Ifrågasättandet av hennes livsstil av advokat Thomas Martinsson och de hotfulla och kränkande kommentarer hon fått utstå i och utanför rättssalen synes stå i strid med Europakonventionen.

Professor Hans Klette och doktoranden Magnus Lindgren kommer nu att gå igenom samtliga bandupptagningar från rättegången för att se om de kan stämma svenska staten i Strasbourgdomstolen för kränkning.

Den unga kvinnan i Västerås som hölls fången av fem män och såldes som prostituerad kränks nu sannolikt av svenskt rättsväsende.
Ifrågasättandet av hennes livsstil av advokat Thomas Martinsson och de hotfulla och kränkande kommentarer hon fått utstå i och utanför rättssalen synes stå i strid med Europakonventionen.
Professor Hans Klette och doktoranden Magnus Lindgren kommer nu att gå igenom samtliga bandupptagningar från rättegången för att se om de kan stämma svenska staten i Strasbourgdomstolen för kränkning.

Europakonventionen om mänskliga rättigheter skyddar också brottsoffer och vittnen.Under senare år har en mängd olika åtgärder för att stärka brottsoffers ställning genomförts. Nya lagar har införts och gamla har setts över och ändrats. Samtidigt har forskningen inom brottsofferområdet ökat markant.

Trots det ökade intresset för brottsoffers situation tyder dock mycket på att det ofta brister i praktiken när det gäller stöd, skydd och behandling av brottsoffer. Ett tydligt exempel på detta är hanteringen av den unga kvinna i Västerås som drogades, hölls fången och i fem dygn tvingades ha sex med flera män.

Förutom själva brottet har den unga kvinnan varit föremål för en ingående granskning där hennes livsstil, agerande och omdöme har ifrågasatts av försvarsadvokaten, utan att domaren ingripit. Hon har dessutom fått ta emot kränkande och hotfulla kommentarer från såväl de tilltalade som vänner till dessa både i och utanför rättssalen. Även i detta fall utan att domaren ingripit och stoppat trakasserierna. I sammanhanget är det viktigt att framhålla att den tilltalades rättigheter tillvaratas, vilket bland annat innebär att vissa svåra frågor måste ställas till brottsoffret. Detta skall dock ske på ett sakligt sätt.

Enligt vår mening kan behandlingen som den unga kvinnan utsatts för i Västerås tingsrätt anses vara en kränkning av Europakonventionen, som tillkom i början av 1950-talet och behandlar skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Konventionen ratificerades av Sverige på 1960-talet och blev svensk lag från och med den 1 januari 1995. Från början var syftet att skydda tilltalades rättigheter under förundersökning och vid huvudförhandling från kränkningar av staten. Under senare år har dock Strasbourgdomstolen erkänt att om de rättigheter som tillkännages i konventionen skall skyddas effektivt, måste vissa stadganden även omfatta brottsoffer och vittnen. Konsekvensen av detta är bland annat att staten är skyldig att:

– förhindra kränkningar av rättigheter under Artikel 2 (att skydda liv) och Artikel 3 (om förnedrande och inhuman behandling),
– ha strafflagar som straffbelägger kränkningar av Artikel 2, 3 och 8 (om skydd av privatlivet – den personliga integriteten),
– undersöka påstådda brott mot Artikel 2 och 3 samt åtala när bevisning föreligger och motivera med skäl,
– skydda de processrättsliga rättigheterna för brottsoffer och vittnen under brottmålsprocessen enligt Artikel 3, 5 (rätt till frihet och personlig säkerhet) och Artikel 8. Detta gäller främst skydd för identiteten av ett vittne som riskerar att blir utsatt för repressalier samt skydd för brottsoffer och vittnen vid förhör och korsförhör under domstolsförhandlingen.

Vi ser fram emot att få ta del av samtliga bandinspelningar från rättegången för att närmare analysera möjligheterna för brottsoffret att väcka talan om kränkningsersättning från svenska staten i Strasbourgdomstolen. Vi bedömer möjligheterna till framgång som stora.

Det är nu hög tid att Sverige lever upp till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna även utifrån ett brottsofferperspektiv.

Hans Klette
Professor emeritus i straffrätt och ordförande i Brottsofferjourernas riksförbund BOJ

Magnus Lindgren
Doktorand i psykologi vid Stockholms universitet samt författare till boken ”Brottsoffer från teori till praktik” Jure CLN 2001