Fortsatt socialistiskt styre i Sverige

Valdeltagandet i årets riksdagsval blev det lägsta sedan andra världskriget.

Fattig röstar minst och rik röstar mest, visar TT:s sammanställning.

Ytterst allvarligt och tyder på en allt större social åtskillnad, enligt statsvetare Leif Lewin.

Valdeltagandet har trendmässigt gått ner i stort sett varje val sedan toppnoteringen 1976 då valdeltagandet uppgick till 91,8 procent. I årets riksdagsval röstade 79 procent av de röstberättigade. Senast valdeltagandet var så lågt var 1956 då det var ett extra val, "pensionsvalet", mitt i sommaren. Annars får man gå tillbaka till 1944 då 71,9 procent röstade.

- Ytterst allvarligt. Ett valdeltagande på 80 procent får anses som en nedre skamgräns, säger Leif Lewin.

En besvikelse, kommenterar demokratiminister Britta Lejon det historiskt sett låga valdeltagandet.

Så sent som i vintras lade hon fram en proposition som hade som mål att förbättra valdeltagandet i alla val med början i riksdagsvalet.

Forskning visar att det framför allt är de mindre välbärgade som sviktar när valdeltagandet har gått ned - att röstandet blivit en klassfråga och att det är LO-folket som legat på sofflocket. TT:s sammanställning visar att så är fallet även i årets val.

Små utflyttningskommuner med mindre välbärgade invånare är speciellt utmärkande när det gäller det historiskt sett mycket låga valdeltagandet. På motsvarande sätt var röstandet högst i expanderande kommuner vars invånare har högre förvärvsinkomster än genomsnittet för riket.

- Därför är det mycket motsägelsefullt att socialdemokraterna kan gå framåt trots att valdeltagandet går ner. Det är den stora gåtan så här långt, säger Leif Lewin till TT.

Enligt Leif Lewin tyder det också på att Sverige allt mer håller på att bli ett segregerat samhälle:

- Sverige håller inte längre ihop.

Bland annat kan det vara så att till exempel de allt fler långtidssjukskrivna och människor med invandrarbakgrund känner sig socialt isolerade, spekulerar Lewin.

Sedan de två senaste riksdagsvalen har röstandet gått ner markant, från 86,8 procent 1994 och 81,4 procent i förra valet 1998.

Det går snabbare utför än i andra länder:

- Sverige håller i många avseenden på att bli ett normalt europeiskt land, säger Leif Lewin.

Samtliga partiledare uttryckte på kvällen sin oro och besvikelse över det låga valdeltagandet.

- Om jag skall vara mycket öppen och ärlig så tror jag inte att EU-val och emu-omröstningar gör det enklare att vända trenden, säger kd:s ledare Alf Svensson.

Källa:TT

Ställning per 9.9.2002

Annat parti 44 % (-1)
Socialdemokraterna 14 % (+1)
Vänstern 12 % (+-)
Moderaterna 10% (+-)
Folkpartiet 7 % (-1)
De Gröna 5% (+-)
Kristdemokraterna 3% (+-)
Centern 1 % (+-)
229 personer har svarat

Annat parti 45 % (+2)
Socialdemokraterna 13 % (-1)
Vänstern 12 % (+-)
Moderaterna 10% (+-)
Folkpartiet 8 % (+-)
De Gröna 5% (-1)
Kristdemokraterna 3% (+-)
Centern 1 % (+-)
220 personer har svarat

Annat parti 43 % (+2)
Socialdemokraterna 14 % (-1)
Vänstern 12 % (-1)
Moderaterna 10% (+1)
Folkpartiet 8 % (+-)
De Gröna 6 % (+1)
Kristdemokraterna 3% (+-)
Centern 1 % (+1 %)
212 personer har svarat

Annat parti 41 %
Socialdemokraterna 15 %
Vänstern 13 %
Moderaterna 9 %
Folkpartiet 8 %
De Gröna 5 %
Kristdemokraterna 3%
Centern 0 %
190 personer har svarat

Annat parti 39 %
Socialdemokraterna 15 %
Vänstern 13 %
Moderaterna 10 %
Folkpartiet 10 %
De Gröna 5 %
Kristdemokraterna 3%
Centern 0 %
155 personer har svarat

Annat parti 44 %
Socialdemokraterna 14 %
Vänstern 13 %
Moderaterna 10 %
Folkpartiet 10 %
De Gröna 5 %
Kristdemokraterna 3%
Centern 0 %
134 personer har svarat

Annat parti 33 %
Moderaterna 18 %
Vänstern 16 %
Socialdemokraterna 12 %
Folkpartiet 9 %
De Gröna 5 %
Kristdemokraterna 3%
Centern 0 %
54 personer har svarat

Annat parti 29 %
Moderaterna 22 %
Socialdemokraterna 14 %
Vänstern 14 %
Kristdemokraterna 7 %
De Gröna 7 %
Folkpartiet 3 %
Centern 0 %
27 personer har svarat