14.2.2007


Källa: Affärsvärlden



Det svenska oljebolaget PA Resources laddar för en kraftig expansion i Västafrika. Men här finns inte bara massor av olja, utan också några av världens mest korrupta regimer. Kan PA Resources hålla sig utanför de tvivelaktiga oljeaffärer som nu granskas av Världsbanken, IMF och USA:s finansinspektion?

Teodorin Nguema Obiang är 36 år gammal och har hem i såväl Buenos Aires som Paris och Kapstaden, där garaget för övrigt hyser några av världens mest exklusiva vagnar: en Bentley Arnage T, en Bentley Mulliner och en Lamborghini Murcielago.


Dessutom köpte han förra året en villa i Malibu i Los Angeles, som enligt organisationen Global Witness hade ett utropspris på 245 miljoner kronor. Strandtomten är generöst tilltagen och erbjuder möjligheter till en aktiv fritid; här finns både en golf- och en tennisbana samt en swimmingpool. Bland de närmaste grannarna finns skådespelarna och artisterna Mel Gibson, Olivia Newton John, Larry Hagman och Britney Spears.

Britney Spears dansmusik i all ära, men Teodorin Nguema Obiang föredrar rap. Särskilt svag är han för rapartisten Eve, vars gunst han nästan lyckades vinna genom att bjuda med henne och ett gäng partyglada vänner på en tur med Microsoft-miljardären Paul Allens 92-meters yacht Tatoosh, som han över julhelgen 2005 hade hyrt för fem miljoner kronor.

Teodorin Nguema Obiang vet vad han vill och har resurser att sätta in för att nå sina mål. Faktiskt lite väl stora resurser med tanke på att hans månadslön, som skogsbruksminister i Ekvatorialguinea, ligger på motsvarande 35 000 kronor.

Här kommer förklaringen som får ekvationen att gå ihop: Teodorin Nguema Obiang är son och trolig efterträdare till Ekvatorialguineas mångårige diktator Teodoro Obiang Nguema Mbasogo. Faderns lycka var gjord för drygt tio år sedan när oljeletare i hans lilla västafrikanska land, stort som Småland, hittade olja utanför kusten i Guineabukten. I dag ger oljeexporten intäkter på runt 35 miljarder kronor årligen, vilket är en hel del med tanke på att det bara bor en halv miljon människor i landet.

Men vardagen för Ekvatorialguineas invånare präglas av någonting helt annat än välstånd: Malaria, kolera, dysenteri, tyfus och hiv är vanliga sjukdomar och fattigdomen är svår.

- Ryggraden i ekonomin är oljan, som ger en stadig inkomst för landet. Men det finns en omfattande korruption, så en stor del av den där inkomsten går ner i privata fickor, säger Magnus Wernstedt, Sveriges ambassadör i Kongo (Kinshasa) och sidoackrediterad ambassadör i bland annat de närliggande länderna Kongo Brazzaville och Ekvatorialguinea.

- Korruptionen är mer eller mindre hög i alla länder i den här delen av Afrika. Korruptionen är institutionaliserad, säger han.

I USA har både senaten och finansinspektionen, SEC, granskat oljebolag som är aktiva i Ekvatorialguinea, och funnit en omfattande härva av mutor och annat tvivelaktigt agerande. Oljebolagen bildar samriskbolag med makthavarna och förser deras barn med fina stipendier till amerikanska universitet. Spåren förde slutligen, för fyra år sedan, utredarna till en bank i Washington, D.C., där Teodoro Obiang Nguema Mbasogo och hans närmaste förfogade över ett antal konton som tillsammans summerade till nära 5 miljarder kronor.

Men det är inte bara stora amerikanska oljejättar som verkar i Centralafrika. Ett mindre oljebolag med aktiviteter i Ekvatorialguinea är svenska PA Resources, noterat på Stockholmsbörsen och i Oslo där aktien femfaldigats i värde bara de två senaste åren. Börsvärdet ligger på 8 miljarder kronor, och huvuddelen av verksamheten finns i Norge och Tunisien. Men för två år sedan köpte PA Resources minoritetsandelar i två olika oljefyndområden, så kallade block, utanför Ekvatorialguineas kust.

Nyligen avslutades också en affär som tar PA Resources in i ett annat vanskött västafrikanskt land, nämligen Kongo Brazzaville en bit söderut längs kusten. För 91 miljoner kronor köptes blocket Marine XIV, beläget på grunt vatten i närheten av andra block där en omfattande utvinning redan pågår. Och fler köp ska det bli. Västafrika är hett i oljebranschen.

- Det finns en enorm potential i Västafrika, och därför är vi mycket intresserade, säger Ulrik Jansson, vd för PA Resources.

- Vi har ännu ingen produktion i länderna, så det gäller att bygga ut de möjligheter vi har, framför allt i Kongo, så fort som möjligt. Och givetvis vill vi växa. Vi är intresserade av Angola, Gabon, Kongo, Kamerun, hela biten från Nigeria och söderut. Om fem år tror jag att Västafrika utgör hälften av vår verksamhet.

Precis norr om PA Resources block Marine XIV i Kongo Brazzaville ligger Marine XI, uppmärksammat för ett par år sedan i en brittisk domstolsutredning rörande kongolesisk korruption.

I centrum stod, och står fortfarande, Denis Gokana, chef för Kongo Brazzavilles statliga oljebolag Société Nationale des Pétroles du Congo (SNPC). Som chef för SNPC har Denis Gokana skött utförsäljningen av prospekteringslicenser, något som har gjorts utan tillstymmelse till öppet anbudsförfarande.

Tvärtom visade det sig i utredningen att en hel del licenser tagits över av företag som kontrolleras av Denis Gokana själv. Övertagandena har skett till låga priser och sedan har hans företag i sin tur sålt licenserna vidare till utländska aktörer. Denna hantering av landets oljepengar har fått den Internationella Valutafonden (IMF) och Världsbanken att tveka om planerade skuldavskrivningar. I fallet Marine XI rörde det sig om 10 procent av rättigheterna som såldes av Denis Gokana, via SNPC, till ett privat företag kontrollerat av ingen mindre än Denis Gokana.

- Nej, jag vet inte vem det är, säger Ulrik Jansson.

- Men det är så i de här länderna att det är många lustiga figurer som rör sig i periferin Det gäller att hålla sig borta från den typen av aktiviteter.

Kan man det?

- Man får ju aldrig sådana direkta propåer. Vad som händer är att sådana här människor tar områdena själva och försöker sälja dem. Det är det som händer i de här länderna, att många privatpersoner sitter på rättigheter som de sen försöker kränga till internationella företag, säger Ulrik Jansson.

PA Resources köpte Marine XIV av ett cypriotiskt bolag och en italiensk privatperson, och har aldrig behövt föra några förhandlingar med myndigheterna i Brazzaville. Men samtidigt står SNPC kvar som ägare till 15 procent av blocket, allt i enlighet med den typ av produktionsdelningsavtal som är gängse i branschen.

Inte heller i Ekvatorialguinea har PA Resources behövt ha någon direktkontakt med myndigheterna. Andelarna i de två block som PA Resources har intressen i köptes, enligt Ulrik Jansson, av ett annat cypriotiskt företag, och verksamheten sköts rent praktiskt av de större andelsägarna, som består av två amerikanska företag, ett australiensiskt och ett nigerianskt.

Trots den omfattande korruptionen och det svåra vanstyret av både Ekvatorialguinea och Kongo Brazzaville är Ulrik Jansson övertygad om att de utländska investeringar som görs är av godo för invånarna.

- Alla investeringar som görs bidrar ju till att höja levnadsstandarden eftersom vi skapar skatteintäkter och arbetstillfällen. Vi kan inte styra vad pengarna går till, men det kan ju inte ens Sida göra, säger Ulrik Jansson.

- Man får hoppas att de rikedomar som finns i de här länderna förr eller senare kommer alla till del. Det är inte så mycket vi kan göra, de får ju skatteintäkter av oss och man får hoppas att de använder dem på bästa sätt.

Kanske en fåfäng förhoppning. Nyligen gav brittiska The Sunday Times ett exempel på hur Kongo Brazzavilles president Denis Sassou-Nguesso använder landets skatteintäkter. I april förra året tog han in på hotell Waldorf Astoria i New York och lät roomservicen visa vad den gick för. När champagnekorkarna var räknade kunde kostnaden för hela vistelsen summeras till 2,8 miljoner kronor, något som återigen fick IMF och Världsbanken att baxna.

___________________________________

PA Resources

Under 2006 producerade PA Resources totalt 1 957 000 fat olja. Produktionen sker än så länge enbart i Tunisien, men företaget har även intressen i Norge, Kongo Brazzaville och Ekvatorialguinea