Natten till den 1 september 1930 gick ett litet förband tyska soldater, klädda i polska uniformer till attack mot en tysk radiostation. Där sköt de ihjäl några för ändamålet utvalda straffångar, klädda i tysk uniform. Hitler "svarade" med att ge order om en stor offensiv och 04.45 på morgonen gick Wehrmacht över gränsen. Tyska stridsvagnar ställdes mot polska lansar och det andr världskriget, som skulle kosta minst 50 miljoner människoliv, hade börjat.

I Sverige såg statsminister Per Albin Hansson sig självklart nog tvungen att kommentera händelserna. Han valde att tala i radio, på sitt tungt, folkliga sätt: "Det förfärliga som vi in i det sista hoppats att världen skulle förskonas ifrån har inträffat", sade han. "Ett nytt stort krig har brutit ut. Vi ha att konstatera detta ohyggliga faktum, och det tjänar bra l9tet till att försöka ge uttryck åt den sorg och fasa vi känna vid tanken på vad detta kan föra med sig av vånd och ve för en redan förut sargad och pinad mänsklighet".

Några dar efter krigsutbrottet for Per Albin och hans medhjälpare till Köpenhamn för ett möte med Nordens stats- och utrikesminister, ett möte som präglades av ovisshet och kris. Statsministern lämnade ett party i förtid och tog istället med sig diplomaten Gunnar Hägglöf till hotell d´Angeterres uteservering för att i lugn och ro dricka ett par öl. Landsfadern var på prathumör och fastslog först att det var skönt att komma undan jäkt och bekymmer i Stockholm.

"Här i Köpenhamn, när man diskuterat alla möjliga ting, utrikes- och handelspolitisk och mycket annat, har jag kunnat blunda och fundera", sa Per Albin. Han tömde sin första Carlsberg och fortsatte med att erkänna att han aldrig kunnat tro att de folk som gått igenom det först kriget skulle vilja dras in i ett nytt elände.

"Mussolini och Hitler har ju dock under åratal predikat krigets evengelium", invände Hägglöf, som i likhet med åtskilliga kollegor länge varnat för att kriget var oundvikligt.

Det replikskifte som följde är avslöjande, direkt skakande: "Men det är just detta som skakar mig mest, sa Per Albin. Det första världskriget sattes igång av kejsare, tsarer och en europeisk överklass, men både Hitler och Mussolini kommer från arbetarklassen. Hur kan de vilja kriga? Krig som måste kosta de arbetande klasserna oändliga lidanden".