Diana Johnstone var på Brygghuset i Sthlm och talade om sin bok
( månd 04 09 27 ).

Ett märkligt möte. Man har svårt att förstå angreppen på Ordfront som publicerade en intervju ( sommaren 2003 ) med den här lärda o på anglosachsiskt manér älskliga damen.

Något så gräsligt skedde därvid att DN-Exressen måste inleda en hatkampanj o indirekt lyckades få redaktören Björn Eklund sparkad fr. redaktionen.

Därefter räddades Björn Eklund ( i maj 2004 ) kvar på sin post av en välbesökt, ordinare föreningsstämma i Ordfront
- men sparkades igen efter DN"upprop" några dagar innan en påtvungen s.k. "extrastämma" i september ( medlemmarna på ordinarie stämman hade ju röstat fel ). Och givetvis efter diverse skräckpropaganda via Dagens Nyheter.
( Eva Mobergs kommentar till Ordfrontstriden. )

När man lyssnar på den här lärda, nästan lite torra författarinnan är det svårt att tänka sig att hon har kunnat utlösa så mycket hat och vrede ( brunvänster, förintelseförnekare, i nazisternas famn ). När man dessutom läser och läser om henne häpnar man över vilken demagogi som nu måste ha släppts loss i svenska mainstream-medier, typ DN-Expressen. Det är en helt ny situation. Vi har fått vår egen motsvarighet till Fox News. Rabiata och samvetslösa förvrängningar av det kritiska budskap som ett fåtal intellektuella trots allt har när det gäller "Stormakten" USA

Björn Kumm väckte munterhet när han berättade att han vid en intervju i Vår Grundade Mening frågat Zaremba om denne verkligen hade läst Dårarnas Korståg. Zaremba hade då (ungefärligen) svarat - hm, nej, jag behöver inte läsa den sortens litteratur, jag vet vad som står i den.

Diana beskrev att hennes bok utsatts för "hit and run"-attacker från USA och Nato-vänliga kritiker / att ingen försökt sig på någon sammanhängande argumentation. ( Ingen av alla de svenska kritikerna var närvarande under mötet - trots att det fanns möjligheter att komma med inlägg o ställa direkta frågor. )

Hon sa också att boken inte hade bemötts så illa som i Sverige, i något annat land. Hon ville förklara det här med att det fanns en idealistisk fredstradition i Sverige som hade med Olof Palme att göra. En fredstradition som varit populär och tidigare gett både glans och ära till Sverige. Efter mordet på Palme hade medierna kanaliserat den här svenska idealismen till ett ett bedrägligt engagemang för "humanitärt krig" vilket tyvärr också många i vänstern gått på. Balkankriget lanserades som ett krig med fredliga, humanitära syften. Därav oförmågan att argumentera logiskt mot innehållet i Dårarnas Korståg som är ett pussel med historia och förmedlar kunskap om hur tidigare maktförhållande i området har sett ut.

På något sätt verkar Diana Johnstone vara en person som står tillräckligt fri från stridande parter, är tillräckligt kunnig för att undersöka vissa frågor enbart i syfte att förklara. Hon verkade ha den rätta sortens forskarkaraktär - föga massmedial, föga glamorös - men med en sorts underliggande avsky mot hatpropaganda och militarism. Man har svårt att tänka sig henne tjäna någon stormakts intressen, eller några andra intressen än upplysningens, freden.

Nåväl, var och en får bilda sig sin egen uppfattning.

Nog verkar Diana Johnstone tillräckligt kunnig och skärpt för att publiceras i Sverige.
Men nu blev det alltså inte Ordfronts förlag som fick ta hand om detta utan ist. det lilla förlaget Hägglunds. Den kan beställas för 199:-

http://www.hagglundsforlag.se/forfattaredok/Johnstone/Dararnas.htm


Hälsning!

Gunnar Thorell 040927

 

PS. Peter Löfgrens recension i DN av Dårarnas Korståg 041101

Jan-Olof Rönns kommentar till Löfgrens DN-rec. /_folkmord.htm