Det khazariska ursprunget 


Källa: Radio Islam,13.2.2009

90% av vår tids judar utgörs av de s.k. östjudarna - ashkenazim. Dessa judar kommer från områden i öst som Ryssland, Polen, Rumänien. Detta till skillnad från den lilla minoriteten sefardiska judar som kommer från det judiska centret i Spanien, innan 1492 då de flyttade därifrån, och från arabvärlden.

Hela Israels ledarskikt utgörs av ashkenazi-judar.

Sionister som Israels premiärministrar Menachem Begin, Yitzhak Shamir och Shimon Peres, är alla ashkenazi-judar från Polen och Ryssland.

En undersökning publicerad i den stora israeliska tidningen Yediot Aharonot den 23 juli 1976 visade att hela 80% av Israels elit (regeringsmedlemmar, Knessetledamöter, företagsledare, etc) härstammar från ett område med bara 60 mils radie runt staden Pinsk i Vitryssland! D.v.s. Israel och sionismen är helt dominerad av ashkenazi-judarna, öst-judarna.

Ashkenazi-judarna härstammar från det khazariska folket som bebodde södra Ryssland och området kring Svarta havet.

På 700-talet E.Kr. sökte detta krigiska folk en statsreligion. Man avböjde de muslimska och kristna sändebud som sökte förmå khazarerna att anta deras respektive läror. Samtidigt var judendomen i kris och behövde ett tillskott nya adepter. Khazarerna med sin krigiska tradition och roffar-mentalitet var utmärkta kandidater till denna unika judiska mission. Judarna skickade sändebud och lyckades övertala de khazariska ledarna om fördelarna att bli en del av det "utvalda folket". Därför konverterade det khazariska folket till judendomen och blev fullvärdiga judar.

Senare sönderföll det khazariska riket. De sista khazariska fästena kring Odessa föll på 1000-talet E.Kr. De khazariska judarna behöll emellertid sin religion och kom att bilda de stora judiska gettona i öst. Det är från dessa getton som vår dags sionister senare rekryterades.

Men att skriva dessa fakta är inte populärt bland våra sionistiska antagonister.

I sin fil på "förintelse förnekaren" Ahmed Rami och Radio Islam, hos den USA baserade judiska organisationen ADL:s (Anti-Defamation Leagues) officiella hemsida, tar man upp Radio Islams information om den khazarjudiska kopplingen till ashkenazi-judarna. En information som raddas upp av ADL som en av de många hemskheter denna judiska "människorätts"organisation hittat på Radio Islams hemsida. ADL skriver upprört:

"Furthermore, according to Radio Islam, the Jews are not the "chosen people" for they are not "'descendants' of the mythic Jews of the Bible." Rather, today's Jews are "descended from Mongolians and other Asiatic peoples who had adopted 'Judaism' as their 'religion' over 1,000 years ago and had become know as 'Jews.'" Often advanced by Identity believers, this theory alleges that most, if not all, Ashkenazic Jews descended from the Khazars, an obscure Turkic people whose leaders converted to Judaism in the eighth century. While Identity adherents employ this theory in order to bolster their assertion that Anglo-Saxon whites are actually the biblical Church of Israel, Rami uses it to demonstrate that the ancestors of the Jews were not from Palestine, implying that Israel has no right to exist."

Även i Sverige verksamma ADL-aktivister som arbetar för systerorganisationen i Sverige, den s.k. Svenska Kommittén mot Antisemitism, tar upp Radio Islams genomgång av khazarjudarna som exempel på falsarier och bedrägerier om judendomen som sprids från Radio Islam.

Hur står det dock till med den officiella judiska intelligentian och de officiella judiska publikationerna, avseende denna fråga? Är det något som Radio Islam har hittat på eller finner man stöd för historien om den khazariska kopplingen i judiska källor?

 

David Fischer är en judisk forskare i Sverige vars doktorsavhandling "Judiskt liv - En undersökning bland medlemmar i Stockholms Judiska Församling", (Megilla Förlaget, Uppsala, 1996) prisats av Sveriges ledande judiska skikt. I sin avhandling (sid. 25) går Fischer in på "de äldsta kontakter mellan svenskar och judar som finns dokumenterade" och ger där helt reservationslöst som exempel när de svenska vikingarna på 800-talet kom i kontakt med khazarerna "i området kring floderna Don och Volgas nedre lopp".

Om khazarerna förtäljer Fischer att "en stor del av dem, däribland merparten av adeln, köpmännen och kungarna konverterade under 700-talet till judendomen".

Juden Theodor Katz skriver i sin recension av Koestlers bok, i Menorah, nr.4-1976, att "många chazarer [d.v.s khazarer] blev judar och deras konungar hade judiska namn, t ex Joseph och Benjamin" och skriver sedan tvärsäkert:

"Att många chazarer blev judar är ett faktum, [...]."

Och i Judiska Muséet i Stockholms egna papper som sprids till museigästerna om den svensk-judiska historiken nämns vikingarnas möte med khazarena som det först exemplet på möte mellan svenskar och judar. Således är man av uppfattningen att khazarerna var fullvärdiga judar.

 

Med dessa citat framkommer det som fullständigt löjligt att minst sagt fräckt att som Svenska Kommittén mot Antisemitism försöka blåneka khazarjudarnas förekomst.

Redan 1944 skrev den i Palestina bosatte judiske forskaren Abraham N. Poliak - sedermera professor i judisk medeltidshistoria och chef för departementet för Mellanöstern- och Afrikanska studier vid universitetet i Tel Aviv - boken "Khazaria". I boken drar han efter redovisandet av sin forskning följande slutsats om vad det blev av det till judendomen konverterade khazarfolkets ättlingar:

"...de som stannade kvar där de kom ifrån, de som emigrerade till USA och andra länder, och de som åkte till Israel - utgör den största delen av dagens judar."

Det judiska Khazarien Det här är en karta tagen från det stora judiska uppslagsverket Encyclopaedia Judaica. Den visar var det khazariska foket härstammar ifrån, var deras rike Khazarien låg. På 800-talet E.Kr. antog detta turk-mongoliska folk från Södra Ryssland judendomen som statsreligion, och sedan dess är khazarerna fullvärdiga judar. Som ni ser kallar Encyclopaedia Judaica mycket riktigt khazarerna för "Jews" -"judar". Idag utgör ättlingar till dessa khazarer över 90% av dagens judar, och hela den sionistiska rörelsen styrs av judar av khazariskt ursprung.

Det är alltså ett oerhört bedrägeri när dessa Khazar-judar idag påstår att de "återvänder efter 2000 års förskingring" när de invaderar och bestjäl palestinierna på deras land.

Den judiske författaren Arthur Koestler har skrivit ett omfattande verk - på svenska utgiven under titeln "Den trettonde stammen" (boken kom först ut på engelska 1973 med titeln "The Thirteenth Tribe". Den svenska utgåvan kom ut på Hallonquists Bokförlag 1992), som behandlar de khazariska spåret till dagens ashkenazijudar.

Arthur Koestler skriver i boken (sid. 209) om de slutsatser han drar:

"De bevis som anförts i de föregående kapitlen bildar ett starkt argument till stöd för de moderna historiker - österrikare, israeler eller polacker - som oberoende av varandra har hävdat att de allra flesta judar i våra dagar inte är av palestinsk utan av kaukasisk härkomst."

Och Koestler skriver vidare (på sid. 210):

"Det vore enfaldigt att förneka att judar av annat ursprung också bidrog till det nuvarande judiska världssamhället. Det är omöjligt att fastställa antalet kazarer i förhållande till de övriga, semitiska tillskotten. Med den samlade bevismassan för ögonen bli man ändå benägen att instämma i de polska historikernas enhälliga uppfattning att "den största delen härstammade från kazarernas land i äldre tid" och att kazarernas bidrag till judarnas genetiska sammansättning måste vara betydande och med all sannolikhet dominant."

 

Not: Arthur Koestler är en av judarna respekterad och välrenommerad författare. Självaste Einar Rimmerfors, som 1968-1973 var ordförande för Samfundet Sverige-Israel citerar frekvent just Koestler (se Rimmerfors´ bok "Från Abraham till Golda Meir", Gummesons, 1972) och den välkände judiske regissören och teaterchefen Georg Malvius har just Athur Koestler som förlaga för sin uppsättning av "Natt klockan tolv på dagen" på Stockholms Stadsteater, 2001. 

Även annan litteratur än Poliaks och Koestlers tar upp khazarerna. Exempelvis Kevin Alan Brooks bok "The Jews of Khazaria" som utkom så sent som 1999 (Jason Aronson Inc.). Boken är dock mer försiktig när det gäller khazarjudarnas inverkan på den etniska sammansättningen hos dagens ashkenazijudar. För att visa att kunskap om khazarerna inte är någon obskyr teori framfört av dammiga stollar kan vi berätta att Brooks bok hyllas av framstående judar som John D. Klier, professor i modern judisk historia vid University College, London, rabbinen Shlomo Yaffe, Chef för Institute for Jewish Literacy i Chabad House, West Hartford, CT, Yigal Rechtman som skriver i The Journal of the Jewish Genealogical Society of New York och Samuel Kurinsky, chef för Hebrew History Federation Ltd.

På senare tid har kunskapen om de khazariska judarna även kommit att exploateras av populärlitteratur och den i Frankrike verksamme judiske författaren Marek Halter har exempelvis skrivit en historisk roman som utspelar sig bland judar i det khazariska kungadömet. Titeln på boken är "Le vent des Khazars" och utkom 2001 (på éditions Robert Laffont).

I ljuset av kunskapen om ashkenazi-judarnas khazariska rötter blir sionismens dogm om återvändande efter 2000 år av fördrivning och Diaspora inte bara ihåliga, de utgör en lögn av en oerhörd omfattning. En lögn som både tvingats på alla dessa ashkenazi-judar som går och tror att de har biologiska band med det heliga landet, men också en fräck lögn som använts för att dupera omvärlden då man genom hänvisning till "det judiska folkets" historiska band till Palestina fått stöd för den judiska massimmigrationen och kolonialiseringen där.

Denna galenskap fortsätter alltjämt. I Judisk Krönika, nr.3-1990, kan man läsa utdrag från en deklaration från dåtida VAAD, den judiska riksorganisationen för samtliga judiska samfund och organisationer i Sovjetunionen. VAAD beskriver ashkenazijudarnas utvandring och massimmigration till det ockuperade Palestina som "en nationell process av judarnas återvändande till deras historiska hemland".  Och Jackie Jakubowski skriver i sin ledare i Judisk Krönika (nr.3-1998) som är ett nummer helt ägnat Israels 50-års jubileum, där han talar stort om den sionistiska drömmen: "[...] förverkligandet av ett förföljt folks dröm om att återvända till sitt hemland [...]."

"Återvändande"? Till "sitt hemland"? Då skall de väl åka ner, som de khazararer de är, till södra Ryssland och inte till Palestina för att där mörda och ockupera, om det verkligen är "hem" de vill. 

F.ö. hade Jakubowskis tidskrift Judisk Krönika en lång 3-sidors artikel om "Kazarerna" i nr.4-5/1988, en artikel där man försökte med det svåra konststycket att både tillstå att det funnits khazarjudar men samtidigt avfärda detta faktums relevans för dagens politiska realiteter i Mellanöstern.

Den svenske juden Joachim Nelhans skriver i Judisk Krönika, nr.3-1989, under rubriken "Flera dimensioner på judisk tillhörighet" (understrykning av Radio Islam):

"Under den första kejsartiden, det första kristna århundradet, uppskattas antalet judar i det Romerska riket till ca 10% av hela befolkningen av 150 miljoner, således 15 miljoner. Därav utgjordes endast ca en miljon av etniska judar i dåvarande provinserna Judaea och Palestina och ytterligare ett par miljoner i Roms östra provinser Syrien, Egypten, Afrika och i själva huvudstaden Rom. Flertalet judar var således proselyter. Kejsar Neros hustru Poppaea var judisk konvertit.

Efter det Romerska rikets sönderfall fortsatte värvningen av proselyter i det Bysantinska riket och särskilt bland de fran Asiens inre framträngande turk- och slavfolken. Bulgarerna, magyarerna och framför allt kazarerna (läs JK 4-5/88, red anm) utsattes för judaiseringen."

För en omfattande studie kring denna mycket intressanta och dolda del av våra sionist-judars historia rekommenderar vi fortsatt läsning av Arthur Koestlers banbrytande verk om khazar-judarna "The Thirteenth Tribe" i sin helhet.

Läs gärna också den judiske författaren Alfred Lilienthals uppsats "Judarna är ingen ras"



 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Google adds