”Demokratin kommer flyttas från Sverige till EU”
Källa: Världen Idag, 2008-04-04
Skriven av David Högfeldt
Demokratin flyttas ytterligare några tum från ett nationellt system till ett europeiskt. Så beskriver Carl Fredrik Bergström, docent och forskare vid Sieps, Svenska institutet för Europapolitiska studier, hur Lissabonfördraget förändrar EU.
– Skillnaderna är juridiskt sett mycket små. Det säger Carl Fredrik Bergström i en jämförelse av Lissabonfördraget och det konstitutionsfördrag som skrotades 2005.
– Politiskt är skillnaderna större, då man gjort flera saker som tonar ned intrycket av att det är en konstitution.
Den stora skillnaden, förklarar Carl Fredrik Bergström, är att konstitutionsfördraget var en enhetlig text, medan Lissabonfördraget består av en mängd ändringar i de tidigare fördragstexterna. För att kunna presentera Lissabonfördraget i en överskådlig pocketutgåva, som nyss utkommit, har Bergström och Sieps-kollegan Cecilia Cardner fått pussla ihop alla ändringar och lägga in dem i de existerande fördragstexterna.
– Vi har fått lyfta ihop en mängd olika texter för att få summan, även om innehållet blir i stort sett likadant. Man kan tycka att det är en bagatell, men är man lite cynisk kan man ana att det finns en del politisk taktik bakom det. Risken är betydligt mindre att det blir så mycket debatt när ändringarna blir svårare att överblicka, säger Carl Fredrik Bergström. Han beskriver Lissabonfördraget som ”lika lätt att förstå som monteringsanvisningen till en gaffeltruck”.
Det ligger en sorglig logik i att otydligheten gör att risken för debatt och kritik minskar, menar han.
– På kort sikt vinner EU på det. Men långsiktigt är det ett allvarligt problem att folk inte förstår vad EU handlar om, och EU har inget vinna på att verka i det tysta.
Regeringen framhåller att Lissabonfördraget gör EU mer demokratiskt. Carl Fredrik Bergström håller med om det, men betonar att det också för med sig att de nationella parlamenten får mindre att säga till om.
– EU-parlamentet förstärks, och det går inte att göra utan att man får en motsvarande försvagning av riksdagen. Demokratin flyttas ytterligare några tum från ett nationellt system till ett europeiskt . Riksdagen har redan nu en ganska svag ställning i EU, och den blir ännu svagare med det nya fördraget.
I Carl Fredrik Bergströms perspektiv är det inte nödvändigtvis en negativ utveckling.
– Det här betyder inte att det är illa ställt med demokratin, men det är en förändring av demokratin. I samma takt som det blir tydligt att vissa politiska frågor inte kan lösas inom landets gränser, ökar behovet av ett gränslöst demokratiskt system. De rör sig inte bara om klimatfrågor och internationell brottslighet utan om grunderna för vår välfärd, frågor om ekonomisk och social trygghet.
Men i riksdagen lyser debatten om utvecklingen med sin frånvaro, och det beklagar han.
– Det är passivt i riksdagen, vi saknar en politisk debatt om demokratins förändring. Kanske borde den svenska grundlagen ändras för att bättre återspegla verkligheten. Det är problematiskt att allt för många politiker inte vill låtsas om det. Den redan pågående grundlagsutredningen erbjuder ett gyllene tillfälle att begrunda vad EU-medlemskapet innebär för demokratin, men intresset har hittills varit obefintligt. Detta är omöjligt att förstå.
Den största och kanske minst synliga förändringen när det nya fördraget antas, menar Carl Fredrik Bergström, är att EU för första gången får förutsättningar att ändra delar av sitt eget regelverk.
– Fram tills i dag har det varit mycket rigoröst kontrollerat av medlemsländerna, med både hängslen och svångrem. Alla regeringar måste vara överens och de nationella parlamenten måste godkänna alla fördragsändringar. Men med Lissabonfördraget införs vissa möjligheter att besluta om fördragsändringar som de nationella parlamenten inte måste godkänna.
– För mig är det här principiellt mycket intressant. Det handlar om ett frö till suveränitet, när man kan börja skriva sina egna spelregler.
|