20.9.2004

Statsskulden kommer att öka rejält enligt regeringens budgetproposition. Från i år till och med 2007 beräknas statsbudgeten trots högkonjunktur visa ett underskott på
cirka 240 miljarder kronor.
- Detta är en valbudget trots att det inte är valår, en överhettningsbudget som tvingar oss att låna 100 miljarder på två år. Vi behöver inte mer u-hjälp, högre föräldraförsäkring eller mer Ams-politik, sa moderaternas ekonomiske talesman Mikael Odenberg i budgetdebatten.

Jag håller helt med honom här. Det här är en budget där man igen lånar till välfärd. Lärde de sig inte hur det gick senast under depressionen på 1990-talet? Eller är minnet för kort?

Enligt regeringen är Sveriges ekonomiska läge mycket gott. Trots det kommer statens egen ekonomi visa rejält underskott de kommande åren. I år beräknas statsbudgeten visa ett underskott på 63,8 miljarder kronor. Utan effekten av överföring av obligationer från AP-fonden hade underskottet blivit nästan 68 miljarder kronor.
De kommande åren beräknas underskotten bli nästan lika stora. Regeringen räknar dock med att sälja statliga företag för 15 miljarder kronor varje år. Något sådant har dock inte skett de senaste åren, bland annat beroende på att samarbetspartierna, framför allt vänsterpartiet, inte är intresserade av utförsäljningar.
Räknas de försäljningarna bort blir statens underskott 55,3 miljarder kronor nästa år, 66,8 miljarder 2006 och 52,1 miljarder 2007.
Räknas de hypotetiska försäljningarna med blir underskottet motsvarande lägre. Regeringen räknar därför med att statsskulden ökar från 1 240 miljarder i år till 1 366 miljarder 2007.

Kommunerna går plus
Tack var de rejält höjda statsbidragen till kommunerna beräknas dock kommunsektorn gå med plus från med i år, mellan 2005 och 2007 blir överskottet sex till nio miljarder kronor per år.
Inklusive ett rejält överskott i pensionssystemet visar den samlade offentliga sektorn ett finansiellt sparande på 19 miljarder kronor i år vilket stiger till 25 miljarder kronor nästa år. Som andel av bruttonationalprodukten innebär det att den konsoliderade bruttoskulden minskar från 51,7 procent av BNP i år till 49,0 procent 2007.
Av budgetens skatteavsnitt framgår att regeringen vill gå vidare med förändringar av förmögenhetsskatten. Det står att den i fortsättningen "bör överväga att slopa undantaget från skatteplikt på huvuddelägares aktier och att införa ett tak för uttag av förmögenhetsskatt".
Regeringen konstaterar att många tycker att det är orättvist att förmögna personer slipper betala förmögenhetsskatt på stora aktieinnehav just för att de är huvudägare, liksom att huvudägarna behandlas olika beroende på när de skaffade aktierna.
I förhandlingarna med vänsterpartiet och miljöpartiet nämndes ett tak för maximal förmögenhetsskatt på tio miljarder kronor, men i skatteavsnittet säger inte regeringen något om på vilken nivå taket bör ligga. Klart är dock att ett tak behövs då huvudägare annars skulle tvingas ”betala orimligt mycket i förmögenhetsskatt”.

750 miljoner till rättsväsendet
Kostnaderna för rikets styrelse 2005, inklusive regeringskansli och riksdag, beräknas öka från prognosen för i år med 40 miljoner kronor till 7,84 miljarder. Ökningen beror bland annat på att riksdagsledamöterna ska få fler politiska sekreterare, vilket kostar 104 miljoner kronor.
Utgifterna på området samhällsekonomi och finansförvaltning ökar med drygt två miljarder kronor, framförallt på grund av försöket med trängselskatter i Stockholm.
Rättsväsendet får mer att spendera 2005 jämfört med anslaget för i år. En satsning med 750 miljoner kronor görs för att förstärka polis, åklagare och kriminalvård.
Socialdepartementet får pengar till ökade satsningar på missbrukarvård, 150 miljoner kronor. Bland annat ska arbetet mot narkotika på fängelser intensifieras. Förebyggande insatser mot alkoholskador och narkotikamissbruk får 200 miljoner kronor mer under 2005.
Det internationella biståndet beräknas under 2005 uppgå till 22,4 miljarder kronor. Det är 2,4 miljarder kronor mer än vad som tros bli utfallet i år. Orsaken är framförallt att biståndet växer i takt med BNP. Men även ramen för biståndet ökas och ska vara en procent av BNP 2006. Det året beräknas kostnaden bli 26,8 miljarder kronor.
Kostnader för invandrare och flyktingar beräknas minska från årets beräknade 7,3 miljarder kronor till 6,9 miljarder under 2005. Det beror främst på färre antal asylsökanden. Regeringen räknar med att den nedåtgående trenden fortsätter så att kostnaderna 2007 stannar på 5,9 miljarder kronor.

Fler förtidspensionärer
Kostnaderna för sjukskrivningar och ekonomisk trygghet vid handikapp bedöms under 2005 bli 129,7 miljarder kronor, jämfört med prognosen för i år på 121,8 miljarder kronor. Ökningen beror till stor del på en återgång till 14 dagars sjuklöneperiod och en höjning av sjukpenningen. Antalet sjukskrivna beräknas minska, medan antalet förtidspensioner ökar.
För att minska ungdomsarbetslösheten föreslår regeringen mera generösa regler för anställningsstödet. Från nästa år ska det bara behövas sex månaders inskrivningstid vid arbetsförmedlingen i stället för tolv månader i dag för att en arbetsgivare ska kunna få anställningsstöd vid anställning av ungdomar i åldern 20–24 år.
För att öka rörligheten på arbetsmarknaden föreslås att stödet för dagpendling höjs från 1 200 till 2 000 kronor per månad och förlängs från sex till tolv månader. Veckopendlingsstödet återinförs samtidigt.
Räntekostnaderna för statsskulden beräknas bli 38,7 miljarder kronor år 2005. Det är en kraftig minskning jämfört med det beräknade utfallet i år på 49,5 miljarder. Orsaken till minskningen är huvudsakligen valutavinster och minskade kursförluster.

Ökade räntekostnader
Räntekostnaderna beräknas emellertid stiga kraftigt, till 55,9 miljarder kronor, under 2007 på grund av ökad statsskuld och stigande räntenivåer.
Avgiften för EU-medlemskapet beräknas kosta 26,8 miljarder kronor under 2005.
Regeringen vill också göra ändringar i årets budget och öka anslagen med 5,8 miljarder kronor netto. Budgeteringsmarginalen efter de förändringarna uppgår 2004 till 0,2 miljarder kronor.
Orsaken till utgiftsökningarna är främst att kostnaderna för sjukpenning, läkemedel och föräldraförsäkring blev större än beräknat 2003. De finansierades genom att berörda myndigheter utnyttjade sin anslagskredit. Regeringen vill nu passa på att minska de uppkomna underskotten som belastar anslagen.
I tilläggsbudgeten för 2004 får säkerhetspolisen 20 miljoner kronor mer för att stärka personskyddet för bland andra regeringens ministrar. Riksdagen får 1,5 miljoner kronor extra för att stärka säkerheten i riksdagshuset.
Kostnaderna för mottagande av asylsökande skrivs upp med 150 miljoner kronor, bland annat för att personer som ska avisas stannar kvar allt längre tid. Kostnaderna för att avvisa människor och transportera dem ut ur landet har också ökat mer än beräknat. Därför vill regeringen plussa på anslaget för utresor med 40 miljoner kronor.