5.10.2006

Skrivet av Widar Andersson
politisk redaktör Folkbladet


Socialdemokraterna går nu i opposition. Vid partikongressen 2009 får vi se vad för slags socialdemokrati som partiet vill ställa upp med i valrörelsen. Stalltipset är att det inte blir några stora förändringar mot dagens upplaga.

Långt innan partikongressen kommer vi att få se några nya personer i ledningen, höra ett annat anslag i debatten och möjligen lanserar också s någon ny eller nygammal sakfråga.

Mycket mer tror jag inte att det blir. Socialdemokratins förnyelse kommer förhoppningsvis istället att märkas genom en konstruktiv oppositionspolitik. Genom att anpassa sig till ett antal av det andra blockets reformer visar socialdemokratin att man tagit till sig den tunga kritik som väljarna riktade mot partiet i årets val. Socialdemokraterna kommer till exempe inte att bråka alltför mycket om Reinfeldt mjukar upp apotek - och alkoholmonopolen. Bättre förutsättningar och regelverk för tjänsteföretag inom vård, skola, omsorg och arbetsförmedling blir nog heller ingen jättefråga.

Ökad möjlighet för kunder och brukare att till exempel välja äldreomsorg, barnomsorg och hemtjänst kan nog också passera utan några större konvulsioner. Förbättringar och förenklingar för småföretagare kan jag inte tänka mig att den nya ledningen för socialdemokraterna kommer att motsätta sig. Ett ökat inflytande för riksdagen i utnämningsfrågor bör s utan vidare acceptera. Moderaterna gjorde stora inbrytningar i den socialdemokratiska väljarkåren.

100.000, kanske fler, yngre och medelålders byggnadsarbetare, industritjänstemän och yrkesarbetare som aldrig tidigare röstat borgerligt gick direkt till moderaterna från s. Moderaterna är näst största parti bland såväl manliga som kvinnliga LO-medlemmar. Enligt uppgifter från
SVT:s: vallokalundersökning röstade 18 procent av de arbetslösa (mot 8 procent 2002) på moderaterna, socialdemokraterna tappade drygt två tredjedelar av sina småföretagsväljare till moderaterna och samma väg gick 10 procent av ålderspensionärerna - en traditionellt stark och viktig socialdemokratisk väljargrupp.

Får Reinfeldt och hans kollegor en hyfsat lugn mandatperiod med stark ekonomi och tillväxt i nya jobb så blir det ingen lätt match att vinna tillbaks dessa väljare vid valet 2010.
Somliga politiker, debattörer och till och med något avgående statsråd har uttryckt tankar om att socialdemokratin måste driva mer vänsterpolitik för att kunna vinna i nästa val. Det är inte lätt att följa dessa s - politikers tankegångar. En betydande del av socialdemokratins väljare har tagit ett tydligt steg till höger. Dessa skulle då återvinnas genom en tydligare vänsterprofil? Avses med detta till exempel högre skatter, mer statlig styrning, mer stopplagar och färre folkliga valmöjligheter i välfärdssektorn så tror jag man är helt fel ute.

Skulle s återvinna regeringsmakten vid valet 2010 så kommer man tvärtom inte att riva upp särskilt många av de reformer som regeringen Reinfeldt genomfört.

Jag hoppas dock att s finner vägar som gör det möjligt att vinna ökat folkligt stöd för trygga och stabila socialförsäkringar som omfattar alla. För att minimera fusk, bedrägeri och långtidsinlåsning bör dock s se till så att försäkringarna åter blir inriktade på att finansiera relativt korta omställningar mellan perioder av arbetslöshet och jobb, ohälsa och hälsa.

Ett återkommande argument mot Göran Persson och hans regering var att folk hade "tröttnat" på Persson och regeringen. I dagens mediebrus tröttnar vi säkert fortare på det mesta. Statsministrar är inget undantag därvidlag. Ledare i partier som siktar mot toppen kanske därför snarare skall tänka sig ett ledarskap över högst två valrörelser?

Den nya s-ledaren bör kanske inte vara inställd på tio års tjänstgöring utan snarare sex till sju år? Och Reinfeldt är kanske oanvändbar redan efter nästa val?