tag:blogger.com,1999:blog-6860067700863020146.post466217177735565054..comments2007-10-13T10:14:30.011+02:00Mikael Wälivaarahttp://www.blogger.com/profile/16479192974501978975noreply@blogger.comBlogger26125tag:blogger.com,1999:blog-6860067700863020146.post-59407016748824179032007-10-13T10:14:00.000+02:002007-10-13T10:14:00.000+02:002007-10-13T10:14:00.000+02:00Tack! Lars för din information om Kanada. Visste jag inte! Intressant!life_goes_onhttp://www.blogger.com/profile/07778680911830537143noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6860067700863020146.post-28927095816730433852007-10-13T10:06:00.000+02:002007-10-13T10:06:00.000+02:002007-10-13T10:06:00.000+02:00Ledsen! jag skrev fel. Det krävs 1000kr att skapa 100000kr. Missade en nolla (på två ställen dessutom, oförsvarligt!).life_goes_onhttp://www.blogger.com/profile/07778680911830537143noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6860067700863020146.post-47195257013259898602007-10-13T10:03:00.000+02:002007-10-13T10:03:00.000+02:002007-10-13T10:03:00.000+02:00Är imponerd av kunskapen och det snabba djupet i den här tråden. Jag har försökt diskutera det här på andra ställen (bl.a aftonblade forum) och det har varit som att trampa vatten och bara hamna i utläge om allt.<BR/><BR/>Om jag inte missminner mig så behövs det bara 1000kr för att skpa 10000kr. Om privatbanken har 1000 kr på central<BR/>banken (high power money) så kan kan skapa 10 gånger det beloppet d.v.s 10000kr från tomma luften. Dessa 10000kr kan sedan privatbanken låna ut 9/10 av dvs 9000 till allmänheten. Dessa 9000kr blir en skuld till den som lånar och en tillgång till den som får dessa pengar. Om den personen som sitter med tillgången på 9000kr går tillbaka till samma bank och stoppar in pengarna på ett konto i banken blir detta en tillgång till banken som de återigen kan lånas ut 9/10 av d.vs 8100kr(detta fastän det är de samma pengar som de redan lånat ut en gång). På så sätt kan privatbanken låna ut samma pengar som de skapat från tomma luften om och om igen (alltid 9/10 mindre än föregående gång). Summan av denna process blir 10000kr.<BR/><BR/>Att informationen om detta är borttaget från både undervisning och media tyder väl på att detta är i bankernas intressen. Det ligger i deras intresse att inte diskutera fundamentan för vår demokrati och marknadsekonomi.<BR/><BR/>För konsekvensen blir en "marknadsekonomi" som är helt förvriden.<BR/> <BR/>Marknadsekonomin ska enligt teorin styras av efterfrågan och utbud<BR/>Pengar är det medel som det konkurreras om i detta "maknadsspel". Det säger sig själv att den som inte behöver delta i konkurrensen om pengar utan bara kan skapa pengar från ingenting har en enorm fördel i detta spel. Det är som att spela monopol där alla får samma startsumma men där en deltagare ges rätten att skapa extra pengar under bordet.<BR/><BR/>Det är t.ex sjukt att Wallenberg kan sitta på SEB och samtidigt delta i spelet med företag. Det är klart att de företag som sitter närmast banken (det vill säga hans företag) gynnas av att Wallenberg kan skapa pengar från ingenting. Det är inte konstigt att företag alltid varit så devota i sitt gnuggande till honom.<BR/>Jag håller med Mises om att detta förvrider hela marknadsekonomins tankar om konkurrens så att det vi har är nu är väldigt degenererad form av marknadsekonomi.life_goes_onhttp://www.blogger.com/profile/07778680911830537143noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6860067700863020146.post-91514149584478679862007-10-01T11:42:00.000+02:002007-10-01T11:42:00.000+02:002007-10-01T11:42:00.000+02:00Det som man ännu måste tillägga är en beskrivning av hur det i praktiken går till då "staten hoppar in och räddar bankerna genom att öka statsskulden."<BR/><BR/>Statens folk besöker till diverse storbanker - oftast i London. <BR/>Statens folk satt där med mössan i hand, köade och väntade på sin tur att komma in till direktören.<BR/>Statens folk byter därefter sina nyskrivna skuldsedlar(statsobligatione) mot lånepengar på kontot. Bankdirektören i Londons City knackar på sin dator och vips har han trollat ihop splitternya pengar åt svenska staten. (high-power money)<BR/><BR/>I Finland gick det till precis lika. Vår regering och statskontor lånade upp ca 400 mrd FIM på dryga två år. Vår statsskuld var som högst 453 mrd FIM = ca 75 mrd euro = 750 mrd SEK.<BR/><BR/>85% av den finländska statskulden är i utländska händer. På 15 år har Finland,trots högkonjunktur bara amorterat 10% av skulden.<BR/><BR/>I teorin hade både Sverige och Finland då även haft möjligheten att låna den behövliga summan från den EGNA riksbanken varvid räntan minus riksbankens administrationskostnader borde ha återförts som en inkomstpost i statsbudgeten. <BR/><BR/>Men klart detta inte varit möjligt att ifall man av någon orsak absolut ville låna i pund eller annan valuta. (WTO och IMF torde även ha protesterat. Eventuellt hade vi hamnat i handelsembargo)<BR/><BR/>Faktum: I Kanada finansierade staten sina budgetunderskott bara genom lån i Bank of Canada (BoC)1938-1974. Under denna period blomstrade utvecklingen i Kanada eftersom man inte hade parasiter i London som "tappade ekonomin på blod" via räntor. Statskulden var i praktiken noll.<BR/><BR/>Canadian Action Party är ett litet politiskt parti som jobbar hårt för att regeringen skall återgå till att använda BoC.Lars Ostermanhttp://www.blogger.com/profile/13311209297465337290noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6860067700863020146.post-15474180210766744432007-10-01T01:00:00.000+02:002007-10-01T01:00:00.000+02:002007-10-01T01:00:00.000+02:00Självklart att nationalekonomer måste veta det, men jag tycker att saken är så viktig för allmänbildning och vidare förståelse av hur samhället fungerar att det bör läras ut på gymnasiet. Principen är också enkel och lätt att förstå varför jag inte ser anledning till att avstå.<BR/><BR/>Nu börjar jag förstå vad som hände här i Sverige på den så kallade "glada" '80-talet. Fram till 1980 talet har det funnits mycket strikta regler för hur utlåningen ska ske. På '80-talet fick man för sig att ändra på reglerna och göra det lättare. Bankerna lovade självklart att man ska vara ansvarsfull.<BR/><BR/>I stället tävlade man mer eller mindre bankerna emellan om vem som ska låna ut mera. Folk lånade stora summor, fastighetspriserna ökade, ekonomin blommade, allt var frid och fröjd. Problemet var bl a att Kronans kurs var fast. När penningmängden (penningstocken som Lars kallar det) ökade och kursen förblev densamma sattes kronan ur ballans. Det utnyttjades av George Soros för att sätta ytterligare tryck på Kronan och spekulera på kronans fall vilket också skedde. Riksbanken förbrukade massvis med miljarder för att försvara kronkursen till ingen nytta. Soros gjorde stora pengar på hela affären.<BR/><BR/>För Sveriges del blev många av med sina hem, mer än 400.000 blev av med sina jobb när företagen gick i konkurs då man inte kunde stå ut med skyhöga räntor. Sveriges statsskuld ökade till astronomiska 1.000.000.000.000:- som resultat av att staten fick hoppa in och rädda bankerna. Och inte minst har man gjort det nödvändigt att genomföra stora sociala reformer till nackdel för arbetarna och fördel för storkapitalet.ingenjörennoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6860067700863020146.post-20368142088574254002007-09-30T23:51:00.000+02:002007-09-30T23:51:00.000+02:002007-09-30T23:51:00.000+02:00Mörkläggning är kanske lite fel trots allt. Som ingeniören minns så lär t.e.x Åko Akademi ut dethär med "Banking och Pengar" i sin grundkurs i National Ekonomi nu år 2007. Jag hittade kursmaterialet då jag googlade ordet "kassareserv".<BR/><BR/>Men då jag gick på Handelshögskolan i Helsingfors 1979-1984 kom dessa frågor nog aldrig i dager.<BR/><BR/>Tror nog också att varje bankdirektör begriper hur allt fungerar oberoende av vad han råkat studerat i högskolan.<BR/><BR/>Jag misstänker däremot att politikerna kan klassas i två läger:<BR/>1.De som begriper men håller tyst eftersom dom även fattar att bankernas makt är stor. Karriären kan stå på spel.<BR/><BR/>2.De som inte fattat galoppen ännu - eller inte har förutsättningar till det.<BR/><BR/>Pratar man om dessa frågor bland politiker så får man vanligen dendär konstiga blicken kryddad med en tystnad.Lars Ostermanhttp://www.blogger.com/profile/13311209297465337290noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6860067700863020146.post-45143821896735601482007-09-30T23:10:00.000+02:002007-09-30T23:10:00.000+02:002007-09-30T23:10:00.000+02:00Mikael:<BR/><BR/>Med tanke på vad dagens lärarutbildning åstadkommer så tror jag inte att skolorna riktigt vet hur det fungerar. Min lärare i samhällskunskap på gymnasiget kunde inte förklara hur REPO-räntan styr räntenivån och han påstod att inte ens hans rådgivare på banken kunde förklara detta för honom. Oacceptabelt är bara förordet.<BR/><BR/>Att man inte ens kan läsa om det i läroböckerna är en annan sak. Mörkläggning skulle jag kalla det. Jag som trodde att jag levde i en upplyst värld...ingenjörennoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6860067700863020146.post-955796124397130192007-09-30T22:14:00.000+02:002007-09-30T22:14:00.000+02:002007-09-30T22:14:00.000+02:00<B>Ingenjören</B>:<BR/>Det finns tre möjliga förklaringar:<BR/>• Skolorna vet inte hur det egentligen fungerar.<BR/>• Skolorna vill inte att du ska få reda på hur det egentligen fungerar.<BR/>• Det vi påstår är inte sant.<BR/><BR/>Den enda acceptabla förklaringen är den sista. Låt motbevisarna komma till tals!<BR/><BR/>MWMikael Wälivaarahttp://www.blogger.com/profile/16479192974501978975noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6860067700863020146.post-5268926143414631352007-09-30T21:38:00.000+02:002007-09-30T21:38:00.000+02:002007-09-30T21:38:00.000+02:00Hej Lars!<BR/><BR/>Det är inte politiker jag är besviken på utan på utbildningssystemet i första hand. Varför man inte berättar om det? Antagligen för att folk inte skulle ha samma respekt för deras pappersbitar med lite trycksvärta på. Man jobbar hårt för för lönen man får och lär sig ha "respekt för pengarna". Om nu bankerna kan bara sådär uppfinna pengar så skulle man kanske inte bry sig om att jaga de. Alla skulle också inse hur instabilt systemet är och inte våga förvara sina tillgångar där, för det är vad de lever på - förtroende.ingenjörennoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6860067700863020146.post-2167177825393792422007-09-30T13:39:00.000+02:002007-09-30T13:39:00.000+02:002007-09-30T13:39:00.000+02:00Ingeniören<BR/><BR/>Det gläder mig stort att ha fått bidra till din aha-upplevelse om banking och pengar. <BR/><BR/>Har du spontant någon bra teori om varför inte en endaste politiker i t.ex. Sverige tar upp denhär olägenheten ?<BR/>Jag menar var och en borde ju kunna inse det destruktiva i det hela ! <BR/><BR/>Var och en borde kunna inse att systemet är som en tidsinställd bomb ! <BR/><BR/>Sajter värda att kolla upp:<BR/><BR/>"http://www.perfecteconomy.com/"<BR/><BR/>"http://www.monetaryreform.com/MR/index.html"<BR/><BR/>"http://www.webofdebt.com/"Lars Ostermanhttp://www.blogger.com/profile/13311209297465337290noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6860067700863020146.post-8591056331684234692007-09-30T00:45:00.000+02:002007-09-30T00:45:00.000+02:002007-09-30T00:45:00.000+02:00Mikael:<BR/><BR/>Såg att du tidigare hade en artikel "Pappa, hur kommer pengarna till?". Har du kvar den? Möjlig att återpublicera?<BR/><BR/><BR/>MVH<BR/>Ingenjöreningenjörennoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6860067700863020146.post-220309465530418772007-09-30T00:27:00.000+02:002007-09-30T00:27:00.000+02:002007-09-30T00:27:00.000+02:00Såg nu Money as debt. Kan fortfarande inte förså att jag aldrig under min utbildning har stött på så grundläggande fakta, och då har jag läst bl a kurser i företagsekonomi och juridik på högskolenivån!?!<BR/><BR/>Systemet är otroligt enkel och enormnt betydelsefull. Varför inte lära ut den på gymnasiet?<BR/><BR/>Det här är mer betydelsefullt än 911 helt klart! 911 ter sig bara vara symptom på sjukdomen. Det här förklarar en hel del: varför nödvändig ekonomisk tillväxt, varför nödvändigt att kriga, varför nödvändigt att förstära miljön...<BR/><BR/>... och inte minst varför några få har så stora resurser och makt, varför våra politiker aggerar marionettdockor för dessa makthavare...<BR/><BR/>Nu inser jag varför har det första som tvingades på de fd öststaterna var BANKREFORM! Med bankreform menade man nog införandet av samma system som här så att man lätt kunde ta över kontrollen över deras ekonomi.<BR/><BR/>Jag har inga ord över... är fullständigt förbluffad.ingenjörennoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6860067700863020146.post-23340286436175127352007-09-29T13:36:00.000+02:002007-09-29T13:36:00.000+02:002007-09-29T13:36:00.000+02:00Utmärkta länkar till Åbo Akademi Lars! T o m jag förstod :-). Helt otroligt att det går till på så sätt.<BR/><BR/>Pyramidspel är det närmsta jag tänker på.ingenjörennoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6860067700863020146.post-36789215005996248902007-09-29T01:08:00.000+02:002007-09-29T01:08:00.000+02:002007-09-29T01:08:00.000+02:00Såvitt jag förstått saken rätt så förbjuder Islam ränta. Muslimska världens banker uppbär därför inte ränta utan tar en avgift för sin beviljade kredit. (Alla religioner utom judendomen förbjöd f.ö. räntan i hundratals år. Därför kördes ju penningväxlarna(judarna) från England 1290-1690. Usuria var den största av dödssynderna !)<BR/><BR/>Som jag betonade i slutet av artikeln ovan - alla dom blir med Svarte Petter, som på grund av systemets avsiktliga uppbyggnad,<BR/>- inte klarar av att amortera lånet<BR/>- mister sin säkerhet åt banken<BR/>- går i konkurs p.gr av ränta och kapitalkostnader<BR/>- får skämma ögonen ur sej då ens släktingar gått i borgen för lånet och de måste realisera "fädernehemmet" <BR/>- mister sin kreditvärdighet<BR/><BR/>Så som jag begripit det blir Banken aldrig med Svarte Petter eftersom staten eller centralbanken fyller på med pengar ifall bankdirektören schabblat bort deponenternas pengar t.ex. med misslyckade börsaffärer. <BR/>Rätt så nyligen blev vissa banker (bl.a. Northern Rock) som tagit större risker än de flesta andra i England, räddade genom att Bank of England injicerade miljarder pund åt dem ur sin "nödfond".<BR/>Northern Rocks aktieägare kunde eventuellt anses sitta med Svarte Petter dom med då aktiekursen rasat med 70%. <BR/>Men aktiespekulation är ofta ett högriskspel med överlopps klöver man oftast har råd att förlora.Lars Ostermanhttp://www.blogger.com/profile/13311209297465337290noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6860067700863020146.post-39188280542473697932007-09-28T23:15:00.000+02:002007-09-28T23:15:00.000+02:002007-09-28T23:15:00.000+02:00Lars: JAK banken låter intressant. Påminner lite om så kallade sharia banker som lånar ut utan ränta...<BR/><BR/>Att det ställs hårda krav för att starta en bankverksamhet visste jag, men av det du förklarar tycker jag att bankerna mest liknar pyramidspel. Frågan är ven blir kvar med svarte Petter?ingenjörennoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6860067700863020146.post-1497019973463919412007-09-28T22:56:00.000+02:002007-09-28T22:56:00.000+02:002007-09-28T22:56:00.000+02:00Mikael<BR/><BR/>Robert H. Hemphill, Credit Manager of the Federal Reserve Bank of Atlanta in the Great Depression, wrote in 1934:<BR/><BR/> We are completely dependent on the commercial Banks. Someone has to borrow every dollar we have in circulation, cash or credit. If the Banks create ample synthetic money we are prosperous; if not, we starve. We are absolutely without a permanent money system. When one gets a complete grasp of the picture, the tragic absurdity of our hopeless position is almost incredible, but there it is. It is the most important subject intelligent persons can investigate and reflect upon.6 <BR/><BR/>...<BR/>6 In the Foreword to Irving Fisher, 100% Money (1935), reprinted by Pickering and Chatto Ltd. (1996).<BR/><BR/>Källa: http://www.webofdebt.com/<BR/>articles/dollar-deception.phpLars Ostermanhttp://www.blogger.com/profile/13311209297465337290noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6860067700863020146.post-40349639081425324512007-09-28T22:50:00.000+02:002007-09-28T22:50:00.000+02:002007-09-28T22:50:00.000+02:00Ingeniören<BR/><BR/>Det är inte riktigt SÅ enkelt. Att inleda bankverksamhet kräver vissa speciallov från statliga instanser eftersom staten måste garantera<BR/>deponenternas kapital ifall banken inte klarar sig i konkurrensen mot de andra bankerna. <BR/>Staten kräver att banken har en hel del kapital bakom sig innan koncession ges. <BR/>T.ex här i Finland då nykomlingen Interbank i tiderna inledde verksamheten lär dom ha haft hela Fazerkoncernens kapital bakom sig. <BR/>Interbank köptes snart upp och blev efter vissa mellansteg en del av Sampo. Sampo återigen sålde sin privatbankverksamhet till Den Danske Bank i våras för ca 40 miljarder SEK. <BR/><BR/>Men i Sverige har ni en intressant bank - JAK Banken. Den lånar utan ränta åt sina delägare som sparat kapital i JAK banken.<BR/>Utomlands diskuteras JAK rätt ofta som en slags modellbank.<BR/>Kan lönar sig att kolla upp den.Lars Ostermanhttp://www.blogger.com/profile/13311209297465337290noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6860067700863020146.post-14800507450248966492007-09-28T22:25:00.000+02:002007-09-28T22:25:00.000+02:002007-09-28T22:25:00.000+02:00OK, om jag startar en bank kan jag då låna ut en massa pengar som inte existerar till mina närstående, alltså om jag har 10 milioner i kassan kan jag låna ut 100 miljoner. De betalar genast pengarna tillbaka och då kan jag låna ut 100 miljoner till de. De betalar tillbaka och jag kan lägga ner banken och behålla de 100 miljoner som finns i bankens kassa?ingenjörennoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6860067700863020146.post-37044153837258427602007-09-28T21:19:00.000+02:002007-09-28T21:19:00.000+02:002007-09-28T21:19:00.000+02:00När jag sent omsider beslöt mig för att försöka sätta mig in i grundläggande bankkunskap var det en av de högsta trösklarna jag tagit mig över på senare år.<BR/>Dels var det något som inte intresserade mig, dels verkade det oerhört komplicerat.<BR/>Och i detaljerna är det komplicerat, men inte i grundprinciperna.<BR/><BR/>Som Lars förklarar ovan, så SKAPAS hela tiden nya pengar genom att vi tar lån. Det är väl ingen som tror att alla dessa nya banker och kreditinstitut konkurrerar om att få låna ut samma pengar?<BR/><BR/>För att de ska få låna ut 1 miljon kronor, mot ränta, krävs det bara att de har en kassa på 100.000 kronor. <BR/><BR/>Den absoluta majoriteten av dessa pengar ser aldrig insidan av en plånbok. De bara förs in i bankernas datorer och blir kvar där, antingen som intäkter på någon annans konto eller som betalning för värdepapper eller något liknande. Det blir nya pengar i systemet, men få nya sedlar behöver tryckas.<BR/><BR/>Uttrycket fraktionella reserver betyder just detta. Fraktion är detsamma som en bråkdel, som i 1/5, 3/4 eller 7/16. Den bråkdel av utlånade belopp banker måste ha i reserv är alltså 1/10. <BR/><BR/>Så skulle spararna -- de som står för den där tiondelen -- plötsligt kräva att få tillbaka sina pengar, så minskar bankens reserver och hela lånekarusellen riskerar att flyga all världens väg.<BR/><BR/>Så här <A HREF="http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_AFS/pv00_3_artikel1.pdf" REL="nofollow">skriver till exempel Riksbanken själva</A> om hur stabilt systemet är i praktiken:<BR/><BR/><I>Den svenska bankkrisen i början av 1990-talet var en omvälvande händelse. Vad som under årtionden uppfattats som en självklarhet, nämligen att det svenska banksystemet var stabilt nog för att klara alla former av störningar, visade sig plötsligt vara en illusion.</I><BR/><BR/>Så, för att förhindra att detta ska kunna ske, är det vi skattebetalare som står för säkerheten. Om en bank hamnar i svårigheter kan staten gå in med stödåtgärder. <BR/>Men för att dessa ska vara verkningsfulla måste statens egna finanser vara solida och trovärdiga, så ju större kris desto mindre chans att ens vi skattebetalare (via staten) kan klara upp problemet.<BR/><BR/>Det här är en av de stora ödesfrågorna – förmodligen den allra största – du får inte acceptera att du inte begriper vad det handlar om.<BR/><BR/>Mikael WMikael Wälivaarahttp://www.blogger.com/profile/16479192974501978975noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6860067700863020146.post-88621680081318587862007-09-28T15:11:00.000+02:002007-09-28T15:11:00.000+02:002007-09-28T15:11:00.000+02:00Enkelt och lättfattligt material om pengar och banking från en kurs i nationalekonomi på Åbo Akademi, Finland:<BR/><BR/>http://www.ises.abo.fi/kurser/nat/Negr/Lagerstrom/Fore3.pdf<BR/><BR/>http://www.ises.abo.fi/kurser/nat/Negr/Lagerstrom/Fore4.pdf<BR/><BR/>Sök dessutom på nätet "kassareserv", "fractional reserve banking" så har man hundratals sidor med material. I Finland bör bankerna enligt lag ha 10% av skulderna till sina deponenter i kassareserv. Troligen lika i Sverige skulle jag tro. Ditt kontosaldo = det banken är skyldig dej. Summan av alla kontosaldon får inte överstiga bankens kassareserv mer än tiofaldigt.<BR/><BR/>I all korthet kan vi nog konstatera att det inte är någon större hemlighet att de svenska bankerna liksom alla andra banker genom utlåningen skapar helt nya pengar. Pengar som blir en nyskapad del av penningstocken och depositionerna inom SEK-systemet.<BR/><BR/>Den sk "inlåningen" i sin tur består ju "bara" av skuldsedlar som låntagaren undertecknat. Summan av nya skuldsedlar = utlåningen under perioden = summan av nya pengar i omlopp = summan av nya depostioner.<BR/><BR/>Filmen Money As Debt visar mekanismen om hur ca 1000 dollar blir till 100.000 dollar då summan cirkulerar genom banksystemet.<BR/><BR/>Info:<BR/><BR/>http://www.moneyasdebt.net/<BR/><BR/>Se filmen här:<BR/><BR/>http://video.google.com/videoplay?<BR/>docid=-9050474362583451279Lars Ostermanhttp://www.blogger.com/profile/13311209297465337290noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6860067700863020146.post-82881255237774790372007-09-28T13:49:00.000+02:002007-09-28T13:49:00.000+02:002007-09-28T13:49:00.000+02:00Om jag köper en bil eller ett hus och lånar pengar till köpet så måste väl banken betala ut dessa pengar till biltilverkaren eller nuvarande husägaren. Med vilka pengar?ingenjörennoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6860067700863020146.post-67969185604370201432007-09-28T13:48:00.000+02:002007-09-28T13:48:00.000+02:002007-09-28T13:48:00.000+02:00Om jag köper en bil eller ett hus och lånar pengar till köpet så måste väl banken betala ut dessa pengar till biltilverkaren eller nuvarande husägaren. Med vilka pengar?ingenjörennoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6860067700863020146.post-82986499157039663742007-09-28T13:26:00.000+02:002007-09-28T13:26:00.000+02:002007-09-28T13:26:00.000+02:00Jag är inte så kunnig i vare sig nationalekonomi eller bankernas ekonomi. <BR/><BR/>Men bygger inte hela systemet på att bankerna lånar ut pengar som de har men inte äger? Andra sparares pengar. Sen kan väl bankerna också låna. <BR/><BR/>Mejla till Finansinspektionen och fråga hur stor täckning de behöver ha för sina lån. Och vad som skulle hända om alla kunder tog ut sina sparade slantar från bankkontona samtidigt? Jag antar att bankerna då går i konkurs.Hannelorehttp://www.blogger.com/profile/14110233117548718942noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6860067700863020146.post-73653049167469940502007-09-28T12:05:00.000+02:002007-09-28T12:05:00.000+02:002007-09-28T12:05:00.000+02:00Lars Österman:<BR/><BR/>Tror att avsaknaden av kommentarer beror på att ekonomi är svår att förstå sig på. Såg en film för ett tag sen om hur man "gör" pengar. Det gick ut på att bankerna inte behöver ha fulltäckning för sin utlån? Låter oerhört intressant men jag hängde inte riktigt med i resnonemanget.<BR/><BR/>Om det nu är så att om banken har säg 20 kronor så kan man låna ut hela 100 kronor för t ex husköp. Hur kan man då betala ut 100 kronor om man inte har dessa pengar?<BR/><BR/>Nyfiken och sugen på att gå en kurs i nationalekonomi.ingenjörennoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6860067700863020146.post-35799232953380030822007-09-28T11:15:00.000+02:002007-09-28T11:15:00.000+02:002007-09-28T11:15:00.000+02:00Synnerligen viktiga ting Mikael,<BR/>men trots det tydligen inget som provocerar fram kommentarer.<BR/><BR/>Vad jag hittills noterat så är det bara Mikael Cromsjö som touchat ämnet på sin sida med en artikel.<BR/>Vaken har ju dessutom flera fina linkar till videofilmer på googlevideo och YouTube.<BR/><BR/>En av de bästa filmerna i skrivande stund är "Money As Debt" på 47 min.<BR/><BR/>Vore synnerligen intressant att få höra en bankdirektör kommentera den filmen.<BR/><BR/>;-)Lars Ostermanhttp://www.blogger.com/profile/13311209297465337290noreply@blogger.com