Sverige befinner sig i en djup lågkonjunktur. Även om regeringen inte tycks ha märkt det. Trögheten i arbetsmarknaden är nämligen så stor att de många uppsägningar som gjorts fortfarande inte värkt ut i riktig arbetslöshet.

Många lever fortfarande på avgångsverlag och uppsägningslöner. Och då räknas de inte in i arbteslöshetsstatistiken. Nyutexaminerade från universiteten får alltför sällan nya arbeten och de fortsätter då att studera, och märks inte heller i arbetslöshetsstatistiken. Sjuktalen ökar (ett tillfälligt hack i kurvan i november berodde enbart på ökade förtidspensioneringar), vilket medför att produktionen minskar per anställd, inte heller det märks i arbetslöshetsstatistiken.

Bostadspriserna går för närvarande ner kraftigt i storstäderna, även om mäklarna försöker påskina motsatsen, eftersom de gärna vill hålla priserna uppe. Aktiekurserna har sjunkit för tredje året i rad - vilket är första gången sedan den stora depressionen i början av 1930-talet som det har inträffat. Nya företag har svårt att finna finansiering, riskkapitalet fryser inne. Livförsäkringsbolagen kan när som helst tvingas dra tillbaka redan gjorda utfästelser till livförsäkringstagarna och nöja sig med att betala ut den garanterade miniminivån.

Det mesta ser alltså dystert ut. Elementär konjunkturteori säger då att staten ska stimulera ekonomin genom att dra ner på skatterna. Men vad händer? I och med årsskiftet drabbas svenska folket av skattehöjningar som är mycket betydande. Många kommuner och landsting höjer skatten, en del med över 2 procentenheter (vilket innebär att skatten faktiskt höjs med 6-7 procent). Kommunerna tvingas till höjningarna på grund av statens skatteutjämningssystem. Energiskatterna höjs drastiskt, och det gäller el, bensin och eldningsolja. Höjningarna varierar, men är på 10 procent eller uppåt. Vidare skruvas fastighetsskatten åt ytterligare några snäpp, eftersom taxeringsvärdena nu höjs på grundval av de priser som gällde för två år sedan. När priserna går ner ökar taxeringsvärdena! I Stockholms-området kan fastighetsskatten gå upp med 25 procent eller mer.

Sverige har redan världens högsta skattetryck. Detta höjs nu ytterligare i ett konjunkturläge när sunt förnuft och beprövad erfarenhet talar för sänkta skatter. Följden kan bara bli en: Lågkonjunkturen fördjupas och förlängs. Svenska folket kan inte räkna med någon ekonomisk återhämtning att tala om det kommande året.

Källa: Contra 5.1.2003