Den "kompetenshöjande distansutbildningen" visade sig vara basämnena svenska, engelska och samhällskunskap. Ämnen som jag inte är ett dugg intresserad av. Engelska språket får jag mer än väl övning i genom alla mina många utländska brevvänner som jag korresponderat med ända sedan mitten av 60-talet. I samhällskunskap får jag praktisk kunskap i genom mitt politiska engagemang. Tycker det är fullständigt onödigt att både slänga ut, pengar på bensin och köra 10 mil för att gå på en sådan informationsträff, och tid. Det var ju data och IT jag var intresserad av, men det ingår inte i den här utbildningen. Jag avbokar min närvaro.

Jag får en kallelse hemskickad från Kaarina Persson (KPN), min handläggare på Af, om ändrad tid för återbesök. Infinner mig så på hennes kontor. Hon anklagar mig för att jag inte har gått på informationsträffen i Skara. Förklarar för henne att det var data och IT jag var intresserad av och inte vanliga basämnen som jag redan behärskar. Hon ilsknar till och beskyller mig för att inte veta om data och IT ingår i kursen eftersom jag inte varit där. Men jag vet att de inte ingick i kursen, för det hade jag frågat om vid tidpunkten för avbokningen.

Det uppstår en häftig ordväxling oss emellan där jag anklagar henne för att sitta och ljuga mig rätt upp i ansiktet. Hon hotar med att tillkalla chefen för Af och rusar ut ur rummet för att hämta honom, men han är inte inne på sitt kontor.

Kaarina Persson hotar nu med "att gå till botten" med att jag har en affär, att jag gått ut i tidningen med den här informationen också. Det känns som om hon ville hämnas på mig. Väl hemma ringer jag min tidigare handläggare, Hjördis Liestam-Johansson (HLJ) och berättar vad som är på gång. Hon ber mig kontakta chefen för Af och be om att få en annan handläggare, samt att ange samarbetssvårigheter som orsak.

Jag ringer omedelbart upp chefen, Per-Anders Carlsson, och begär att få en annan platsförmedlare. Jag vill också att han sätter upp mig på den lista som finns på Af till den datautbildning jag är intresserad av och så önskar jag få hjälp med ansökan för starta-eget bidrag. Jag får en tid för besök hos honom för detta några dagar senare.

Jag kommer in för det avtalade besöket. I rummet sitter chefen för Af, Per-Anders Carlsson och min handläggare Kaarina Persson. De påstår i en mun att de inte längre kan stötta mig för att jag har valt att gå ut offentligt med att ha en affär.
- I så fall skulle vi råka väldigt illa ut, säger de båda. Den risken det skulle innebär för oss, den vill vi inte ta.

Det känns som ett slag mitt i ansiktet. Överrumplad av den hastiga omsvängningen gör att jag inte ens kommer mig för att protestera. Kan inte fatta att de tänker anmäla mig till facket! De har ju hela tiden vetat vad jag hållit på med. Allt finns antecknat i min personakt, men trots det visar det sig senare, att allt felet ligger hos mig. Jag ska straffas medan mina rådgivare går fria.
Följande anmälan skrivs och skickas in till facket

Under vårt möte ber Per-Anders Carlsson mig om, att omedelbart komma in med en låneansökan till banken "för att visa att du verkligen menar allvar", såsom han uttryckte sig. Bedrövad efter detta möte återvänder jag hem för att sätta mig ner och skriva den efterfrågade låneansökan. Hela natten och ända fram till småtimmarna håller jag på med den, tills jag blir klar och kan unna mig några timmar sömn innan banken öppnar och jag kan gå dit och lämna in min ansökan.

Sedan uppstår någon form av maktkamp mellan banken och Per-Anders Carlsson innan banken kan ta ett beslut. De vill att Per-Anders Carlsson kontaktar dem för att diskutera min låneansökan, får jag veta när jag några dagar senare är i kontakt med banken och hör mig för om de har behandlat min ansökan.
Jag ringer upp Af vid flera olika tillfällen under dagens lopp. Eftersom Per-Anders Carlsson är utgången ber jag växeltelefonisten om att lägga in en lapp på hans bord för kontakt med banken. När jag några dagar senare ringer upp banken igen för att höra om de har kommit fram till något beslut, får jag veta att Per-Anders Carlsson aldrig har kontaktat dem. Banken vill inte heller kontakta honom, så det hela urartar sig till någon prestigekamp och min låneansökan kan aldrig behandlas.
Naturligtvis undrar jag vilken den yttersta orsaken till deras beteende kan vara.

*********************************************

Fortsättning på Arbetsförmedlingens anteckningar i min personakt för den här tiden:

960403 M TREPARTSSAMTAL 960402 1601/KPN
Vi har trepartsamtal med Yrsa,Afc P-A Carlsson och jag ang hennes
verksamhet i second hand butiken som hon driver samt att hon tackat nej
till Distansutb. Hon har tid bokad för studiebesök vid AmuGruppen i Skara
22/3 vilket hon lämnade återbud till. (Jag får besked om detta via BZ på af).
Vi informerade henne om att ett ifrågasättande om ersättningsrätten kommer
att göras till a-kassan i ärendet. Vi är överens om handlingsförfarandet.
Vid ev ansökan om starta eget bidrag vill Af ha ett ordentligt underlag från banken med affärsidé, ekonomisk kalkyl, vilka förutsättningar som finns mm. Därefter tas kontakt med Företagscenter, MW. Jag har också haft samtal med BA på Kommunaltjänstemännens regionskansli i Jönköping om detta.

960515 M DAGNOTERING 1601/KPN
Yrsa har kontakt med EH på Föreningsbanken. Hon har ej fått klart med dem om utredning för starta eget, har därför ej med sig några handlingar. Uppmanar henne kontakta banken igen men hon säger att de inte kan göra något förrän af fattat beslut om starta-eget bidrag, info att banken får kontakta afc i så fall. Säger sig ha fått beslut om avstängning och återbetalning av a-kassepengar, kommer att överklaga detta beslut e e u. Får kassakort för v 24-27 samt åb 960703.

**************************************************

Av anteckningarna att döma görs inga försök till kontakt med banken. Genom sitt agerande utestänger arbetsförmedlings chef Per-Anders Carlsson mig från mina möjligheter att skriva en ansökan om stara-eget bidrag och jag får inte heller min låneansökan behandlad på banken. Är fullständigt motarbetad av Af. Av den uppkomna situationen har jag lärt mig att egna initiativ belönas med motarbetning. Som enskild person har du mycket små eller inga möjligheter alls att hävda din rätt gentemot myndigheters sätt att agera.

Jag mår mycket dåligt av allt det här. Är djupt deprimerad men tvingar mig ändå att ha affären öppen som vanligt. Jag måste få in pengar till hyran och andra räkningar som kommit in. Jag kan inte heller stänga i förtid för mitt hyreskontrakt löper ut först den sista juli. Berättar om den uppkomna situationen för mina vänner och några kunder som jag har fått god kontakt med. Alla är de lika försträckta över hur myndigheter behandlar privatpersoner. Men några säger det rent öppet:
- Det är därför ingenting går här i Mariestad. Myndigheterna gör som de gör och därför flyttar de företag och kontor som kan härifrån. Då ringer en klocka i mitt huvud och plötsligt kommer jag ihåg hur de uttryckte sig på Skandinaviska Enskilda Banken när jag var där och ansökte om lån.
- Det är ingen idé för det finns ändå ingenting som går här i Mariestad.

En mycket märklig kommentar av en affärsbank tyckte jag då. I min enfald trodde jag att det hörde till deras intresse att kommunen utvecklades och att det kom nya företag som i sin tur skapade arbetstillfällen. Men det var tydligen inte så man resonerade.
Nu måste jag också inse, att det som jag tidigare avfärdat som rent "förtal", det har sin sanning i detta faktum. Allt fler företag och kontor hade under de senaste åren flyttat till Skövde eller andra orter i länet. Bort från Mariestad.

Den slutliga dödsstöten för mig kommer när jag får brevet från Kommunaltjänstemännens Arbetslöshetskassa i Stockholm. Min a-kassa skulle dras in med omedelbar verkan och jag skulle bli återbetalningsskyldig av utbetald ersättning fr om 950801 med sammanlagt 29.090,50 kronor.