Kanaliserade dikter Glimt av framtiden med automatisk skrift?

Är det vårt högre jag som styr pennan när budskap kanaliseras till diktaren? Kan
vi utläsa något av framtiden i budskapet? Det finns nog inget entydigt svar på de
frågorna. Klart är att detta inte är mina dikter, en okänd hand har nedtecknat dem.

en blå fågel i trädet vingar av siden ögon av smaragder ja, gröna smaragder nu flyger den flyger neråt inåt man skall se en storm bitande åska regn av korinter ett sus av järn marken skall vara grå vitt pulver i drivor grottorna helt fyllda ropa inte förrän du ser vandraren ändlös skymning ett rep en snara för folket fotfolk och tiggare i munkkåpor vid varje strand en häst av lera snäckskal till hovar mossa som man en klar skål av kristall inga mönster kanten är platt botten rundad nu lyftes den upp av en ängel skålen fylld av eld och ljus glider ur hans händer rakt över jorden över luften	om du hittar rätt ton följer den dig kan vara grön kan vara hög lyssna lyssna lär dig se vad ännu ej syns vattumannen ett skrin av odör vattenlås måste växla innan det röda kommer och täcker allt tillverka pergament! jag säger dig du gör bläck av sot förseglar med kåda upprinnelsen till ditt liv skall du finna i klara runor	du måste ge dig av på en resa du skall fara i din egen kappsäck i en linneduk skall du lägga tre rakblad de skall vara vassa inpränta dem i minnet ett draperi framför solen rött och svart månen i nedan du måste tända dig facklor du skall gå stigen fram tre följeslagare skall du ha en vid din sida ett skrin under armen med en kod frosten skall ej fruktas man går inåt sedan utåt du bygger dig en barrikad i järn och tegel det skall vara ett torn och du skall göra en trappa i spiral som DNA
en näktergal på en marmorkvist långt borta i ett ihåligt träd spelar i skymningen i gryningen sover den vaknar inte mer förvandling till ljus nu öppnas porten vad ser du själv? en å, ett hus, gräs vill du inte följa med? här finns inget att göra det är såå skönt	en ocean av lik jag berättar ännu mer flodvågen når inte sitt mål långt borta australiens kust översvämmad kan du höra bruset hade jag vingar flög jag mot solen gjorde mig en lans av fast materia den nya nordpolen de kommer på kvällen först en förtrupp svarta trekanter formationen mycket strikt i mitten en ellips av silver hjärnan och hjärtat nära atmosfären alldeles där luft och rymd är ett	stockholm strömmen är svart svanarna är svarta men slottet har blivit vitt lingvistik språket förbistras en arme av riddare svarta lådor inte dagens teknologi ett sugrör till ytterörat mingel av tecken trianglar i plast språkvårdare

2004-01-23

Joakim R S Nilsson

E-post Joakim