13.9.2004
Morgenposten, (2004-08-13), skrivet av Sten Inge Jörgensen
EU önskar
inte produkter som kommer från av Israels ockuperade områden
i frihandelsavtalen. Unionen har nu pressat igenom att varor från
Israel ska märkas med namnet på byn där de kommer ifrån.
Norge kräver däremot att Israel inte sänder oss varor från
dessa områden.
Stora delar
av palestiskt land är ockuperat av Israel och använder sig av
odling och produktion av varor som exporteras ut i världen. Både
EU och EFTA-länderna (inkl. Norge) har ett frihandelsavtal med Israel,
som exkluderar varor från Västbanken, Öst-Jerusalem, Gaza
och Golanhöjderna. Men när det bara står "Made in
Israel" på produkterna är det i realiteten ytterst svårt
att veta om avtalet efterföljs. EU har nu förhandlat fram en
lösning som innebär att varor från Israel till EU ska
märkas med vilken by de kommer ifrån.
Politik
Av Israels totala export till EU på ca åtta miljarder euro
står produkterna från de ockuperade områderna för
en mycket liten andel, möjligtvis bara ett par procent. Enligt den
israelsika dagstidningen Haarez, rör det sig i huvudsak om palmolja,
citrusfrukter, tomatjuice och låg-teknologiska produkter till ett
värde av knappt 200 miljoner dollar (ca 160 miljoner euro) om året.
Orsakerna för detta ifrågasättande har varit inflammerat
i förhållandet mellan EU och Israel då det gäller
varor från ockuperade områden. Ungefär 400 000 bosättare
lever i dessa omstridda områden.
I tidningen
Neue Zürcher Zeitung tas också Schweiz - som inte är EU-medlem
- upp för att påvisa dess ovilja mot varor som kommer från
ockuperade områden. Tidningen skriver att det ska åläggas
en temporär skatt på varor som man misstänker har sin
uppkomst där. Skatten vill schweiziska myndigheter behålla
tills ursprungslandet är fastställt.
Norsk
välvilja
Norge önskar emellertid inte genomföra något liknande
eller krav på Israel, säger presstalesmannen Karsten Klapsvik
på Utrikesdepartementet till Morgenbladet: "Frihandelsavtalen
mellan EFTA och Israel gäller partenas territorium och inte ockuperat
land. Detta har vi också framhållit vid möten med israelsika
myndigheter. Vi har sagt att när varor från ockuperade områden
felaktigt märks med "Made in Israel" så har norska
tullmyndiheter möjlighet att avkräva full tull på varorna.
- Men varor
vill man veta varifrån egentligen kommer ifrån? Borde det
inte vara så som EU kräver att urprungslandet uppges?
- Vi lägger grunden för att Israel håller sig till frihandelsavtalen.
- Men EU har väl en orsak till varför de kräver en bättre
märkning?
- Jag har inga förutsättningar för att uttala mig om detta.
Komplext
Handelskonflikten mellan EU och Israel går flera år tillbaka
och har sin upprinnelse i att EU har oroat sig över Tysklands speciella
förhållande till Israel. Europarådet och ett flertal
inom EU har länge önskat att EU ska ta i bruk sin ekonomiska
makt för att påverka Israels behandling av palestinierna, men
Tyskland har stridit emot. De hänvisar bland annat till kampanjerna
från Nazi-Tyskland på 1930-talet som uppmanade folk till att
inte handla med judar. I teorin är EUs potensiella påverkningskraft
över Israel enorm, eftersom unionen handlar med dem för en större
summa än vad USA understöder landet med. Både i EU-kommisionen
och i Europaparlamentet har starka krafter länge önskat ta i
bruk ekonomiska sanktionsmedel, men det längsta som Tyskland har
sträckt sig har varit att utesluta vapenteknologi till Israel. Sett
i ett större perspektiv är alltså de föreliggande
avtalen om märkning av exportvaror mer som en försiktig justering
|