Förvandlingscykler Den osynliga mallen för Kosmos

Universum styrs inte av tillfälligheter, ett genomgripande lagsystem råder över livets
skiftningar. Allting utvecklas i ett kretslopp som aldrig avstannar. I urbilder av subtil
energi vilar upprinnelsen till allt skapat. Förvandlingscykler är urbildernas inre kod.

Kosmos lagar

Människan, vår planet och hela universum styrs av osynliga lagar som reglerar livets olika skiften, en slags mall för vissa fundamentala kretslopp. Begreppet utveckling genomsyrar hela kosmos, men rörelsen är inte linjär, den är cyklisk. En gemensam benämning av de inneboende lagarna som styr dessa förlopp är ”förvandlingscykler”.

En del kretslopp är så självklara att vi inte ens reflekterar över dem; årstiderna, månens faser, människans liv, kvinnans menstruation, natt och dag. Tittar man närmare på kretsloppet kan vissa skeden urskiljas. Utvecklingen är inte jämn och kontinuerlig, den fortgår i olika stadier, trappsteg. Varje sådant steg har specifika egenskaper.

Cykler i cykler

Varje enskild förvandlingscykel är indelad i sex delar eller stadier. Det finns även ett sjunde stadium, detta är sammanvävt med det första stadiet; sjunde steget är återkomsten. Ett fullbordat varv kallas sekvens. Men för att cykeln skall vara komplett krävs två hela varv, dvs alla stadier måste passeras två gånger. Dessa sekvenser är emellertid inte identiska. Den första är av en materiell karaktär medan den andra kännetecknas av andlighet.

En fullbordad förvandlingscykel (i två varv) innebär ett avancemang till ett nytt stadium i den ovanförliggande cykeln. Det finns inte mindre än 14 förvandlingscykler i en hierarkisk skala som i exakta termer avgränsar varje själs plats i kosmos. Sju cykler beskriver rumsliga betingelser, sju cykler beskriver personliga egenskaper och förutsättningar. Det här dokumentet nöjer sig med att belysa de två första cyklerna; de handlar om tidsperioder.

Förvandlingscykel 1: Dygnet

Den första cykeln kallas dygnet, vilket är tiden det tar för vår jord att rotera ett helt varv i förhållande till solen. Men i stället för att dela in dygnet i timmar (som vi är vana vid) delas dygnet upp i tvåtimmarspass, två timmar benämns således ett pass. En annan skillnad är att dygnet per definition inleds och avslutas kl sex på morgonen. Sekvensen (en komplett cykel) blir i det här fallet lika med en dag (eller en natt), två sekvenser blir ett dygn.

I fråga om cykeln ”dygnet” kallas uppdelningen i sekvenser för skiftet. Man kan då specifikt tala om dagskiftet respektive nattskiftet. Varje skift innefattar sju pass och varje pass ges en benämning, de är: Begynnelsepasset, Strävsamma passet, Kaotiska passet, Kontrollerade passet, Utvecklande passet, Avstannande passet och så det Meditativa passet. Det sista passet förenas med Begynnelsepasset vilket ger sekvensens totala tid, 12 timmar.

Begynnelsepasset

Detta pass varar mellan kl. 6 fram till kl. 8 på morgonen och definieras för jordemänniskan som ett halvvaket tillstånd innan kroppen ännu riktigt kommit igång. Det finns även starka kopplingar till drömmar och andliga ingivelser eftersom passet går samman med det Meditativa passet. Fysisk aktivitet bör undvikas denna tid.

Strävsamma passet

I passet mellan 8 och 10 tar dagen fart på allvar. För medelsvensson handlar det kanske om att komma upp ur sängen, duscha, äta frukost, det är ungar som ska till dagis, man rusar iväg till jobbet och den ringande telefonen. Människor har ju olika förutsättningar men det som passet beskriver är egentligen att ta itu med och starta upp den nya dagens uppgifter, vad det än kan röra sig om. Så här dags börjar ofta kontakten med den yttre världen.

Kaotiska passet

Det tredje steget, inom alla cykler, är förknippat med turbulens. När det gäller dagskiftet ligger detta pass mellan kl. 10 och 12 på morgonen. Nu handlar det om att ta itu med saker som inte är ordnade i våra liv. Vi måste alltså ordna alla konflikter som inte tidigare blivit lösta. Det kan gälla allt mellan himmel och jord: Syltburkar som inte vill öppna sig, pappret som du skulle skicka till en myndighet som plötsligt är borta, en person som börjar bråka med dig om en struntsak och liknande tilldragelser. Man bör vara aktsam och försiktig just i denna tidsperiod.

När man väl är medveten om svårigheterna i detta pass kan man sträva efter att undvika riskfyllda projekt och skjuta upp dem till en senare tidpunkt. Men frågan är om man lyckas att därigenom ”lura ödet”, det märkliga är att man, just under detta pass, formligen dras till vanskliga företag. Detta är ren medvetandekontroll, att för ett ögonblick ställa sig utanför sig själv, betrakta förloppet och se vad som är möjligt respektive lämpligt att göra.

Kontrollerade passet

I det här skedet, mellan kl. 12 och 2, har eventuella oklarheter ordnat upp sig. Nu infinner sig en relativt stillsam period där vi lugnt och metodiskt tar itu med våra göromål. Allting går sin gilla gång och det uppstår inga verkliga svårigheter. Passet är ofta förknippat med olika kulturella aktiviteter. Kommunikation och möte med människor är vanligt. Inte sällan förläggs en av dagens måltider till detta pass, kanske blir det kaffepaus med goda vänner.

Utvecklande passet

Det fjärde passet handlar om att bryta ny terräng, att vidareutveckla eller förnya den verksamhet man ägnar sig åt. Passet varar mellan 2 och 4 på eftermiddagen och är en förhållandevis aktiv period med innovativ verksamhet. Möten och konferenser kan ofta hamna inom det här passet liksom kurser och idrottsaktiviteter. Det här är även avslutandets pass där i en del projekt, som påbörjats under dagen, knyts ihop, begrundas och eventuellt slutförs.

Avstannande passet

I det avstannande passet, mellan 4 och 6, har man redan avslutat sin arbetsdag. Nu handlar det om att varva ner och återgå till ett lugnare tempo. Det är vanligt i det här skedet att människor utför sysslor som har med hemmet att göra. Man kanske går och handlar eller så hämtar man barnen från dagis. Kanske är det en tid att gå ut med hunden eller springa sin joggingrunda. Att besöka andra eller att själv ta emot besök är vanligt inom detta pass.

Meditativa passet

Dagskiftets sista pass, mellan 6 och 8, sammanfaller även med det första av kvällsskiftets pass. Det är ofta ett vilsamt och introvert skede utan stor fysisk aktivitet. Ett kvällsmål förläggs ofta till detta pass där man möjligen lyssnar till musik eller tittar på TV. Kanhända läser man en god bok, vattnar blommorna i sin lägenhet eller sitter vid datorn. Passet är mycket lämpligt för meditation eller stillsamma övningar som Tai Chi, Ki Gong eller Yoga.

Förvandlingscykel 2: Etappen

Den andra förvandlingscykeln benämns etappen, vilket för mänskliga förhållanden handlar om en period av två veckor. Det fullbordade cykeln kallas för veckan, när den upprepats talar man alltså om en etapp. Människan har inget speciellt förhållande till perioder om två veckor, därför kan etappen kännas främmande, veckor är vi desto mer bekanta med. Man bör betona här att den egentliga etappen endast är knappt två veckor; dvs tolv dagar.

Veckocykeln delas in i sju dygn och varje dygn varar 24 timmar för jordemänniskan. Den första dagen och natten på det nya året betraktas per definition som det inkännande dygnet. Detta är intressant eftersom varje dygn har en särskild prägel. Om det nya året till exempel råkar börja med en onsdag så räknas onsdagen som ett dygn av begynnelsekaraktär. Onsdagen tilldelas dessa egenskaper under året som följer och genomsyras av den energin.

Inkännande dygnet

Det inkännande dygnet är samlingens tid. Olika projekt kanske planeras men de har ännu inte satts i funktion. Dygnet inleds kl. 06.00 men går samtidigt samman med det sjunde dygnet, en effekt av att steg ett och steg sju i alla förvandlingscykler alltid förenas till ett steg. Det finns således en kontemplativ och drömbetonad prägel på det första dygnet. Men jordemänniskans vecka har sju dygn, därigenom blir det inkännande dygnet fristående.

Grundläggande dygnet

Först i det grundläggande dygnet kommer den aktuella verksamheten igång på allvar. Saker som man tidigare planerade börjar nu resultera i konkreta handlingar. Fortfarande handlar det mest om förberedelser men inte på planeringsstadiet, i det här skedet samlar man istället in den materiel som projektet i fråga kan tänkas behöva. Resurserna börjar komma in och fördelas till sina speciella områden men de används ännu inte i verksamheten.

Utsatta dygnet

Det tredje dygnet är ett kaotiskt dygn där projektet kämpar med olika problem innan det funnit sin form. Rutiner är inte etablerade vilket resulterar i oreda och ibland konflikter. Dygnet kan också handla om att bryta upp gamla projekt och rutiner som inte längre fungerar. Man kan därför inte entydigt likställa dygnet med en ”dålig period”, en kort tid av kaos kan vara nödvändig innan det nya blivit etablerat. Det kan emellertid vara en god idé att inte förlägga stora viktiga projekt till det utsatta dygnet. Man kan avvakta ett dygn, om man har möjlighet att välja.

Intensiva dygnet

När detta dygn anländer kan man räkna med en intensiv arbetsperiod. Men svårigheterna som man mötte under det utsatta dygnet är redan avklarade och därför förlöper olika projekt raskt och lätt. Alla har händerna fulla men det man företar sig stöter sällan på några problem. Det är utmärkt att förlägga viktiga ting till ett intensivt dygn för utsikterna att lyckas är goda. Trots intensiteten tycks inte olika saker kollidera, de följer efter varandra.

Summerande dygnet

Under det summerande dygnet är den stora arbetsbördan egentligen avklarad. Nu fokuserar man på eventuella saker som ännu inte färdigställts och sätter den slutliga finishen på projektet man arbetat med. Man kontrollerar dessutom att allting fungerar så som det var tänkt. Arbetet går in i en lugnare fas och man ställer sig lite utanför och betraktar sitt fullbordade verk. Det är ett analytiskt dygn med viss eftertanke; var resultatet till belåtenhet?

Stillsamma dygnet

I det stillsamma dygnet sker inget verkligt konstruktivt arbete. Om man ändå sysslar med något så går det ”på sparlåga”, detta är en viktig viloperiod som människan behöver innan hon tar itu med nya projekt. Det här kan vara en period då man skördar frukterna från tidigare lyckade förehavanden. Dygnet är en medgångstid eller om man vill, en lättsam utförsbacke. Men det är även ökningens tid, man förmedlar det man åstadkommit till andra.

Kontemplativa dygnet

Det sjunde dygnet går, som vi nämnt, samman med det första dygnet (dock ej på jorden). Nu är man lite utanför världen (verksamheten). Tonvikten ligger på rekreation och avslappning, man ägnar sig åt företeelser som inte hör vardagen till. Men samtidigt kan man drömma och fantisera om saker man skulle vilja förverkliga. En lust uppstår att låta drömmarna ta form. Man samtalar med likasinnade, samlar idéer och uppslag till nya projekt.

Alternativ kalender

Människan har medvetet eller omedvetet valt en annan tideräkning än vad universum tycks föredra. Istället för att räkna veckan i sexdagarsperioder räknar vi veckan i sju dagar. Följden blir att det inkännande respektive det kontemplativa dygnet erhåller separata dagar istället för att samsas om en dag. All utveckling blir med andra ord fördröjd vilket är mindre lyckat. Valet av sjudagarsveckor är troligen influerat av Bibeln och skapelsens 7 dagar.

Vi har, naturligt nog, valt att indela tiden i år och åren i årstider. Våra årstider har sina egna cykler men jordens utveckling följer andra lagar där vi borde räkna i tvåveckorsetapper om tolv dagar och i ”6-månadersskeden” om 144 dagar (12x12 dagar). Den solbaserade kalendern är viktig för grundläggande saker som sådd och skörd men detta allena räcker inte. Förvandlingscyklerna speglar alltings utveckling, vi behöver även en sådan kalender.

Frågan är om en kalender baserad på förvandlingscykler går att kombinera med en mer traditionell gregoriansk kalender. Troligen låter det sig inte göras, man får lov att välja en av dem. En kompromiss kunde ändå vara att man har förvandlingskalendern som en grund där man sedan markerar årstiderna som icke stationära men ändå återkommande perioder. Möjligheten att få igenom en sådan kalender är begränsad (men kanske i framtiden).

Andra förvandlingscykler

Vad är det som de övriga förvandlingscyklerna (totalt 14) beskriver? Till exempel så redogör cyklerna för det aktuella väsendets personliga medvetandenivå, mognad och personlighet. Man finner även artens utvecklingsfas och den rådande livsformen. Högre upp i den cykliska hierarkin ges beskrivningar av olika storleksperspektiv, sfärer, tillvaroplan och dimensioner. Varje medvetet väsende behöver veta var i utvecklingen det befinner sig.

Men även förvandlingscykelns sekvens (första respektive andra varvet) ger information om olika aspekter av tillvaron. Det kan gälla väsendets allmänna ”utstrålning”; om väsendet är aktivt eller inaktivt, om det har en utåtriktad respektive introvert hållning, om dess varseblivning är individuell respektive kollektiv, om det lever i ett tidsbundet respektive tidlöst område och så vidare. Det finns sannerligen ”många boningar” i Herrens hus.

Förvandlingscyklerna är oerhört svåra att överblicka men deras blotta existens erbjuder en hisnande vision av Kosmos storslagenhet. Det finns en evig och grundläggande mall för all utveckling, allt skapat styrs av en kod som genomsyrar universum från det minsta till det största. Den som bemästrar koden blir en sann magiker, en stor kännare av Alltet. ”Den som förstår innebörden fullt ut kan styra världen, som roterade den i hans hand.”

Joakim R S Nilsson

E-post Joakim