Är tomtar och troll
verkliga? Jordklotet har olika
tillvaroplan som är förbundna med vissa materiella element. Inuti
jordklotet, i den yttre kärnan av mineral, lever kristallväsen sina speciella
liv. Längre utåt, i den plastiska manteln, lever varelser som är
mineralbaserade. Dessa kallas i mytologin för troll, de klarar sig inte
utanför sin magmavärld. Förflyttar vi oss ännu längre utåt kommer vi till
världshaven, fiskarnas rike. Fiskar är i realiteten ett slags plasmavarelser
men deras element är vattnet. Kontinenterna och den tyngre atmosfären är
djurens och människornas område. Vi tänker sällan på att vi till större delen
består av vatten. I stratosfären har vissa ozonväsen sin egentliga hemvist. De benämns ibland som Alver men när de vistas i en jordnära miljö kallar vi dem Tomtar eller Småfolk. Tomtarna är naturens väktare och det är en god idé att hålla sig väl med dem. Vi måste förvalta skog, mark och sjöar på ett ansvarsfullt sätt, då får vi tillbaka stora rikedomar i gengäld. Även Alverna har sina förmyndare vilka brukar kallas Amoriner eller Keruber. De är subtila väsen av joniserade gaser som normalt vistas i området av de nattlys-ande molnen. Det finns även ett sjunde, ickemateriellt, tillvaroplan där himmelska Serafer regerar. Vad är egentligen
Gravitation? Universum genomströmmas av
longitudinella vågor i alla riktningar. Dessa vågor utbreder sig mångfaldigt
snabbare än ljushastigheten. Det finns olika frekvensområden för olika storleksdimensioner.
En specifik frekvens bestämmer gravitationsförhållandet mellan kroppar som
solar och planeter. När exempelvis två planeter befinner sig på ett konstant
avstånd från varandra stör de varandras mottagning av de inkommande
longitudinella vågorna (G-vågorna) från Universum. Den enskilda planeten
kommer uppleva en minskning av vågornas intensitet i riktning mot den andra
planeten. Detta beror på att varje kropp släpper igenom en del vågor medan
andra vågor reflekteras tillbaka. Gravitationen mellan planeterna blir en
effekt av deras strävan efter att utjämna det totala vågflödet. Detta
försöker de uppnå genom att accelerera (falla) mot varandra. Man kan indirekt påvisa
G-vågor genom att studera det interferensmönster som uppstår nära ytan
av olika kroppar. Alla G-vågor bildar stående vågor när de reflekteras
mot en yta. Nära en kropp som solen kan man under vissa förhållanden se mörka
och ljusa fält. Ett annat frekvensområde kan man påvisa genom att studera
ljus som passerar genom en spalt. Det projicerade mönstret visar omväxlande
ljusa och mörka fält vilka orsakas av att stående G-vågor bildas i spaltens
absoluta närhet. Ljuspartiklarna ger alltså en bild av ett i vanliga fall
osynligt gravitationsmönster som avslöjar sig just i interferensen med
materien. Finns det osynliga
dimensioner? Det en värld bortom
motsatsernas värld som har kallats Enheten eller Tao. Min egen benämning på
denna existens är Metakosmos. Det är denna tillvaro som ligger till
grund för den påtagliga värden vi själva lever i. Metakosmos rymmer subtila
bilder av det förgångna, nuet och framtiden. Dessutom kan vi dela in själva
tomrummet (vakuum) i sex varianter och en sjunde icke-materiell form. Varje
specifikt tomrum innesluter en oberoende värld (med tre dimensioner och en
tidsdimension). Det finns även sju olika storleksdimensioner, alltifrån
elementarpartiklarnas värld, upp till de gigantiska galaxhoparna och en
sjunde förandligad sfär. Men listan slutar inte här, Universum är i själva
verket en kaskad av dimensioner, rymder och livsrum. Joakim R S Nilsson |