15.4.2002

Inte bara besparingar finns i den vårproposition som finansminister Bosse Ringholm presenterar i dag, utan också en del mindre nya satsningar.

Kriminalvården får ytterligare 200 miljoner kronor i år. 40 miljoner kronor satsas också i storstadsregionerna för att bland annat öka förutsättningarna för invandrarna att få jobb. På särskilda insatser mot diskriminering satsas 10 miljoner kronor. 20 miljoner kronor satsas på skyddat boende med mera för utsatta flickor och unga kvinnor.
Kulturmiljövården får ytterligare 15 miljoner kronor och slutligen satsas också 5 miljoner kronor för insatser mot spelberoende.

Finansminister Bosse Ringholm är nöjd med propositionen, åtminstone efter omständigheterna, trots att den utlovade höjningen av taket i sjuk- och föräldraförsäkringen inte är med.
Enligt Ringholm infrias vallöften för 19 av utlovade 20 miljarder kronor.
- Resten ska vi infria under mandatperioden, lovade Ringholm pressföljet som vimlade runt honom.

Vårbudgeten är ett bevis för att regeringen och samarbetspartierna förmår ta ansvar för Sverige och finanserna i ett svårt läge, sade finansminister Bosse Ringholm när budgetdebatten inleddes i riksdagen.
- Vi har valt modellen att prioritera välfärden framför transfereringarna, sade Ringholm och avsåg med det att budgeten, enligt regeringen, inte sparar i den kommunala verksamheten utan i bidragssystemen.
Han medgav bara ett sviket vallöfte; att taken i sjuk- och föräldraförsäkringen skulle höjas från den 1 juli. Det löftet är nu skjutet på framtiden.

Orsakerna till det svåra läget är enligt Ringholm i huvudsak två och dessutom av sådan art att regeringen och samarbetspartierna inte kan påverka dem - en ihållande lågkonjunktur som förlängts av uppmarschen och inledningen av Irakkriget.
Och det är inte bara regeringen som trodde på en ljusare framtid när det drog ihop sig till riksdagsval i höstas.
- Fyra av fem konjunkturbedömare trodde på en starkare utveckling än vad regeringen gjorde, sade Ringholm.

Med de besparingar som regeringen föreslår återstår en budgeteringsmarginal, utrymmet upp till utgiftstaket, på 400 miljoner kronor i år. För nästa år har budgeteringsmarginalen krympt, jämfört med tidigare beräkningar, till 1,1 miljard kronor.
För åren 2005 och 2006 beräknas budgeteringsmarginalen till 10,9 respektive 24,9 miljarder kronor.

Finansdepartementet räknar i sina kalkyler med att de svenska marknadsräntorna börjar stiga under 2003 i takt med att konjunkturläget förbättras. Tioårsräntan beräknas ligga på 5,00 procent i slutet av 2003 och sedan på 5,80 procent i slutet av åren 2004, 2005 och 2006.
Räntedifferensen mot den tyska tioårsräntan väntas vara 0,50 procentenheter i slutet av detta år och 0,40 procentenheter i slutet av de tre följande åren.
Ränteprognosen bygger på ett antagande om ett nej i folkomröstningen om ett införande av euron som valuta i Sverige.
En viss ytterligare förstärkning av kronan väntas. För december 2003 och december 2004 är prognosen för TCW-index, som speglar värdet på kronan, 127.

Den relativt svaga konjunkturen och tillväxten gör att överskottet för den offentliga sektorn, det finansiella sparandet, i år inte blir högre än 0,4 procent av bruttonationalprodukten (BNP). I höstas trodde regeringen att överskottet skulle bli 1,5 procent av BNP i år.
Efter flera år av överskott måste staten i år börja låna igen. I år väntas budgeten visa ett underskott på 21 miljarder och nästa år blir underskottet enligt kalkylerna 27 miljarder. Det finansiella sparandet i staten väntas i år visa ett underskott på 1,8 procent av BNP. För nästa år väntas underskottet bli 0,9 procent av BNP.

Den offentliga sektorns finansiella sparande bärs i vanlig ordning i stället upp av pensionssystemet. Det visar stadiga överskott med ett finansiellt sparande på över 2 procent av BNP.
Trots att överskottet i den offentliga sektorn inte blir mer än 0,4 procent i år tycker regeringen ändå att man klarar målet om ett finansiellt sparande på 2 procent av BNP över en konjunkturcykel. Tack vare de stora överskotten 2000 och 2001 ligger det genomsnittliga överskottet för hela perioden 2000-2006 på just 2 procent, konstaterar regeringen i finansplanen.

TT