Så gick det till när bevisen raderades  




* 9/11
* Frimurare och illuminater
* Bilderbergare
* Nya Världsordningen
* Israel och Palestina
* Kriget i Irak
* USA
* Balibombningen
* Estonia
* Mordet på Anna Lindh
* Medicin och hälsa

* MindControl

*
Chemtrail
* HAARP & Echelon

* EU






5.11.2006

Källa: SvD, 6 oktober 2006

Raderingen av samtalen skedde i juli 2005. Datalistor över telefontrafiken skulle inte längre sparas ett år som tidigare. Därmed försvann möjligheten att se vilka samtal som Lars Danielsson ringde i samband med tsunamin.

Regeringskansliet lät radera uppgifter om telefonsamtal som ringdes under flodvågskatastrofen. Data från 4 500 telefoner raderades efter att Katastrofkommissionen ifrågasatt om statsministerns närmaste man Lars Danielsson ringde till UD under den första katastrofdagen.

SvD kan i dag avslöja hur avgörande källmaterial utplånades. Raderingen var en extraordinär åtgärd som ägde rum kort efter att det stod klart att Lars Danielsson och Hans Dahlgren hade olika uppfattningar om telefontrafiken annandagen 2004.

– Gallringen skedde i mitten på juli 2005, medger Bengt Nordqvist, rättschef vid regeringskansliets förvaltningsavdelning. Åtgärden ledde till att riksdagens konstitutionsutskott, KU, aldrig kunde granska vilka samtal som ringdes. Detta var en central fråga för att klarlägga hur Göran Perssons statssekreterare Lars Danielsson agerat.

Att ta bort data om vilka samtal som ringts är inget lagbrott. Däremot är det ett klart avsteg från den praxis och de rutiner som gällt i regeringskansliet sedan många år. Data från telefonerna har tidigare sparats i så kallade loggfiler i ett år.

Utplåningen av data gjordes i två steg, enligt SvD:s källor. Först bestämde rättschefen Bengt Nordqvist att lagringstiden för loggfilerna skulle halveras från ett år till sex månader, 180 dagar.
Därefter framförde Statsrådsberedningens säkerhetschef Jan Mårtensson ordern till IT-avdelningen att aktivt radera alla telefonloggar äldre än sex månader. Informationen från tsunamidygnen försvann för alltid.

– Det är för djävligt. Men ingen vågar motsätta sig en order, säger en av SvD:s källor som av rädsla för att förlora sin anställning vill vara anonym.

Registreringen i loggfiler sker för alla de 4 500 fasta telefoner som är anslutna till regeringskansliets växel. Ett särskilt system lagrar data om vilka samtal som rings. Det sker för att trygga driften, kontrollera kostnader och av säkerhetsskäl. Leverantören Netwise framhåller hur lätt det är att ”mäta och följa trafiken per avdelning och anställd, inklusive kostnader”.

– Varje dag skapas en loggfil för den trafik som pågått, säger Robert Lundell vid Netwise till SvD.
I regeringskansliet skedde denna loggning av telefontrafiken även under katastrofdygnen i december 2004. Systemet var på katastrofdagen 2004 inställt på att spara dessa data i 365 dagar.
Det betyder att det varit lätt att kontrollera vilka samtal som ringts från en fast anknytning, som till exempel Lars Danielssons nummer.

Katastrofkommissionen tvingades den 1 december 2005 konstatera att uppgift stod mot uppgift om telefonsamtalen mellan Lars Danielsson och UD:s kabinettssekreterare Hans Dahlgren.
Flera redaktioner begärde då fram logglistorna. Statsminister Göran Persson sade 20 december till SvD att han inte ville ”rota i telefonlistor”, det vore att ”ge sig ut på ett sluttande plan”. Regeringens avslagsbeslut motiveras dock på ett annat sätt: handlingarna fanns inte. Muntligt förklarades att logglistorna endast sparades ett halvår.

Men det var inte hela bilden. Senvåren 2005 hade Katastrofkommissionen påpekat att Danielssons och Dahlgrens uppgifter inte stämde och väntade på en redogörelse. Detta kände Lars Danielsson till och han mejlväxlade i frågan med Hans Dahlgren 13 till 18 juni. Det var alltså därefter – i mitten på juli – som raderingen skedde.

– Det sades aldrig rakt ut att raderingen hade med tsunamin att göra. Men alla förstod att det var orsaken, säger en av SvD:s källor.

När SvD först talar med rättschefen Bengt Nordqvist förnekar han att han kortat gallringstiderna. Men säkerhetschefen Jan Mårtensson bekräftar att så skedde:

– Jag känner till att man kortade tiden, ja. Men detaljer får du pumpa chefsjuristen Bengt Nordqvist på.

Det uppfattades som om det hade samband med tsunamin?
– Ja, det kommenterar jag inte, svarar Jan Mårtensson.

Chefsjuristen Bengt Nordqvist återkommer sedan och medger att gallringen ägt rum. Han förnekar att han fått några direktiv uppifrån som hade med tsunamin att göra.

– Det fanns inte den kopplingen. Att gallringen skedde i juli medan Katastrofkommissionen väntade på besked hade en helt annan orsak, enligt Nordqvist.

– Det var en tid då det var lugnt och man kunde ta tag i frågorna. Han säger att gallringen ingick i ett arbete med att ta bort data som inte behövs för verksamheten. Men raderingen ledde till problem. För telefonisystemets drift behövs loggfiler längre tid än sex månader. Därför har man återgått till de gamla rutinerna att lagra data i 365 dagar – precis som under tsunamin.