Jag läste några terminer i slutet på 90-talet på Internationella Relationer,
freds och konfliktforskning.
Postmodernismen var mycket påtaglig och betraktades som den "nya sanningen"
och det rätta vetenskapliga synsättet.
Då jag undrade över hur USA, under en tolvmånadersperiod, kunde bomba fyra
länder (Sudan, Afghanistan, Irak och fd Jugoslavien) utan att en fakultet
som sysslar med "Freds-och konfliktforskning"  nämner detta med ett ord -
fick jag bl a till svar att; "Det kanske beror på att många forskare här har
barnfamiljer".
Den som svarade försökte tydligen hitta ett samband i alla fall(!)

Jag tror att postmodernismen är ett utmärkt verktyg för eliten att göra
studenter och allmänhet okunniga om de samband som finns.
För eliten är tydligen ideologier farliga, såvida de inte är nyliberalt
ekonomiska naturligtvis.

Jag tror mer på filosofen, som sa att ingenting kan förstås utanför sitt
sammanhang.
Jag läser just nu en mycket intressant bok av en professor i arkitektur(!) i
Californien, Mike Davis; "Svält och kolonialism".
Det är såvitt jag kan förstå en mycket noggrann genomgång av svält och
hungersnöd kopplat till klimat/el Nino, missväxt, översvämningar och andra
faktorer.
I förordet kommenterar han 1800-talets forskare (även mer sentida) som ville
se svält enbart som en klimat/missväxtrelaterad händelse.
De forskare som då påpekade att även samhälleliga faktorer, som t ex
kolonialism, också hade betydelse hade det inte lätt.
Under vissa tider var kolonialismen betraktad närmast som Guds gåva till den
obildade vilden som inte ens hade vett att äta sig mätt.
(Kristna missionärer i Kina blev uppmuntrade att utnyttja svälten genom att
med risgåvor som lockbete frälsa hedningarna.
När svälten var förbi brukade de överlevande återgå till sin ursprungliga
religion. Dessa kallades för "riskristna".)

Den jämförelse jag gör nu, är att "den enda vägen" ("There is no
alternative",  dvs TINA, som Thatcher kallade det), skall betraktas likadant
som kolonialismen då.
Ve det land som inte accepterar WB och IMFs strukturomvandlingar. Michel
Chossudowsky (stavning?) kanadensisk ekonomiprofessor,  påpekar att det land
som inte "frivilligt" anpassar sig blir bombat. Kolonialismen skickade
kanonbåtar, USA bombar från 15 000 meter höjd, påpekar han.

Olof Lagercrantz sa en gång att ett fotografi av en man som går kraftigt
framåtlutad inte blir begripligt förrän man får veta att han går mot en
kraftig storm, eller som i hans fall, i överförd bemärkelse, mot en stark
opinion.
Jag tror alltså att inget kan, så väl det nu går, förstås utanför sitt
sammanhang.

Hälsningar
Jan-Olof Rönn

Home