Riksdagen sa ja till terroristlag  



* 9/11
* Frimurare och illuminater
* Bilderbergare
* Nya Världsordningen
* Israel och Palestina
* Kriget i Irak
* USA
* Balibombningen
* Estonia
* Mordet på Anna Lindh
* Medicin och hälsa

* MindControl

*
Chemtrail
*HAARP & Echelon

* EU






16.4.2002

Från den 1 juli i år skärps straffen för exempelvis mord, sabotage och kapning om handlingarna samtidigt är terroristbrott.
Riksdagen godtog på onsdagen regeringens förslag om en ny svensk lag om straff för terroristbrott.

FAKTA:
DEN NYA LAGEN MOT TERRORVERKSAMHET

Arton olika brott som bedöms kunna ingå i terrorverksamhet räknas upp i den nya lagen.
Dit hör exempelvis mord, dråp, människorov, grov skadegörelse, mordbrand, sabotage, spridande av gift eller smitta samt smuggling.
Straffen för dessa brott blir ännu strängare om de används för att terrorisera en befolkning och försöka tvinga myndigheter eller vissa organisationer.
Samtidigt ändras brottsbalken så att brottet kapning inte bara gäller för flygplan och fartyg. Även den som genom hot och våld tar makten över förare och passagerare i bussar, tunga lastbilar, tåg och tunnelbanor kan dömas för kapning.

Bakom beslutet stod förutom socialdemokraterna även centern och kristdemokraterna. Endast vänsterpartiet och miljöpartiet röstade nej till hela lagstiftningen.
Den nya lagen hänger samman med EU:s rambeslut om bekämpande av terrorism som Sverige anslöt sig till förra året. För att följa rambeslutet måste svensk lagstiftning anpassas.

Skrämma befolkningen
I den nya lagen beskrivs vad som ska anses vara terroristbrott. Det handlar om gärningar som allvarligt kan skada en stat eller en mellanstatlig organisation. Avsikten ska exempelvis vara att skrämma befolkningen eller försöka tvinga fram ett visst handlande från offentliga organ eller organisationer.
Straffen för sådana brott blir lägst fyra och högst tio år eller livstid.
I riksdagsdebatten varnade Alice Åström (v) för att kampen mot terrorism kan gå ut över rättssäkerhet och mänskliga rättigheter.
- Detta är paniklagstiftning, ansåg Leif Björnlod (mp) som liksom Åström hänvisade till utvecklingen efter terrordåden i New York.

Förvirrande
Beatrice Ask (m) och moderaterna var bara kritiska till att det ska finnas även ett mindre grovt terroristbrott med lägre straffskala.
- Det blir ett slags terrorism light som förvirrar, sade Ask.
Men Susanne Eberstein (s) avvisade kritiken och menade att lagstiftningen kommit till just för att bekämpning av terrorism ska kunna ske på ett rättssäkert sätt.
Justitieminister Thomas Bodström förstod inte talet om paniklagstiftning. EU föreslog ju lagstiftning mot terrorhandlingar före dåden den 11 september 2001.
- Vi behöver veta vad som ska kunna kallas för terroristbrott. Och Sverige har fått gehör inom EU för förslag om bättre rättssäkerhet, sade Bodström.

TT