Det har varit tradition i Sverige att grundlagar ska röstas igenom med stor majoritet och i brett samförstånd. Även om det formellt räcker med en rösts majoritet i Riksdagen. Dessutom ska två röstningar med mellanliggande val, äga rum.

En grundlag är så viktig att det ska vara en mycket bred majoritet som röstar för den innan den kan ändras.

Lagen är så oklart utformad att det inte ens står klart att man framöver får predika kristen tro om homosexualitet i ett land som varit kristet i tusen år. Kristdemokraterna röstade nej och moderaterna lade ner sina röster. För bara fyra år sedan hade det varit otänkbart att driva igenom en ändring i grundlagen med så liten majoritet.

Nu är det dags igen. På torsdag i kommande vecka ska nya grundlagsändringar tas upp. Och då handlar det om Sveriges suveränitet.

I samband med det svenska medlemskapet i EU ändrades grundlagen på så sätt att Sverige kunde överlåta beslutsrätten i vissa ekonomiska frågor till EU. När det gäller tullar och en del annat blev alltså Sverige medlem i en överstatlig sammanslutning där de avgörande belsuten fattas i Bryssel, inte i Stockholm.

När det gäller andra frågor än de ekonomiska har EU istället varit en mellanstatlig sammanslutning. Dvs det avgörande beslutet om samarbetet måste fattas gemensamt av alla inblandade länder. Beslutsrätten ligger kvar i Stockholm.

Enligt det nya Nice-fördraget ska en del av också denna beslutsrätt nu överflyttas till Bryssel. Och för detta krävs en ändring av grundlagen. Det förslag som lagts fram av regeringen har gått så långt att Riksdagen skulle kunna godkänna även preliminära överenskommelser, dvs sådana som inte slutförhandlats av EU. Nu gäller kravet att överenskommelser måste godkännas av Riksdagen när de är färdiga in i minsta detalj. Förslaget till grundlagsändring innebär att alla beslut, utom sådana som rör "statsskickets grunder" ska kunna överlåtas till EU.

Miljöpartiet och Moderaterna har motsatt sig förslaget om att även icke slutförhandlade överenskommelser ska kunna godkännas. Kristdemokraterna har varit lite vacklande emot. Vänsterpartiets ledamöter i konstitutionsutskottet har varit för. Men övriga medlemmar tycks vara emot. Vad gäller möjligheterna att överlåta även icke-ekonomiska beslut till EU är miljöpartiet och vänsterpartiet emot. Men det finns motståndare inom alla övriga partier också.

Trots att tre eller till och med fyra av Riksdagens partier är emot stora delar av förslaget ska det nu genomdrivas i Riksdagen. I strid mot traditionen om stor enighet kring grundlagsbeslut. Förslaget har dessutom i stort sett smugits igenom i Riksdagen. Få i den stora allmänheten har hört om vad som är på gång. Det är bara några dagar sedan Konstitutionsutskottets betänkande blev färdigt och nu ska det alltså röstas igenom Riksdagens sista arbetsdag, nu på torsdag.

Det finns en specialregel i grundlagen om att om en tiondel av Riksdagens ledamöter begär det ska Riksdagen sammankallas för att besluta om en beslutande folkomröstning i en grundlagsfråga. Den folkomröstningen ska i så fall hållas på valdagen.

Sex riksdagsledamöter, representerande sex av de sju riksdagspartierna, har förklarat att de kommer att begära en sådan omröstning. Om de lyckas skaffa 29 sympatisörer med förslaget måste Riksdagen kallas samman till ett extra möte i sommar för att fatta beslut om en eventuell folkomröstning i höst. För att genomdriva en sådan räcker det att en tredjedel av Riksdagen röstar för, dvs 117 av 349 ledamöter.

De sex riksdagsledamöterna som driver frågan är Bent-Ola Ryttar (s), Lars Ohly (v), Margit Gennser (m), Per Lager (mp), Sven Bergström (c) och Björn von der Esch (kd). Ingen folkpartist har ställt upp.