Välfärdsreform
i tiden
Vi måste reformera arbetsvillkoren i Sverige! Medborgare som fyllt 18 år och
är bosatt i Sverige skall ha rätt till statlig medborgarlön. Initiallönen fastställs
till 13 000 kr/mån (före skatt) men beloppet uppdateras kontinuerligt i takt
med inflation och förändrade samhällsförutsättningar. Beloppet anses per
definition ligga 2000 kr under vad en genomsnittlig städare med heltidslön
tjänar, detta skall vara riktmärket. Modellen förutsätter en rätt till
bostadsbidrag om man har boendekostnader över 4000 kr/mån. Grundvillkor
En arbetsplats som
tillhandahåller heltidstjänster måste erbjuda varje anställd en lön på minst
15 000 kr/mån. Deltidstjänster måste vara baserade på denna minimilön.
Om deltidstjänsten exempelvis är 75 % betalar arbetsplatsen 75 % av 15 000, dvs 11 250 kr. Ifall innehavaren av deltiden inte innehar
andra tjänster utöver denna kompletteras inkomsten med 1750 kr från
medborgarlönen så att den totala lönen blir 13 000 kr. Arbetsplatsen har
givetvis rätt att erbjuda deltidslöner som överstiger 13 000 kr/mån men
ingen medborgarlön utbetalas i dessa fall. En person som lyfter
medborgarlön skall kunna ansöka om extraarbete. Inkomster från dessa
jobb (utöver medborgarlönen) får dock inte överstiga 24 000 kr/år. Ett
meddelande skickas automatiskt ut till personen i fråga när den totala
årsinkomsten är uppe i 180 000 kr. Extraarbete anses per definition vara timanställning
och korttidsanställning. Det är inte meningen att extrainkomsten från
tillfälliga jobb skall sättas i system, det måste vara möjligt att klara sig
bra enbart på medborgarlönens grundnivå. Man kan behöva införa ett system där
den som har medborgarlön måste ansöka om att få arbeta extra. Minimilönen vid extraarbete
fastställs till 13 000 kr/mån. Det är inte meningen att personer
utanför medborgarlönen skall ägna sig åt extraarbete. Till undantagen räknas
ungdomsarbetare, semestervikarier och utländska personer med arbetstillstånd. Deltidsarbetande personer med
fast tjänst och lön under 13 000 kr/mån (som därmed lyfter medborgarlön)
skall i första hand gå upp i arbetstid om de vill ha extrainkomster. Om detta
inte är möjligt kan de ta ett annat jobb vid sidan, förutsatt att den totala
årsinkomsten då inte överstiger 180 000 kr. Fast anställning anses, enligt
den här modellen, vara ett privilegium i sig. En arbetsplats får endast
besätta 50 % av sin totala personalstyrka med personer som lyfter
medborgarlön. Detta gäller oberoende av fördelningen av hel- och
deltidstjänster. Med 50 % -regeln som bas är det sedan upp till den lokala
fackföreningen att förhandla om hur många personer med medborgarlön man
godtar på arbetsplatsen. En svensk medborgare som önskar
bosätta sig utomlands måste ange särskilda skäl för att få nyttja sin
medborgarlön. Ett sådant skäl kan till exempel vara tillfälliga studier. Partiell medborgarlön
En person som lyfter
medborgarlön och har en boendekostnad understigande 1000 kr/mån erhåller en
partiell medborgarlön uppgående till 9000 kr/mån (13 000-3000 kr).
Extraarbete med lön utöver 9000 kr/mån sker på samma villkor som den som
lyfter hel medborgarlön (max 24 000 kr/år). Introduktion
Igångsättningen av ett system med
medborgarlön sker lämpligen i två etapper. I den första etappen går man ut
med ett erbjudande om anslutning till särskilt utsatta grupper. Dessa är:
Arbetslösa som varit utan jobb minst 1 år, yrkesarbetande med lön lägre än 13
000 kr/mån, sjukpensionärer, personer som varit långtidssjukskrivna minst 1
år, studerande i högskola eller komvux (maxtid 6 år), samt pensionärer med
pension lägre än 13 000 kr/mån. Nyanslutningar
Den andra etappen träder i kraft
när läget har stabiliserat sig efter igångsättningen. Man har då haft
möjlighet att utvärdera resultatet av reformen och rätta till eventuella
orättvisor. Det skall finnas vissa grundkrav för att få ansluta sig
till medborgarlönen. De krav som ställs är att den ansökande varit arbetslös
i minst 1 år eller yrkesarbetat i minst 3 år. Som yrkesverksam skall man
dessutom lämna en motivering för sin ansökan. Motiveringen behöver dock inte
uppfylla några speciella kriterier utan huvudsaken är att man vill företa sig något och att man har
en tanke med det man vill göra. Uppföljning
Tanken är att systemet med
medborgarlön skall existera i ett nära samarbete med landets socialkontor men
inte på så sätt att socialtjänsten blir en kontrollmyndighet. Socialkontoret
skall vara det skyddsnät som avvärjer risken att människor hamnar vid sidan
av samhället. I praktiken innebär detta att varje person som lyfter
medborgarlön regelbundet sammanträffar med en kontaktperson inom
socialtjänsten, exempelvis en gång per år. Rörlighet
Systemet med medborgarlön skall
ha full rörlighet. Detta innebär att man när som helst kan gå ur systemet,
helt eller delvis, för att yrkesarbeta under en period i sitt liv. Det skall
inte finnas några begränsningar för hur många gånger man får gå ut och in i
systemet. Effekter
Dagens problem med en
okontrollerad ökning av långtidssjukskrivna människor i samhället tyder på
ett systemfel. En fullt utvecklad modell för medborgarlön borde rimligen ha
mycket goda effekter på det allmänna arbetsklimatet. Arbetet kommer mer att
upplevas som en förmån än som ett nödvändigt ont. Införandet av
medborgarlöner är en välfärdsreform. Detta skapar en grundtrygghet som kommer
få människor att våga utveckla och förverkliga sina idéer inom olika områden. Artikeln
uppdaterades 2005-03-27 Joakim R S Nilsson
|
