Ska jag behöva blir lidande för att min handläggare på Af och chefen för den, Per-Anders Carlsson, har gjort sig skyldiga till tjänstefel? Det är en fråga som jag har ställt mig många gånger om och även diskuterat med andra. Efter moget övervägande besluter jag mig för att själv göra en anmälan, daterad 1996-07-24, till Länsarbetsnämnden i Skövde.

I slutet för detta brev skriver jag följande:
Med ovanstående fakta, ser jag ingen annan råd än att anmäla arbetsförmedlingen i Mariestad och dess chef Per-Anders Carlsson till Länsarbetsnämnden. Jag har råkat mycket illa ut på grund av deras ageranden och för att de inte vill ta något ansvar i den del de har varit delaktiga i.
Inte förrän nu, 3 ½ månad senare, ringer Per-Anders Carlsson upp mig för att jag har missat ett besök på Af samtidigt som jag flyttar inom stan. Han ber mig komma in med handlingarna till starta-eget bidrag. Men nu, har jag redan tröttnat och avvecklat affären och tänker flytta från stan eftersom jag inte får nån som helst hjälp i mina stävanden här. Jag vet inte hur ni ser på detta, men känner mig manad att göra en anmälan och inte låta detta passera utan åtgärd. Hela min framtid är raserad med en checkkredit till ingen nytta och dessutom en återbetalning på a-kassa hängande över mig. Jag hoppas att ni på Länsarbetsnämnden vill ta tag i mitt fall och skipa rättvisa.
Med vänlig hälsning
Yrsa Häggström

På detta brev får jag ett svar från Länsarbetsnämnden
och Inger Stenlund enligt följande:
Läs brevet

Av detta brev framgår klart och tydligt, att Länsarbetsnämnden håller Af om ryggen. Jag får inte heller veta vad som avhandlats på detta möte som påstods ha ägt rum. Jag skriver ytterligare ett brev till Inger Stenlund enligt följande:

Hänvisar till nämnda brev daterat 96-10-29.
Av brevet framgår inget av vad som diskuterats och beslutits vid ert samtal med Per-Anders Carlsson med anledning av min anmälan mot honom samt Mariestads Arbetsförmedling. Därför skulle jag gärna vilja ha svar på några frågor rörande den anmälning jag gjort.
Hur resonerar Länsarbetsnämnden på dessa frågor?

1) Hur är det möjligt att det är riktigt att uppmuntra mig till att starta eget med bibehållen a-kassa, samtidigt som det senare anses fel att bedriva en rörelse med bibehållen a-kassa? Det kan väl rimligtvis inte finnas två riktiga svar?

2) Varför kunde inte min starta-eget ansökan behandlas innan jag fått en checkkredit på 15.000 kr beviljad från bank?

3) Vilken var Per-Anders Carlssons förklaring till att han nonchalerade bankens önskan om att han kontaktar dem, så att de kunde behandla min låneansökan?

4) Vilken var Per-Anders Carlssons förklaring till att jag inte beviljades en annan handläggare istället för Kaarina Persson som jag hade uppenbara samarbetssvårigheter med? Vi arbetslösa är väl inte på något sätt "livegna" gentemot arbetsförmedlingen, eller var detta endast ett beslut fattat av prestigeskäl?

5) Varför skulle jag straffas genom anmälning till facket, (med indragen a-kassa som följd) för att jag inte ville gå en kurs i svenska, engelska och samhällslära? Med min ekonomiska utbildning i botten samt stora erfarenhet av journalistik anser jag inte att dessa ämnen är för mig kompetenshöjande såsom avsågs. Varför tog man ingen notis om att jag ville ha utbildning i data samt IT som jag kan ha stor nytta av i framtiden? Det är väl bättre att uppmuntra människor att ta kurser de anser sig ha nytta av och är intresserade av, framför att utgöra en bricka i arbetsförmedlingens spel att presentera en hyfsad statistik till AMS. 1)

6) Varför måste jag först stänga affären för att få gå kurser?

7) Efter att jag skrivit denna anmälan till Länsarbetsnämnden, fick jag genom min advokat Madeleine Karlén i Mariestad veta, att arbetsförmedlingen behandlat även andra sökanden av starta-eget bidrag illa. Hon bad mig därför att göra även en JO-anmälan på det jag blivit utsatt för. Kanske detta vore något för Länsarbetsnämnden att ta fasta på och göra en noggrannare utredning i mitt och andras fall? Anmälan till JO kvarstår dock, även om de inte kan behandla ärendet så länge delar av ärendet ligger i en annan rättsinstans.

Jag ser fram emot att få en förklaring på nämnda frågor eller protokollsutdrag av förda samtal där mitt fall behandlades i Länsarbetsnämnden.

Med vänlig hälsning
Yrsa Häggström

_____________________________________________________
1) förf. anmärkning:

Vid den här tiden var arbetslöshetsprocenten mycket hög. Om jag inte minns fel låg den
på 14 %. Regeringen satte upp ett mål om att halvera arbetslöshetssiffrorna och till år
2000 skulle den vara nere i 4 %.
Ett stort antal arbetslösa sattes i olika arbetsmarknadsåtgärder sk. ALU-projekt (arbetslivsutvecklingsprojekt) för att sysselsätta arbetslösa och på så sätt få dem ut i arbetslivet. På det sättet lyftes de ut ur statistiken för de öppet arbetslösa och förbättrade därmed AMS' (Arbetsmarknadsstyrelsen) statistik.
Det var meningen att ett ALU-projekt inte skulle tas från ordinarie jobb, men det var just
det som i många fall gjordes. De arbetslösa fick utföra jobb som de anställda inte hade tid
med eller om det saknades arbetskraft, dock utan att arbetsgivaren behövde betala för den tjänsten. Detta utvecklades till ett modernt slaveri för den arbetslösa, med ett "utbildningsbidrag" som i verkligheten var lika stort som en vanlig a-kassa. Enda skillnaden var att utbildningsbidraget betalades av Försäkringskassan och inte av arbetslöshetskassan.
____________________________________________________

Istället för att besvara mitt brev blir jag uppringd av Inger Stenlund. Hon tycker det är bättre att vi träffas alla tre för en genomgång av mina frågor.
Jag åkte ner till Af i Mariestad där vi ska träffas. Stämningen var trots allt som varit god när jag här försöker få svar på mina frågor. Egentligen fick jag inget vettigt svar på någon enda av dem. Det enda som Per-Anders Carlsson hela tiden försökte framhålla var, att det är arbetslöshetskassan som besluter om avstängning och inte Af. Ett sätt att förenkla det hela. Svära sig fri och kasta skulden på arbetslöshetskassan. Det var ju faktiskt Af som skrev anmälningen. Jag framhöll dock, att Af gjort ett tjänstefel genom att uppmuntra mig till att driva ett företag samtidigt som man uppbär a-kassa, trots att de mycket väl visste att detta inte var riktigt. Per-Anders Carlsson svarade då mig
- Man kan tänja på det som är tillåtet till en viss grad och du kom att befinna dig i de yttersta kretsarna för vad som är tillåtet. Men genom att du gick ut i pressen med information om att ha ett företag, då kunde Af inte längre se mellan fingrarna utan måste agera.

I samband med att jag skulle avveckla min affär behövde jag juridisk hjälp och vände mig till Madeleine Karlén som hade en juridisk firma i stan. Efter att ha berättat min historia för henne fick jag veta, att hon kände till flera fall där Af och Per-Anders Carlsson gjort sig skyldiga till fel så att aven andra sökanden av starta-eget bidrag blivit lidande. Jag påpekar detta för de närvarande och meddelar att jag överväger att göra en JO-anmälan på grundval av det skedda.
Mötet avslutades dock utan att jag blivit så mycket klokare och utan att några som helst medgivanden om fel har begåtts. När jag går, hör jag hur Inger Stenlund viskar till Per-Anders Carlsson och säger:
- Här kan vi sitta riktigt illa till om det vill sig

Kanske lyckades jag ändå skrämma upp dem lite grand. Jag skriver min JO-anmälan såsom jag sagt. En tid senare kommer ett svar med följande ordalydelse: Läs brevet