Mord som affäridé

Aftonbladet: Publicerad: 2008-10-09

Jan Guillou om USA:s privatisering av kriget – och Blackwaters ökända legosoldater
Förord skriven av Jan-Olof Gustafsson

BESINNINGSLÖSA KRIGSPOLITIKER - moderat malaj som "försvarsminister" och en kvinnlig kristdemokratisk krigshetsare


Kolumnisten Johanne Hildebrandt publicerade i Aftonbladet söndagen den 9 november en bra artikel betitlad "Försvaret - ett dyrt vuxendagis". Läs den efteråt.
Just nu pågår en intensiv kampanj för att anpassa Sverige som en leverantör av legotrupper i det USA-ledda globala kolonialkriget för att ta kontrollen över jordens krympande energireserver och naturresurser. Den kampanjen leds av sådana ytterligheter som en moderat vapenvägrare(!) - Sten Sture Tolgfors (som inte ens var
född då jag och tusentals andra svenskar deltog i FN-bataljoner i Gaza och Kongo i 1960-talets början) - och Else-Marie Lindgren, en kvinna och kristdemokrat(!) från Borås som är ledamot av försvarsutskottet.

Vi har idag inget försvar som förtjänar namnet, vi saknar förmågan både för kuppförsvar och ytförsvar och är utan svenska folkets hörande eller medvetande redan
anslutna till NATO och Euroforce. Svenska skattebetalare tvingas fortfarande betala ca 45 miljarder(!) kronor i s k försvarsbudget trots att vår lilla legoarme endast uppgår till ett tusental man. Svensk traditionell försvarsindustri, till exempel Bofors och Hägglunds ägs av internationella vapenkarteller såsom BAE Systems eller i fallet med Kockums så handlar det om Rheinmetall/Thyssen. Till råga på detta så förbrukar myndigheten Försvarets Materielverk som sorterar direkt under regeringen ett stort antal miljarder årligen för att utveckla och anskaffa vapensystem och övervakningsteknologi som inte i första hand gagnar vårt land.

Svensk trupp deltar i allehanda samövningar tillsammans med västvärldens allianstrupper, t ex Partnerskap för fred, de årliga övningarna i serien Viking samt samövningar med flygförband från olika länder. I Norrbotten häromåret gick en stor sådan övning av stapeln som ignorerades av media. De enda som protesterade var en grupp kvinnliga socialdemokrater. Vad som nu sker är i princip landsförrädiskt när statens ledning gradvis smyger igenom beslut som får oöverskådliga följder både i en nära och avlägsen framtid. Västvärldens behandling av tredje världen och tidigare kolonier under de senaste århundradena har varit allt annat än hedersam, och det vet de som nu växer upp i dessa områden. Detta skapar naturligtvis en växande motvilja och i vissa fall ett glödande hat mot den arroganta överlägsenhet som det västerländska maktblocket
fortfarande visar och numera förstärker med hjälp av överlägsen vapenmakt.

Att Sverige i detta läge har frångått sin traditionella roll som medlare och hjälpare för att bli ockupanters och råvaruimperialisters lydiga redskap håller tyvärr redan på att rasera det anseende som vårt land byggt upp allt sedan det andra världskrigets slut. Och följden av detta blir givetvis att vi på grund av makthungrigt politiskt mygel
av våra "folkvalda" (här har dom sannerligen inte lyssnat på folket) kommer att bli en måltavla för de förtrycktas motstånd och desperation. I detta läge kommer de som skapat situationen att bära huvudansvaret för följderna och inte förövaren.

Ambitionerna att vara USA-alliansen till lags resulterar vidare i att fler svenskar förväntas bli lockade till Afghanistanäventyret. Det finns en sjuk formulering som förekommer i krigshetsarnas retorik som säger att "vi försvarar Sverige i Afghanistan". Jag bsökte under en tid 1966 detta land - samma år som Sten Tolgfors föddes - och blev trots de enkla förhållandena där gästfritt bemött i alla sammanhang. Afghanistan har alltsedan jordens skapelse aldrig utgjort något som helst hot mot vårt land
så den retorik som lockar unga svenskar på det beskrivna sättet är både lögnaktig och orättfärdig.

Den psykiska press och de spår dessa icke FN-sanktionerade verksamheter sätter i dagens unga svenska soldater är också något som nonchaleras av krigshetsarna. Unga pojkar, som tillbringat skol- och gymnasieåren med dataspel där man bekämpat utomeuropeiska figurer, snabbutbildas till en sorts EPA-rambos och skickas iväg till andra sidan jordklotet för miljöer och situationer som de inte har tillräcklig förberedelse inför. Veterantidningen Fredsbaskrarna har rapporterat om det stora antal unga återvändande som är i behov av kurativ och annan hjälp efter hemkomsten. I min generation är det årtskilliga som i förtid lämnat jordelivet på grund av självmord eller missbruk till följd av upplevelser och minnen som blivit för tunga att bära. Släktingar, vänner och andra anhöriga är till ingen hjälp vid bearbetande av upplevelserna, de kan möjligen lindras i samtal och kontakter med kamrater som varit i liknande situationer, men efter återkomsten skingras dessa gemenskaper då alla återgår till sina civila liv.

Vad inte vi får reda på genom media är också att den amerikanska krigsmakten har svårt att med traditionell rekrytering få tag i personal till sina krigsskådeplatser.
Istället har en flora av privatarmeer vuxit upp de senaste åren, bemannade av före detta elitsoldater som hos sina privata arbetsgivare har upp till 6 gånger den daglön som den vanliga armen har. Ett av företagen heter Blackwater, dess chef har skrutit om att han har resurser att störta regeringar på olika håll i världen med sina antällda
som uppgår till flera tiotusen personer. Denna arme av råskinn, som ofta är psykopater eller har andra diagnoser använder alla slag av toppmodern utrustning inklusive flyg. Medlemmarna är dessutom genom en amerikansk speciallag undantagna från möjligheten att bli åtalade eller fällda för krigsförbrytelser vilket gör att de inte har några begränsningar för sin framfart.

Läs och sprid det du får reda på genom boken "Blackwater" av Jeremy Scahill som nyligen kommit ut på Norstedts förlag!! När USA:s delstater, t ex Sverige börjar med den sortens ersättning för en arme som har politisk demokratisk styrning så är vi illa ute. Redan nu talar man fikonspråk om att
slopa värnplikten i fredstid för att ha "ett modernt flexibelt insatsförsvar för att möta hot mot svenska intressen inom nationen, i vårt närområde och globalt". Politiskt har man redan tagit beslutet om att avskaffa ett folkförsvar i form av den svenska värnplikten genom att konstatera att den inte behövs i fredstid. Talet om att rekryteringen ska anpassas till hotbilden är rent nonsens. Att i en hotsituation bygga upp ett värnpliktsförsvar tar flera år och
att ens försöka argumentera på detta sätt är ett föraktfullt sätt att föra väljarna/skattebetalarna bakom ljuset.

Bry dig om vad som händer i Sverige, allt går fort nu för att våra politiker ska hinna infoga oss i den övernationella Europeiska Unionen! Du får som alltid i slutändan dyrt betala alla de äventyr som tvingas på dig och du eller någon anhörig eller bekant löper risk att komma hem som "body packet" för att pratkvarnar och maktälskare tillåtits agera för länge och utan att allmänheten bryr sig!

Sök dessutom på Google artikeln "Death made in Amerika" , läs den och fundera på om man inte så småningom får skörda det man sår.
Och här nedan finns Johanne Hildebrands artikel.

Jan-Ola Gustafsson

----------------------------------------------------------------------------

Första gången legosoldatföretaget Blackwater väckte någon större internationell uppmärksamhet var i mars 2004. Fyra ”civilanställda” amerikaner lynchades och mördades av en rasande folkmassa i den irakiska staden Falluja.

Incidenten fick vittgående konsekvenser, särskilt för tiotusentals invånare i Falluja. De mördade amerikanerna tillhörde inte krigsmakten eftersom de var ”civila” (några medier beskrev dem till och med som ”hjälparbetare”). Men de var ändå amerikaner. Vita huset betraktade därför morden som en direkt utmaning mot USA:s auktoritet och George W Bush gav order om en ”specifik och överväldigande offensiv” mot staden. Kollektiv bestraffning alltså. Falluja förstördes av den amerikanska marinkåren, tusentals invånare mördades, tiotusentals drevs på flykten.

För den ockuperade irakiska befolkningen var legosoldaterna från Blackwater och liknande företag sedan länge ett lika välkänt som fruktat fenomen. Bagdads gator patrullerades redan 2004 av dessa ”civilanställda” i specialdesignade pansarvagnar, män som såg ut som parodier på Rambo med pannband i stället för hjälmar, spegelglänsande solglasögon, svettglänsande tatueringar och en t-shirt under den skottsäkra västen med ett emblem som föreställer en björntass sedd genom ett kikarsikte. Legosoldaterna gjorde sig tidigt ökända för att öppna eld närsomhelst och mot vadsomhelst. De hade nämligen fått legal immunitet av ockupationsmakten.

Några år efter Falluja, den 16 september 2007, öppnade en konvoj med pansarfordon från Blackwater eld på Nissourtorget mitt i Bagdad, dödade ett tjugotal och skadade lika många bagdadbor, samtliga obeväpnade. Det var vid den tidpunkten en av sju liknande massakrer utförda av Blackwaters legosoldater.

Men fortfarande kunde inte Blackwaters personal ställas till ansvar för mord i Irak, eftersom landets förre ståthållare Paul Bremer på ett tidigt stadium garanterat dem juridisk immunitet. På den punkten skiljer sig alltså legosoldaterna från de anställda i den reguljära armén. Amerikanska soldater kan åtalas för mord och övergrepp, vilket också har skett i några fall.