd eller gräva ned kabel. Med de civila trådlösa systemen kommer dock en väsentligt ökad sårbarhet både inom industri- och säkerhetstillämpningar.
Redan idag ser vi exempel på hur illegala aktörer utnyttjar de civila trådlösa systemens störkänslighet och hur naturligt förekommande störningssignaler orsakar incidenter på vitala system.
Trots detta ser vi inga ambitioner att använda störtålig teknik för samhällskritiska tillämpningar.
Under våren har svensk polis gripit personer som använt störsändare för att blockera de fjärrstyrda centrallåsen på bilar och som sedan kunnat gå in och tömma bilen på varor och utrustning.
I samband med Göteborgskravallerna vid EU-toppmötet 2001 utnyttjade några demonstranter sårbarheten i polisens radiosystem och saboterade radiotrafiken under insatsskedet.
På internet kan man idag hitta både färdiga produkter och fullständiga beskrivningar av byggsatser för störsändare mot till exempel GPS-, GSM- och 3G-system.
Det är dock inte enbart illegal radiostörning som är ett växande problem. Störningssignaler som alstras naturligt av alla elektroniska system har idag ökat i en sådan omfattning att det redan lett till en rad allvarliga incidenter i samhällskritiska system.
I Dallas togs en tidigare ledig digital tv-kanal i bruk. Det ledde till att dess sändningar kom att blockera telemetrisignaler från hjärtövervakningen av 60 personer på stadens sjukhus.
I England orsakade störningar att en fjärrstyrd kran släppte sin last över en person som dog.
Den amerikanska kustbevakningen gick 2006 ut med en varning om att flera fritidsbåtar i USA hade tappat orienteringen på grund av att GPS-systemen antingen visat felaktig position eller blivit helt utstörda.
Orsaken var störningar från aktiva tv-antenner som användes ombord och som störde ut GPS-mottagare på avstånd upp till 700 meter.
Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, varnade 2007 (Ny Teknik nr 16 2007) för att strålning från vanliga persondatorer kan störa ut GPS-mottagare.
Ur samhällssäkerhetsperspektiv är det ökande beroendet av GPS ett växande sårbarhetsproblem. Förutom att använda GPS för positionering är det vanligt att använda GPS-signalen som tidsreferens i datornätverk, servrar och kommunikationssystem.
I Europa har många civila myndigheter valt Tetra-standarden för sin radiokommunikation, precis som för det svenska Rakel-systemet. System som baseras på Tetra använder ofta just GPS för tidssynkronisering av sina basstationer (dessutom är inte själva kommunikationen särskilt störtålig för de nuvarande Tetra-systemen).
Kraftindustrin använder GPS för sina fältarbetare och GSM för övervakning av kraftnätet. SOS-alarm använder GPS kombinerat med GSM i personskyddstillämpningar.
Enbart genom att störa civila GPS-mottagare och GSM-system kan alltså betydande skador och störningar åsamkas det civila samhället. En fundamental orsak till denna ökade sårbarhet är att civil trådlös teknik normalt inte är störtålig, av rent kommersiella orsaker.
Vardagskonsumenter slutar inte att använda mobiltelefoner även om samtalet ofta bryts när man åker tåg. Inte heller slutar man använda trådlöst internet även om man ibland inte får kontakt.
Detta faktum beaktas vid prioriteringar av tekniska egenskaper hos trådlös teknik för vardagskonsumenter. Hög tålighet mot störningar kostar nämligen alltid kapacitet hos systemet.
Med kapacitet menar vi exempelvis datatakt (antal bitar per sekund) eller antal samtidiga användare i ett visst system (så många räkningar som möjligt ska kunna skickas ut).
I civila trådlösa system prioriteras således kapacitet före störtålighet av rent kommersiella skäl.
I militära trådlösa kommunikationssystem (såväl som i rymdtillämpningar) brukar man istället prioritera störtålighet då det är viktigt att man alltid har kontakt. Detta har man lärt sig av erfarenhet då störningsproblem kan orsaka både materiel- och personförluster.
Att i säkerhetskritiska tillämpningar använda teknik som är utvecklad för vardagskonsumenter blir som att släppa ut tama djur i den vilda djungeln; miljön blir helt enkelt för tuff.
Här krävs en ökad medvetenhet och prioritering av system som kan anses vara av vital betydelse för person- och samhällssäkerhet så att vi inte bygger fast oss i tekniklösningar som är mycket lätta för en illegal aktör att slå ut eller som får problem enbart av den naturliga störningsmiljö som det moderna samhället alstrar.
|
