Det solidalistiska systemet tvingar alltid fram ohederlighet hos undersåtarna. Statistiken visar att brotten har ökat med flera hundra procent mellan år 1965 och år 1996 - från 250.000 till
1 175 339, medan antalet fängelsedömda ökat med 7 %. År 1987 registrerades i Sverige nära 1.050.000 brott. Samma år konstaterade man att svenskarna är skurk-aktigare än någonsin.

Av denna statistik framgår att misshandel mot barn och kvinnor, sexualbrott samt skadegörelse ökat kraftigast

Åren 1982 och 1990 ökade antalet brott per år med över 20 %, för knappt en miljon till 1,2 miljoner. År 1997 konstaterade man att i Sverige begås en miljon fler brott än när polisen förstatligades år 1965 (Metro, 3 april 1997).

Redan år 1986 dömdes ca 18.000 personer till fängelse. Ungefär 2000 av dessa dömdes till ett års fängelse eller mer. Antalet fängelsedomar uppgick år 1990 til 16.000. Den tid som de dömda verkligen avtjänat har också sjunkit, trots att den genomsnittliga strafftiden ökat från fyra till fem månader. Antalet utdömda fängelseår har ökat från 4400 år 1972 till 7900
år 1992. Parallellt med detta har brottsligheten ökat avsevärt.

Inom det socialistiska systemet är man ofta tvungen att bryta mot lagen. Annars kan det omänskliga systemet inte fungera. För att sänka bevis-kraven och få blott misstänkta dömda införde man begreppet
"Sannolika skäl". Detta begrepp avsåg endast narkotikamål, men används numera generellt vid alla brottmål.

Socialisternas mest omhuldade och etablerade lögner proklamerar att brott inte lönar sig. Konjunkturprognosen för det stora flertalet brottslingar ser tvärtom mycket lysande ut. År 1986 anmäldes drygt en miljon brott. 730.000 av dessa klarades aldrig upp. Det var främst stölderna som ökat enormt. Tjuvarna har kunnat obehindrat stjäla och förstöra. Brottsanmälan har blivit en pärmvara. Svensk polis ägnar sig främst åt att utreda brott som är lätta att klara upp.

Sedan slutet av 1960-talet har antalet brott som anmäls fördubblats, medan antalet poliser inte varit konstant utan minskat sedan år 1984. Alltså, fler brott men färre poliser. Svenskarna har blivit både ohederligare och våldsammare. Om förfallet fortsätter blir även enkelt utredda brott fler än man hinner klara av. Då slipper även de identifierade gärningsmännen undan. Privtpersoner som vågat ingripa mot brottslingar har själva blivit trakasserade eller straffade. Därför har människorna blivit likgiltiga.

Socialisterna har hela tiden föreslagit att man av ideologiska skäl borde döma mer sällan och i förekommande fall mildare än till fängelse. Brottslingarna blir ju inte bättre. De socialistiska makthavarna har en onaturlig föreställning om grymhet. De anser det inte grymt att låsa in brottslingar på en längre tid. Det anser det inge grymt att oskyldiga och skötsamma medborgare drabbs av frisläppta brottslingar inom kriminalitet:
våld, skadegörelse och stöld. Se tabellen ovan!

Tolerans mot den grova brottsligheten
Toleransen är egentligen en del av undergrävandet av det normala samhället. Man rentav tillät att en mördare gjorde militärtjänst istället för att sitta av sina nio månader (!) i fängelse. Därför är det inte alls över-raskande att svenskarnas förtroende för rättsväsendet minskar. Enligt undersökningen från år 1985 (SvD, 10 maj 1987) . Då misstroddes rättsväsendet redan av 50 % av befolkningen. Resultatet var så nedslående att det inte offentlig-gjordes, när dessa obehagliga uppgifter kom till myndigheternas kännedom
- alldeles som i Sovjetunionen. Det var Sten Hultgren, chefen för stiftelsen för opinionsanalyser, som tyckte att dessa siffror var för känsliga.

I april 1988 konstaterade man att det i Stockholms län begicks ett brott varannan minut (SvD 20 april 1988) År 1989 förekom där dagligen rån och hot med skjutvapen. Antalet rån och grova rån ökade åren 1988-91 från 1371 till 2226 år 1991 i Stockholms polisdistrikt, vilket innebar sex rån per dag!

Barn och ungdomar begår mer brott
Också barn och ungdomar begår allt fler grova brott. Åren 1985-90 nästan fördubblades antalet uppklarade rån där den skyldige var under 15 år. År 1985 klarade polisen upp 320 fall av rån och misshandel där gärnings-mannen var under 15 år. Motsvarande siffra för år 1990 var 576. Totalt klarade polisen år 1990 upp 10.769 brott där barn under 15 år var misstänkta gärningsmän. 7500 rörde stöld och snatteri, 1346 skadegörelse och 576 gällde misshandel och rån. Nästan hälften (46 %) av eleverna i årskurs 9 i åtta Stockholmsskolor begick under år 1989 något slags brott. Snatteri och skadegörelse var de vanligaste brotten, men 10 % av ungdomarna uppgav att de begått ett allvarligare brott, som inbrott eller bilstöld. (SvD, 7 juli 1991)

Kvinnor begår också mer brott
I april 1992 uppgav man att alltfler kvinnor begår brott. År 1991 var 18.000 kvinnor misstänkta för olika brott. Det var en ökning med 20 % sedan år 1988. Vart femte brott beficks av en kvinna. År 1996 konstaterade man att unga kvinnor och tonårsflickor blir allt våldsammare.

Narkotikabrotten ökar
Redan år 1991 slapp 13 % av narkotikabrottslingarna åtal. Bara 1/3 av de åtalade döms till fängelse. För ordinärt narkotikabrott är den utdömda genomsnittstiden bakom galler ett halvår, för grovt narkotikabrott mindre än 4 år. Många kom ut efter halva tiden (Expressen, 25 juni 1991). Föra att spara avskriver många åklagare fler och fler ärenden utan några utredningar, även i sådana fall där det i allmänpreventivt syfte och ur rättssäkerhetssynpunkt är påkallat att lagföra.

Allmänheten utsätts för väsentligt fler brott
än vad som framgår av den officiella kriminalstatistiken. Statistiska centralbyråns offerundersökning våren 1991 visade att vart fjärde hushåll (840.000) drabbas av någon form av stöld eller skadegörelse varje år. Hela 24 % av brottsoffren ansåg det meningslöst att gå till polisen.

Svenskarna snattar för 11 miljarder kronor per år i affärer och arbetsplatser
Samtidigt anmäldes endast 5 av 100 stölder. Totalt blev det 67.000 anmälningar. Om alla småstölder anmäldes, skulle polisväsendet rämna. Polisen skulle i så fall ta hand om 3,5 miljoner brott!

På varuhuset PUB i Stockholm snattades det varor för 30.000 kronor
om dagen år 1992. Under det första halvåret 1996 ökade butiksstölderna med drygt 5 % och butiksrången med 10 % jämfört med det första halvåret 1995.

Butikerna lurar kunderna
Butikerna har försökt få tillbaka sina förlorade inkomster genom att lura kunderna. År 1991 kunde Konsumentverket konstatera att var fjärde kund blev lurad i livsmedelsaffärerna! Det orimliga skattesystemet och snatterierna pressade upp priserna. Affärerna tjänade alldeles för lite. På kvittot kunde det stå varor instämplade som kunden inte köpt, men en ouppmörksam kund betalade ändå. Man manipulerade också med vikten, liksom man hela tiden gjort i Sovjetunionen. Kunden får mindre än han betalar för. Samtidigt uppgavs det att den dyraste maten i Europa, även var den sämsta.

Stöld av tid
Den vanligaste stölden på svenska arbetsplatser är stölden av tid. Sen ankomst, extrarast, privatsamtal per telefon, lång lunch, ärenden på staden, svinnet av arbetsredskap och slutligen tidig hemgång är exempel på stöld. Den som smiter undan på arbetet stör dessutom arbetsmoralen om inte de ansvariga i den politiska ledningen är moraliska föredömen.

En undersökning sommaren 1992 visade att majoriteten flexar och går hem så tidigt som möjligt. Många var redan på väg hem när den ordinarie abetstiden slutar.

Aftonbladet kontrollerade 15 personer på justitiedepartementet. Av dessa 15 var endast en på sin arbetsplats. De som arbetade hemifrån, svarade aldrig. För andra fick man ett besked att de satt i sammanträde.