3.5.2004

Skrivet av Pär Ström

I Stockholm förbereder Gatu- och Fastighetskontoret ett nytt system som ska ge bilister ständigt uppdaterad information om framkomlighet i trafiken. Systemet ska med hjälp av 150 kameror läsa av passerande bilars registreringsnummer. Det innebär att stockholmares bilresor kommer att registreras, och att den tekniska grunden är lagd för vad som senare relativt enkelt skulle kunna konverteras till ett mycket påträngande övervakningssystem.

Lösningen ska tas i bruk under hösten 2004. Redan nu är fyra kameror uppsatta. Först ska systemet byggas upp på 48 vägsträckor i Stockholms innerstad och på de stora trafiklederna, sedan kanske också i förorterna. Även Göteborg och Malmö stad är intresserade av lösningen.

Så här ska systemet fungera: Infraröda kameror läser av registreringsnumret när en bil passerar. Registreringsnumret bakas ihop med en tidskod, krypteras och skickas till en central dator där informationen lagras. När samma bil passerar en annan kamera noteras detta, och en programvara drar slutsatser om framkomlighet i trafiken baserat på skillnaden i tid.

Allmänheten ska via internet, mobiltelefoner eller digitala vägskyltar få del av informationen om framkomlighet. Start sker i höst, till en början med information på webbplatsen www.trafiken.nu.

Jag betvivlar inte trafikinformationens stora värde för bilisterna. Dock ställer jag mig frågande till om det är lämpligt och nödvändigt att bygga ett sådant här system på ett sådant sätt att enskilda, identifierade bilars rörelser registeras. Visserligen ska inte registreringsnumren lagras i klartext i databasen, som det är tänkt, men faktum kvarstår att registreringsnumren läses in och att informationen sparas.

Enligt principen om ändamålsglidning är risken överhängande att systemet, när det väl finns på plats, börjar användas även i andra syften. Detta har hänt många gånger tidigare i andra sammanhang. Några tänkbara exempel:
- Det skulle vara mycket enkelt att låta en programvara räkna ut vilka bilar som kör för fort och automatiskt skriva ut böter.
- Det skulle också vara lätt att samköra exempelvis registret över personer som tar emot A-kassa med körinformationen, för att hitta personer som fuskar genom att arbeta svart (vilke framgår av regelbundna bilresor morgon och kväll).
- Det skulle också vara lätt att använda systemet för att söka efter efterlysta personer/bilar (ungefär så som biltullarna i London redan har börjat användas av polisen).

Riskerna för den personliga integriteten förvärras i det här fallet av Gatu- och Fastighetskontorets planer på att spara körinformationen för framtiden. "Om det till exempel händer en olycka på Kungsgatan kan vi lätt gå tillbaka senare och se vad som faktiskt hände i trafiken runt omkring", säger Henrik Silfverstolpe, ansvarig på Gatu- och Fastighetskontoret, enligt tidningen Ny Teknik.

Man bör också ta i beaktande den tendens som insamlad digital information tyvärr har att hamna i orätta händer. I USA lyckades exempelvis en hacker komma åt information om människors bilkörning genom att olovandes ta sig in i ett biltullsföretags databas med körinformation. I Stockholms dömdes i höstas en polisman för att ha sålt information ur kriminalregistret om 200 personer till företagsledningen på Coop (som ville kolla upp personer man funderade på att anställa).

Visst är det bra med trafikinformation, och visst är det bra med ett underlag för att finna vem som bär skulden till en trafikolycka. Men hur långt vill vi gå med att bygga kontrollsystem i samhället? Det som ger anledning till oro är att den tekniska utvecklingen, med den digitala revolutionen i spetsen, ger tekniska och ekonomiska möjligheter att gå mycket, mycket långt.

Pär Ström
Strategikonsult och föreläsare
Atomer och bitar AB
www.atomerochbitar.se
par@atomerochbitar.se
Tel 0709-699 411