Till Mediekritik, 05 03 08

Vi fortsätter om medierna och deras beteende.
Där har vi olika uppfattningar.
Det finns säkert flera grunduppfattningar om medierna.
Här är två.
1.
Mediernas uppgift är att kritiskt granska andra makter i samhället. Främst
kanske den politiska makten men även andra makthavare, som näringslivet och
den ekonomiska eliten.
Dessutom skall medierna ge oss adekvat information så att allmänheten är
välinformerad och kan välja mellan olika alternativ vid val.

2.
Eller kan man se det som att mediernas uppgift är att i första hand vara den
politiska och ekonomiska maktens propagandaorgan, som skall försvara eliten;
både den politiska och den ekonomiska och ge allmänheten en tillrättalagd
version av vad som händer. Alla annonsfinansierade medier är en del av
näringslivet och Public Service är beroende av statsbidrag för sin
överlevnad. Ingen är fri; men jag bedömer PS som mer fri än annonsmedierna,
som är ytterligt beroende av annonsörerna. PS kommer att finnas kvar, går ej
i konkurs.
Annonsörena har vid upprepade tillfällen anordnat annonsbojkotter mot
tidningar, som försökt vara oberoende av annonsörenas/näringslivets
uppfattningar.
En av världens genom tiderna största tidningar, London Herald,
socialdemokratisk, gick i konkurs med en upplaga på över en miljon efter en
annonsbojkott.
Denna tillrättalagda version försvaras oftast med att "nationens säkerhet"
kräver det.(Hemligstämplingar/självcensur.)

Om vi väljer den första versionen finner vi att det finns stora brister;
allmänheten blir ofta desinformerad eller inte alls
(hemligstämplingar/självcensur).
Vi kan i all framtid diskutera brister/förbättringar i
journalistutbildningen etc utan att lösa detta "problem".
Enligt min mening är denna version inte det som är mediernas främsta uppgift
i något land .

Om vi väljer den andra finner vi att medierna är fenomenalt framgångsrika.
Viktig information hålls borta från allmänheten och den tillrättalagda
bilden, dominerad av ett VI/DOM-tänkande, av verkligheten gör det möjligt
för ministrar att föreslå bombningar av civila (Dom) under förevändning att
det är "humanitära insatser".
Inget aldrig så stort enskilt PR-företag skulle klara en sådan kampanj.
Medierna, PS- och annons, gör det om och omigen.
Det är denna uppdelning i Vi/Dom som är ett av mediernas viktigaste verktyg.
Det är genom att spela på människors rädsla för "Dom" som medierna kan
åstadkomma den hysteri, som fick svenska militärer i Karlskrona att tvinga
ett begravningsfölje från en av öarna, att lyfta av locket på kistan för att
visa att det inte låg en smugglad(?) rysk grodman ovanpå liket i kistan. Det
är händelser som denna som får mig att bli skeptisk till mystiska lastbilar,
tavelförsäljare och motorljud (underförstått ryska) i natten som länge var
Göteborgs-Postens specialitet.

Det är i dessa två definitioner av mediernas uppgift som vi skiljer oss åt
tror jag.
För säkerhets skull påpekar jag; alla medier i alla länder oavsett
statsskick har enligt min uppfattning samma uppgift - att skydda makten.
Pravda i Moskva, DN i Stockholm och NYT i USA.
I en demokrati finns det ett utrymme för diskussion och mindre avvikelser,
som inte finns i diktaturer. Utrymmet för avvikelser är dock mycket väl
definierat och om du stiger utanför blir du betraktad som en mycket
misstänkt figur. Medierna (MSM) vill inte bli ifrågasatta.
Hela deras verksamhet bygger på attt deras trovärdighet inte rubbas. Den
försvarar de med alla medel (i alla länder). USA skjuter och bombar
motståndarnas TV-stationer och journalister och det gör diktaturer också.

Mvh
Jan-Olof Rönn