25.3.2004

USA kommer inte att minska sin kärnvapenarsenal så som president Bush lovat sin ryske kollega Vladimir Putin.

Det framgår av ett senatsförhör med USA:s vice energiminister Linton Brooks i onsdags.
Moskva-avtalet undertecknades med pukor och trumpeter av presidenterna George W Bush och Vladimir Putin i maj 2002. Det innebär att båda sidor ska minska antalet strategiska kärnstridsspetsar till mellan 1 700 och 2 200 före 2012.

Kryphål
Men i avtalet talas om ''operationellt utstationerade'' vapen, vilket i praktiken ger länderna ett kryphål: De kan lägga ett obegränsat antal stridsspetsar i malpåse och behålla dem på obestämd tid.
Amerikanska tjänstemän har ofta lovordat denna möjlighet. Men onsdagens uttalande av Linton Brooks inför senatens utskott för strategiska styrkor var det första belägget för att Bush-administrationen faktiskt beslutat att utnyttja det.
- Kärnvapenlagret år 2012 kommer att vara väsentligt minskat från nuvarande nivå, sade Brooks visserligen, men tillade:
- Men minskningarna kommer inte att sänka nivån till 1 700-2 200 stridsspetsar totalt.

Andra löften
Han sade att de stridsspetsar som behålls kommer att behövas för rutinunderhåll av arsenalen, för att uppfylla ''utfästelser till allierade'' och för att möta hot som kan uppstå i framtiden.
- Speciellt ska tillräckligt många stridsspetsar behållas för att man ska kunna öka den operationellt utstationerade styrkan, om utvecklingen i världen skulle kräva en mer kraftfull avskräckning.
Den nuvarande amerikanska arsenalen bedöms av experter uppgå till mellan 6 500 och 7 000 vapen.

Bunkerbomber
Samtidigt vill Bushadministrationen kraftigt öka forskningsprogrammet för bunkersprängande kärnvapen, som kan användas mot underjordiska kontrollcentrum och vapendepåer av den typ som enligt USA exempelvis finns i Iran och Nordkorea.
- Det finns en klar militär nytta med ett sådant vapen, konstaterade Brooks, som även uppgav att energidepartementet och flygvapnet ''diskuterar'' om det vore effektivt att använda kärnvapen för att förstöra ansamlingar av kemiska och biologiska vapen.

Ryskt muller
Även Ryssland anser sig ha rätt att omvärdera sitt ställningstagande i skrotningsavtalet. På torsdagen mullrade försvarsminister Sergej Ivanov återigen om att några av Natos blivande medlemmar i Östeuropa ''direkt och indirekt'' för en anti-rysk politik.
- Om Nato fortsätter att hålla sig till sin offensiva militära doktrin kommer Rysslands militära planering och principerna för Rysslands anskaffande av vapen - inklusive inom kärnvapenområdet - att omvärderas på lämpligt vis, sade Ivanov till Interfax.

Källa: TT/Expressen